…men många Sam Olofsson skulle nog kunna förändra svensk skola. Han undervisar på IB-programmet i Malmö och hör till mina stora inspirationskällor. Den svenska debatten om studentexamen tycks vara besatt av tanken på sambandet mellan slutprov och traditionell kunskapssyn. Det finns andra värden att lyfta feam.
Sam Olofsson ser i stort sett bara fördelar med extern bedömning. Den stora vinsten är den tydliga uppdelningen mellan undervisning och bedömning. Lektionerna blir mer kreativa eftersom eleverna inte behöver hävda sig inför läraren och hela tiden säga rätt saker.
— Vi har heller inte något problem med betygsinflation, hävdar Sam Olofsson.
Lärare och skolledning analyserar resultaten från slutproven inte bara för elevernas skull. Sviktande resultat inom ett område blir en signal till läraren om att han eller hon kan behöva se över sin undervisning eller kanske fortbilda sig.
— Det signalsystemet saknas i den svenska skolan. Läraren får aldrig något externt kvitto på vad eleverna egentligen lärt sig, säger Sam Olofsson.
Jag hör till de tacksamma föräldrarna och nickar instämmande.
I soffan i personalrummets hörn sitter en av flera utländska lärare på IB. Danskan Kamilla Löfström har noterat en skillnad mellan svenska och danska elever.
— Svenska elever fjäskar oftare och säger det som de tror att läraren vill höra. Danska elever säger mer vad de själva tycker och det går att diskutera om allt. Jag tror att det beror på att vi har kvar studentexamen i Danmark och att lärarna inte sätter betyg på sina elever, säger hon.
Tysta tankar 
Generaliseringar om danska eller svenska elever vill vi inte höra.
Apropå, visste ni att Kalmarbor har ett häftigt temperament?
LikeLike
Va? Är klimatteorier också ute?
LikeLike
Djupt allvarligt menar jag att osjälvständiga och ledtrådssökande studenter är ett stort problem.
Jämförelsen med Danmark är intressant – frågan är om tesen kan bekräftas?
LikeLike
Jag gick i Norge på motsvarigheten till Experimentgymnasiet och tog alla mina examen som privatist. Fantastiskt system, men jag utnyttjade det och min höga inlärningsförmåga till att röka så mycket hasch jag bara klarade på de tre åren.
LikeLike
Hmmmm… har den här historien någon moral?
LikeLike
Moralen är att skolformen utan uppmöteskrav, betyg och läxor fick mig att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg trots min mycket dåliga psykiska hälsa. Om jag hade varit tvungen att göra läxor, prov och komma till skolan ett visst antal timmar hade jag inte genomfört utbildningen och nu inte kunna ta högre studier. Så Forsöksgymnaset i Oslo och min inlärningsförmåga är anledningen till att är där jag är idag.
LikeLike
“En fluga gör att ingen somnar….!
LikeLike
Tack Tryggve!
De här berättelserna ger hopp.
LikeLike
Det var massivt motstånd mot FGO från politikerna och gymnasiet lades ned sista året jag gick där (efter vad blev det? 40 år?). Jag tror många såg på det som ett slags “fusk-gymnasium” där man kan gå och få “generell studiekompetens” utan att göra läxor, prov och de vanliga sakerna som mer kan liknas ritualer än utbildning. Och visst, jag har inte mycket från skolgången annat än ett bevis på att jag har gått där. Bulimikunskap kallas det i Norge, fort in, fort ut, men jag kan verkligen inte se vad det var jag var menad att tillägna mig där oavsett. Senare när jag har upptäckt min förmåga att ta lärandet i egna händer har jag tillägnat mig (“lärt mig” – men nu har jag tagit högre utbildning och pratar akademiska) massor av kunskap helt på egen hand, jag hittade min egen väg till att bli en “good learner” och finner massor av glädje i att lära mig nya saker. Det verkar inte som de 9+3 åren av grundskola hade det som avsikt…
LikeLike
A.s. Neill beskriver den antiauktoritära skolans möjligheter på ett lockande sätt. Kanske omdefinierar vi skolans uppgift till en mer defensiv hållning.
– Det gäller att undvika kroniska skador…
LikeLike