De långsökta metaforernas tid är inte förbi och jag identifierar mig med det övergivna grillgallret utanför scoutstugan. Enstaka vedträn har inte brunnit. De sista korvresterna har sköljts bort av regnet. Jag som en gång var en stolt fotskrapa – hur hamnade jag här?

Att handleda examensarbeten är lite grann som att försöka hindra korvarna ifrån att ramla ner i elden. Skapa en struktur som gör problemet möjligt att avgränsa. Ställa frågorna på ett sådant sätt att verkligheten inte blir för påträngande. När vi undersöker uppfattningar OM verkligheten behöver vi inte ta ställning till hur  det egentligen ÄR.

Tyvärr har de avgörande och moraliskt krävande frågorna en tendens att hoppa fram och bita studenterna i näsan.  Då hjälper inga grillgaller – korvarna hamnar i elden och ingen handledare kan rädda dem.