Björklund, var är du?

Propositionen om ny lärarutbildning möter svenska folket i morgon. Eller i alla fall riksdagens ledamöter i utbildningsutskottet. Jag försöker stava mig igenom oppositionens motförslag men det känns en smula uppgivet. Några motioner om genusperspektiv och mer sex- och samlevnad kanske kan liva upp tillställningen, men som helhet verkar det ganska avslaget.

Länk

Den segervisse utbildningsministern väljer till och med att avstå och det känns logiskt. Mannen som gjort disciplin och närvaro till sina ledord prioriterar bort denna avgörande händelse i svensk utbildningshistoria. Mats Pertoft (Mp) är inte nöjd och jag förstår besvikelsen. Den politiska makten utövades på DN debatt. Där bankades bilden av den usla svenska skolan in i det allmänna medvetandet. Riksdagsledamöterna tilldelas statistrollerna.

Jag vet inte om det är lämpligt att visa den tevesända debatten i svenska skolor. Risken finns att barnen drabbas av politikerförakt om viktiga beslut tas utanför riksdagen.

Varför klagar alla på teveprogrammen?

Klicka på bilden och njut av utbudet!

Göran Skytte har hittat tevekanalen Access och klagar över de andra kanalerna.

Länk

Det är befriande. Det är som att sätta sig under en källa och låta det friska vattnet skölja bort allt skräp, allt undermåligt eller i bästa fall medelmåttigt nonsens. Det finns en värld bortom lekprogram och dokusåpor.

Vad är detta? Det är en kärleksförklaring till det som ibland med förakt brukar kallas för ”borgerlig finkultur”. Själv säger jag gärna ”borgerlig fin kultur”.

Vad är det? Det är svårt att på ett enkelt sätt definiera. På den gamla 68-vänsterns tid var det enklare. Då sade man: ”fisförnäm elitkultur av borgarpacket för borgarpacket”.

Under några månader har jag inte läs Svd i pappersformat. Nu vet jag vad jag inte saknat.

Bourdieu sa det längre. Länk

Läraren som bloggar på arbetstid?

Diskussionen om lärares frihet att använda förtroendetiden till att blogga handlar dels om själva tiden (i vilken mån är detta förenligt med skolans verksamhet och mål?), men jag är nog mer intresserad av innehållsfrågan.

Vilket utrymme finns för lärare att vara aktiva i samhälls- och skoldebatt? Var går gränsen för illojal verksamhet? Hur kritisk får man vara?

Läs mer här: Länk

Kollektivt geni?

Patrik Svensson skriver ett inlägg som kritiserar myten om det ensamma geniet som skapar stora konstverk i yttersta avskildhet. Länk

1. Finns det verkligen några empiriska belägg för att någon blivit mindre genialisk av att exempelvis ta hand om sina barn? Om det geniala går att mäta, var går den exakta gränsen mellan genialitet och simpla försök att ursäkta omognad, ansvarslöshet eller ett asocialt beteende.

Efter att ha tillbringat den senaste månaden i sällskap med Lars Noréns dagbok känns det här som en relevant frågeställning. Författaren längtar efter gemenskap men är egentligen bara lycklig då han kan skriva – och då är han tyvärr  ensam.

Svensson försöker göra det till en ideologisk fråga om gemenskapens betydelse och nya kollektiva uttrycksformer, men lyckas inte övertyga mig om att det ensamma geniets tid är över.

En dag ska jag dra mig tillbaka och leva i isolering på en bergstopp… Då djävlar ska ni få se på skapande!

Det kommer aldrig hända.

P.S. Testa http://photofunia.com – kul bildeffekter på nätet!

Don´t do it!

I veckan har jag fått ett antal anonyma inbjudningar till personlighetstest och kurser. De små lapparna visar sig komma ifrån Scientologkyrkan och idag beskriver Sydsvenskan hur de insamlade uppgifterna behandlas.

Länk

Det visar sig vara i stort sätt omöjligt att försvinna från deras register. Även om du är en nyfiken människa och lever enligt devisen “Känn dig själv” är mitt råd entydigt:
– Don´t do it!

Om du har för mycket pengar och absolut vill bli lurad kan du skicka dem till mig direkt.

P.S. Testa http://photofunia.com – kul bildeffekter på nätet!