Den oproblematiska mångfaldstanken

Jag är bekymrad över att ha blivit inknuffad i ett biologistiskt hörn. När jag säger att pedagogens kön spelar roll för verksamhetens utformning – då väser genusvetarna att det viktigtaste inte är vad som finns mellan benen.
– Ingen pedagog blir väl bättre bara för att han har snopp?

Det är inte svårt att hålla med.

Samtidigt möter jag ofta pedagoger som har en ganska avslappnad syn på  mångfald och olikheter inom personalgruppen.
– Jag och min kollega samarbetar bra. Vi representerar olika kön och generationer. Tillsammans kan vi skapa en bättre verksamhet. Våra erfarenheter kompletterar varandra.

Problemet är att i den sekund du tar ordet olikheter i din mun har du också konstruerat bilden av  “den andre”. Vad är det för egenskaper och förmågor vi kopplar till kön!

Kanske är det dags att stå upp för olikheternas avgörande betydelse  för kvalitet.

– Speak now or forever hold your peace!