Jag misstänker att det är få auktoriteter förutom Hattie som skulle våga sig på den här diskussionen. I Sverige tycks de flesta tro att det gäller att välja mellan FLUM och KATEDER.
Inom förskolan är UNDERVISNING kontroversiellt – många föredrar begreppet VERKSAMHET.
Tysta tankar 
Pointen är väl att det är lärande undervisning och inte undervisning för undervisningens skull.
LikeLike
Ungefär, ja., Sedan är det klart att det finns en hel del lägen där läraren måste gå före, visa/säga att så här gör man – där man inte så att säga bara kan snacka sig in lärostoffet utifrån vad barnen redan vet ur sin vardag och hur de tänker. Lärarane måste sätta kartan i en del sammnhang. Det kanske idag kan uppfattas som patroniserande av somliga, men så länge avsikten är att lära ut något viktigt och verkligen förmedla det har jag inget problem med det.
LikeLike
Det känns som ett minerat område där många väntar få att dra ut i fält med käpphästar!
LikeLike
Ja, men jag förutsätter ju också att det förs en löpande diskussion om *vad* som ska läras ut, en kritisk debatt om skolan – både inom och utom den själv, och bland lärare. föräldrar, pedagoger och politiker. Så att du inte bara har tusen självproklamerade gurus som säger “det här ska läras ut för det anser JAG, punkt”.
Okej, så ser det inte riktigt ut idag med debattläget och så, men det är något åt det hållet som (också) behövs för att skolan ska göra sitt jobb över huvud taget.
LikeLike
I boken ”Synligt lärande för lärare” är Hattie kritisk till ett alltför instrumentellt fokus på metodikfrågor, s.k. didaktiska hur-frågor.
Jag skulle tvärt om önska att ett sådant fokus faktiskt fanns, dels i lärarutbildniongen, men också fortlöpande ute på skolorna.
LikeLike
Jo, jag känner igen. Många studenter efterlyser tipsmetodik och vi lärare romantiserar deras förmåga att tänka själv och konstruera egna lösningar.
Det skulle kunna kallas erfarenhetsöverföring. Jag brukar rekommenderar mina studenter att under sin VFU rota i skåp efter pärmar med gamla planeringar.
LikeLike
Rubriken är ju helt vilseledande. Ordet “undervisning” – i betydelsen “det som äger rum under lektionstid i skolan för att lärande ska ske) förekommer i någon form nio gånger i texten (räknar då med ett ord som “undervisningsstrategi”). En mer passande rubrik vore “Läraren ska inte bara ägna sig åt att föreläsa”.
Håller det på att gå troll i samtalet?
LikeLike
Troll är förnamnet:
LikeLike
Det är de som gett sig på ordet undervisning och pratat om kateder och allt möjligt annat som varit de stora skaparna av skolans “aboutatis”. Eleverna ska få möta innehållet och inte metoden och Hatties poäng är att vi inte ska slösa bort elevernas tid med att tala om basgrupper, arbetsformer, inlärningscheman, reflektionstid och alla de där metodfrågorna som är viktiga för oss lärare men helt ointressanta för eleverna.
Det är inte lärarna som missar att det är inlärt som viktigt, det är en omgivning där alldeles för många tjänar pengar på enkla metodrecept när lärarna behöver tid och möjlighet att samarbeta med de kollegor där det blir effektivast på att producera resultat kring innehållet.
Faan, vad jag blir trött på Skolverket när de vinklar Hatties tankar så tramsigt.
LikeLike
Går det att undvika polarisering? Jag tycker att du romantiserar de goda lärarna och demoniserar politiker och konsulter.
Jag är rädd att den där uppdelningen form/innehåll är olycklig – det finns situationer/ämnen där formen är innehållet
LikeLike
Att utnyttja att formen är innehållet är förstås ett av de bästa sätten att lyckas med undervisningen. Att lära ut projektarbete, laborationer och exkursioner genom att arbeta med det är så särklassigt suveränaste arbetssättet.
Jag demoniserar inte politikerna men i Sverige har de gjort flera felaktiga val som lett till att de är inne och pillar saker de inte kan. Konsulter kan göra viktiga insatser men i Sverige har det uppstått en alldeles för stor nisch för populistiska, opportunistiska och okunniga sådana.
Jag ser bara fördelar med att lyfta de goda lärarna för de svenska lärarna har fått bära hundhuvudet för andras tillkortakommanden i alldeles för stor utsträckning. Blir riktigt irriterad över att du Mats verkar tro att när någon annan bestämmer hur samarbetet ska göras så skulle det bli bättre.
LikeLike
Menar du Skolinspektionen?
Jag ryser fortfarande när jag tänker på scenen ur Rektorerna där inspektionens representant säger:
– ni måste använda metoder som garanterat ger resultat…
LikeLike
Nej Hans-Åke Scherp mfl
LikeLike
Pingback: Hur dumt får Skolverket uttrycka sig? | Jans Syrliga KaramelLer
En av Hatties huvudteser är att läraren ska känna till vad eleverna lär sig. Tolkar man det som detaljer blir det absurt dåligt med små detaljtester. Tolkar man det som att läraren vet ungefär vad eleven är i sitt lärande så är det ett sätt att möta eleven där den är ofta och ett verktyg för bra undervisning.
LikeLike