När Gunilla Hammar Säfström ska testa 9A-barnens läsförståelse ger hon dem en text och ber dem ringa in alla djur de känner igen under fem minuter.
Vad är det GHS tror att hon mäter? Lässkicklighet, läshastighet, ordkunskap, biologi?
De här storheterna har ett samband – men vi kan inte sätta likhetstecken mellan dem! Det är möjligt att vara en skicklig läsare med ett ordförråd som ligger utanför skolans domän. Jag säger som Stavros:
– Katastrof!
Tysta tankar 
Men Mats, nu blir jag besviken.
Jag trodde att du var förnuftigare än så. Det du säger är att flumidologin från 70-talet är helt riktig. Övriga samhället har lämnat det för 30 år sedan.
Läs gärna http://pluraword.blogspot.com/2011/02/hursaknad-20.html#comments
LikeLike
Hur menar du? Är det inte grunden för all kvalitetsbedömning? Att man vet vad det är man mäter och väljer metod efter det?
Annars blir det väldigt svårt att tolka resultatet.
Vad är det samhället har lämnat?
Jag förnekar inte ordkunskapens betydelse men man bör fundera över vilken domän man befinner sig inom innan man drar några slutsatser.
Om jag möter någon som inte förstår vad jag säger är det lätt att tänka sig att mottagaren är korkad. I vitsippornas värld är nog alla utom de själva direkt undermåliga.
http://www.newsmill.se/artikel/2011/01/31/l-rarutbildare-klass-9a-har-en-sexistisk-inst-llning-till-pojkar
LikeLike
Om läsförståelsen är skilld från ordkunskapen har du ett problem.
LikeLike
Plura – nu läser du illa! Läs igen!
Att läsa är en komplex färdighet och det är möjligt att se den ur många aspekter. Jag skriver att de olika delarna har ett när samband och jag håller med dig om att det är dumt att försöka dela upp. Men ett ordkunskapstest är inget test av läsförståelse – eller missförstår jag dig helt?
GHS avslöjar sig som formalist och reduktionist och jag tror inte ens att de mest testglada LUS-romantikerna skulle acceptera det här.
http://www.bibo.se/pages/lus.html
LikeLike
Mats, hon mäter inte läsförståelsen, hon mäter läshastigheten, och hon gör det med ett av de prov man använder för att utröna om personen man har framför sig har någon form av läs-och-skriv-svårigheter. Det ingår i ett batteri av diagnostiska, standardiserade texter som används för att få en uppfattning om läget innan man går vidare med en eventuell utredning om det är vad resultatet indikerar (det kan ju finnas många orsaker till läs-och-skriv-svårigheter, somliga behöver hjälp från en optiker, andra med avkodningen, förförståelsen, sammanhanget etc)
LikeLike
Jovisst – men det hon diskuterar efteråt är ordförståelsen och den bör vi mäta med andra metoder!
LikeLike
Medges – jag såg programmet med ett öga, så jag kan ha fel, men var det inte så att hon först diskuterade gossen som läste svenska som andraspråk (ett ämne som för övrigt blev grundligt styvmoderligt behandlat i programmet!!!!!) och hans ordförståelse och sedan screenade och diskuterade läshastighet?
LikeLike
Det är möjligt – jag ser bara ett lättsinnigt testande med oklara syften.
LikeLike
Syftet med en screening av det slag som hon gjorde i klassrummet är att raskt skaffa sig en väldigt översiktlig och allmän uppfattning om ungefär på vilken nivå läshastigheten befinner sig hos gruppen man har framför sig vid det tillfälle screeningen genomförs. Det är ett trubbigt men användbart verktyg vars uppgift är att ge en första indikation, inte mer än så.
Man använder det på detta sätt för att ge läraren den information h*n behöver om gruppen.
Är syftet mindre oklart?
LikeLike
Din reaktion på det hon gjorde illustrerar väl en av de aspekter som bekymrar mig med programmet – de gör en faslig massa saker, men motiverar mycket sällan varför de gör vad de gör. Om programmet är avsett att ge lärare runt om i landet någon form av stöd i sin verksamhet slarvar de bort målet i sin iver att framstå som duktigast.
LikeLike
Den erfarne läraren har en stor verktygslåda – men också en stor försiktighet inför vilka slutsatser som döljer sig i resultatet.
Skillnaden mellan induktiv och deduktiv hållning blir uppenbar här
Den induktive frågar: Vad kan de? (och riskerar att få svårtolkade svar)
Den deduktiva frågar: Tänker de som jag vill att de ska tänka? (antagligen blir svaret nej och sedan är det bara att köra…)
LikeLike
Mycket väl formulerat – och detta borde de vara tydligare med istället för att stå och vifta med en hög diagnostiska prov och fastslå att ‘detta är verkligheten’. Det är en indikation, och det är något att ta på allvar, men ett diagnostiskt prov är inte mer än så.
Om nu syftet verkligen är att dela med sig av verktygen. Det kanske det inte är. Jag vet inte, jag har ännu bara indikationer att gå på och föredrar att inte dra alltför vidlyftiga slutsatser utifrån dylika.
LikeLike
Jag tror inte vi bör underskatta den retoriska effekten av de här superlärarna. En vilsen lärarkår ser ljuset i tunneln och följer villigt de nya auktoriteterna.
Vi har fått Nannyakuten på skolnivå – snabba lösningar och grumlig människosyn i smart förpackning.
Jag tycker att vi förtjänar något bättre!
LikeLike
Hur tänker du dig att detta ‘något bättre’ skulle utformas?
LikeLike
Om vi lämnar den konkreta metodnivån för LoS menar jag att peter Gärdenfors råd till ministern utgör en stabil grund att tänka från:
https://lumaol.wordpress.com/2011/02/08/peter-gardenfors-satter-ord-pa-larandet/
LikeLike
Är vitsippa ett djyr? 😉
LikeLike
En slags fisk, tror jag.
LikeLike
“Vi ser inte saker som de är – vi ser saker som vi är”
Anaïs Nin
LikeLike
LUS är inget test, det är ett dokumentationsinstrument. LUS har ingenting med metodik att göra.
LikeLike
Bra och viktig poäng Johan!
Frågan är hur vi kan sprida betydelsen av den här viktiga skillnaden?
LikeLike
Genom att vara supertydliga när vi pratar om saker och ting och akta oss noga för att blanda ihop t ex det som refereras till som LoS (dvs Läs och Skriv) med LUS.
LikeLike
Jämför:
LikeLike
Jag reagerade också på det där. Att följa elevernas läsutveckling är en helt annan sak. Det är allt annat än ord för att det ska bli visor. A-M
LikeLike
Jag är inte hemma på detta med läsförståelse eller diagnostiska prov. Men om man ställer sig frågande till det som sker är det väl en indikator på att något fattas i programmet, som en del har sagt här.
När Stavros sträcker fram bunten med det diagnostiska provet och säger – detta är verkligheten – så blir jag en aning förundrad. En av eleverna var ju så stressad så hon inte kunde göra någonting. Sa det något om hennes kunskaper? Så vad är verkligheten – att proven gör en del elever stressade och därför inte kan prestera eller för att de verkligen inte kan något.
LikeLike
Det sa något om verkligheten – det sa att i verkligheten blir elever ibland så stressade av prov att de glömmer vad de själva heter.
LikeLike