Jag uppmärksammas av Johan Kant.
När Jan Björklund tillträdde som utbildningsminister var det många som hånade honom, kallade honom för ”majorn” och förfärades över keps- och mobiltelefondebatten som han drog igång. Jag har till och med sett Björklund förlöjligad på en blogg där en av Sveriges mest kända bloggare gör Jan Björklund till åtlöje på en bild utklädd till pistolman från vilda västern. Jag ifrågasatte detta och undrade varför han gjorde detta, men fick till svar att det bara var på skämt. Skrattar Björklund? Det är väl så vi jobbar med våra barn och ungdomar i skola, att prata om att ett skämt, eller att man skojar, innebär att alla skrattar. Nej, det är ett förlöjligande av honom och jag har hört många som i ord klankar ner och förlöjligar honom och tillskriver honom all möjlig skit som han inte har med att göra. Till exempel har jag många gånger fått höra att den dåliga lärarutbildningen är politikernas fel, särskilt då Björklund – som om att det var han som detaljstyrde lärarutbildningen och valde litteratur och såg till att alla ideologiskt styrda lärare undervisade om en betygsfri skola – löjligt! Eller att det är Björklunds fel att Nationella Proven knäcker lärarkåren – som om han har bestämt att det ska vara 7 och 8 delprov i årskurs 3 och att innehållet i NP ska vara dåligt och bedömningsinstruktionen ska vara usel? Mot dumhet skämtade Gudarna förgäves!
I en kommentar håller jag delvis med Johan. Det är dumt att personalisera kritiken och jag har tonat ner den sidan av bloggen nu.
Gränsen mellan engagemang och haverism är hårfin. Troeds tweet väcker starka reaktioner.
Tysta tankar 
Ja den gode Troed är ju väldigt ärlig med att han inte är vare sig artig eller snäll mot sina meningsmotståndare. Zarembas artiklar kommenterade han med ett personangrepp om att Zaremba var aningslös och okunnig och detta trots en av de djupaste journalistiska undersökande serierna som tagits fram.
Att Johans artikelserie inte alls är mer konspiratorisk eller använder hårdare ordval än ett typisk föredrag av Troed de glömmer han så lätt. Det handlar förstås helt och hållet om vilka som angrips egentligen. Det har ju länge varit tabu att angripa de framträdande proggarna i svensk skoldebatt.
Det är kanske på tiden att det görs. Vi vill inte ha fler Färila skola 2000 experiment. Vi vill inte ha fler barnexperiment.
LikeLike
Vilken form av experiment vill du ha?
Eller kan vi slå oss till ro med den beprövade erfarenhet som finns just nu?
Det tror inte jag.
LikeLike
Jag anser nog att vi borde bedriva försöksverksamhet med mycket färre elever. Sen skulle jag vilja att vi använda mycket mer av resultaten. Experimentet Färila skola 2000 förstörde ju högstadiet för ungefär 1000 elever och det kunde ju kanske varit acceptabelt få men inte nu när det inte drogs några slutsatser av det utan samma idé men med lite modernare datorer dyker upp om och om igen.
LikeLike
Ok – jag känner inte till detaljerna och passar.
LikeLike