Igår var det ju Finlands nationaldag. De är ju inte lika tokiga som vi i Sverige som ska springa omkring med flaggor hela tiden och sjunga nationalsången hela tiden. Fast det är ju mitt i vintern där förstås. De nöjer sig med en tillställning i den finska riksdagen och lite militärparader som de gör i de flesta andra länder. Att de har en bra utbildning, enligt all statistik, och alla fantastiska repotage man får sig till livs därifrån beror nog till stor del på att man har en politisk konsensus om hur skolpolitiken skall bedrivas. Därför lämnas skolan i stort sett ifred från politikernas pekpinnar och lärarna kan i lugn och ro utveckla skolan utan att behöva oroa sig för att nästa termin är det nya regler som gäller. Klåfingriga politiker i skolans inre arbete är alltid kontra-produktivt. Dessutom har man inte skolplikt. Utan man har lärplikt. Det göt skillnad!
För övrigt vill jag föreslå David Eberhards bok “Ingen tar skit i de lättkränktas land”, som kurslitteratur på förskollärarutbildningen i Malmö!
I det här landet har vi de senaste 40 åren satsat på något dominant annat.
Har någon hört talas om någon medlem i Foucaults genusdiskurs som startat och bygga ett genuint Svenskt exportföretag som anställt en massa medlemmar i arbetarklassen som därmed sluppit flytta till storstadens betonggetton.
Ungefär där går den fundamentala stridslinjen mellan å ena sidan vett ock sans och å andra sidan mentala dagdrömmar som en ersättning till tidigare generationers längtan och religiösa tro..
Jag pikar aldrig. Eberhard tillhör Timbromaffian, enligt mig, men den här boken är läsvard. Som första litteratur på introduktionskursen skulle den ha sin plats!
Igår var det ju Finlands nationaldag. De är ju inte lika tokiga som vi i Sverige som ska springa omkring med flaggor hela tiden och sjunga nationalsången hela tiden. Fast det är ju mitt i vintern där förstås. De nöjer sig med en tillställning i den finska riksdagen och lite militärparader som de gör i de flesta andra länder. Att de har en bra utbildning, enligt all statistik, och alla fantastiska repotage man får sig till livs därifrån beror nog till stor del på att man har en politisk konsensus om hur skolpolitiken skall bedrivas. Därför lämnas skolan i stort sett ifred från politikernas pekpinnar och lärarna kan i lugn och ro utveckla skolan utan att behöva oroa sig för att nästa termin är det nya regler som gäller. Klåfingriga politiker i skolans inre arbete är alltid kontra-produktivt. Dessutom har man inte skolplikt. Utan man har lärplikt. Det göt skillnad!
För övrigt vill jag föreslå David Eberhards bok “Ingen tar skit i de lättkränktas land”, som kurslitteratur på förskollärarutbildningen i Malmö!
LikeLike
Tack för tipset. Om det är en pik förstår jag den inte – av principiella skäl.
LikeLike
I det här landet har vi de senaste 40 åren satsat på något dominant annat.
Har någon hört talas om någon medlem i Foucaults genusdiskurs som startat och bygga ett genuint Svenskt exportföretag som anställt en massa medlemmar i arbetarklassen som därmed sluppit flytta till storstadens betonggetton.
Ungefär där går den fundamentala stridslinjen mellan å ena sidan vett ock sans och å andra sidan mentala dagdrömmar som en ersättning till tidigare generationers längtan och religiösa tro..
LikeLike
Man kan väl tillägga att Foucaults kära Frankrike även missat korsningen till det fungerande vägvalet.
LikeLike
Jag tror att Foucault hade ett ganska komplicerat förhållande till sitt fosterland. Och till Sverige.
LikeLike
http://sv.wikipedia.org/wiki/Michel_Foucault
LikeLike
Jag pikar aldrig. Eberhard tillhör Timbromaffian, enligt mig, men den här boken är läsvard. Som första litteratur på introduktionskursen skulle den ha sin plats!
LikeLike
Bra hållning – även Timbro kan väl ha tur ibland!
LikeLike
Så då var rådet mer allmänt och inte riktat till Malmö högskola. Det känns bra.
LikeLike