Är det viktigt att lärare bryr sig?

På 90-talet skrevs delaktighet och engagemang in i planer och avtal. Skolutveckling sågs av politiker och fackförbund som ett gemensamt projekt. Den gode läraren förväntades vara aktiv i det lokala arbetet. Det kallades decentralisering och vidgat uppdrag.

Idag blåser andra vindar och likvärdigheten har ofta karaktär av likformighet. Inspektioner och sanktioner brer ut sig. Det är en dyr verksamhet och risken finns att den motverkar sitt syfte. Lärarna deprofessionaliseras.

I min värld är det viktigt att lärare bryr sig och tar ställning i den politiska diskussionen. Som lärarutbildare bör jag ibland vara en förebild för studenterna. När det gäller varslen på Malmö högskola har jag följande åsikter:

1. Jag förstår utmärkt att vi måste spara inom de områden där det inte finns studenter.
2. Jag förstår ganska väl att statsmakten utövar påtryckningar mot lärosätena att vi ska öka andelen disputerade. Det som förvånar mig är att ingen politiker vågar lyfta de praktiska konsekvenserna.
3. Jag förstår inte varför de 20 planerade varslen i första hand drabbar lärare med inriktning mot yngre barn och s.k. praktiska och estetiska ämnen. I ljuset av hur den nya lärarutbildningen är tänkt framstår åtgärden som – hmmmm – underlig.

Bristen på konsekvensbeskrivning och mystiska turordningskretsar skapar stor oro – och en del ilska – hos de lärare som bryr sig.

P.S. Missa inte det underbara talavsnittet i filmen!