Sambandet mellan provresultat och familjeinkomst

Standardized tests are an accurate predictor of family income and education. Reduce poverty, and scores will rise. Scores on the SAT college admission test, for example, mirror a student’s family background. Students from the poorest families score the lowest, and students from the richest families score the highest. The gap between those at the bottom and those at the top is 400 points. As one Wall Street Journal blogger put it, the SAT might just as well be known as the Student Affluence Test.

Huffington Post

Vi mäter olika saker. Det vi mäter blir viktigt.

IMG_6821.JPG

Om Editor

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Bedömning, betyg, Bologna, entreprenöriellt, Estetiska processer, formativ bedömning, Personligt, Politik, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Sambandet mellan provresultat och familjeinkomst

  1. Katharina Andersson skriver:

    Självklart. Som man ropar i skogen får man svar! Vill vi mäta antalet i kvantitativ anda som om det är de enda svaren som kan räknas så får svaren en dignitet av mätbarhet där naturvetenskapen råder över tanken. Andra värden blir orimliga i dessa sammanhang.

    Jag lånar alfabetet till grundlärarstudenternas läs- och skrivkurs som exempel på bilder som säger moderna barn mer än träd och blommor, typ ek för Ee och ros för Rr.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Det är ju något med siffror och rutor som slår ut allt annat.

      Bilder är bra. Kanske är just de här varumärkesdymbolerna mindre gåtfulla än andra bilder?

      Gilla

      • Johan skriver:

        Kvantitativa mått på en liten delmängd pga ogenomtänkt upplägg behöver givetvis inte vara bättre än det genomtänkta kvalitativa, men det valet vi vanligtvis har är om vi ska få ett kvalitativt eller kvantitativt mått på ungefär lika stora delmängde med lika ogenomtänkta upplägg. Det är inte kvantitativ eller kvantitativ anda som är det viktiga där utan hur genomtänkt upplägget är. Jämför man däremot samma sak så ger det kvantitativa vanligen mer än det kvalitativa, men om det mervärdet sen är värt besväret kan många gånger diskuteras

        Gilla

  2. Katharina Andersson skriver:

    Inte mindre gåtfulla som bild betraktade men kanske är samlingen en illustration på moderna barns kunskaper.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Gåtfullhet är kanske fel ord. Jag försöker nog säga något om förhållandet mellan ordets öppna betydelser (det som bilden pekar mot – typ varumärke) och de där dolda laddningarna som finns under ytan.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s