Pedagogiska metoder döljer makten
I ämnet livskunskap tränas eleverna i att styra sig själva, i dialog och synbarlig frivillighet. Men makten över dem har inte försvunnit, den har bara gjorts osynlig, skriver liu-forskare i en kritisk granskning.
Jag har beskyllts för att bara besatt av att analysera makt. Det tog jag som en komplimang.
Att kunna välja och förutse konsekvenserna av sina val är ytterligare en metod i SET och ART. Eleverna får lära sig att alla har ett val, ingen är ett offer för omständigheterna. De kan själva välja sin framtid. Men hur de väljer får konsekvenser och det gäller att väga in dem. Om eleven väljer att gå illa klädd till en jobbintervju, så får han troligen inte jobbet, och det bör han kunna förutse.
I teorin är valmöjligheterna oändliga, i praktiken reduceras de snabbt.De här metoderna stämmer väl med den neoliberala syn på frihet och styrning som råder idag, hävdar forskarna. Medborgarna har frihet att välja, men bara inom bestämda ramar som inte alltid är synliga. Vad vi har är inte frihet från styrning, utan styrning genom frihet. Vi har inkorporerat de för samhället önskvärda beteendena, att avvika blir alltför kostsamt.
http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/doc/004D5025?opendocument
LikeLike
Jag vet inte om de här rekommendationerna ger vägledning:
Det har förts en debatt i media angående de så kallade värdegrundsprogrammen
och ”ämnet” livskunskap, bland annat utifrån materialet SET. I samband med
denna debatt har det yrkesetiska rådet kontaktats av lärare och föräldrar som
efterfrågat rådets åsikter om det som sagts. Det har även framförts åsikter i
Skolverkets rapport ”På tal om mobbning – och det som görs” (2009), om att
programmen riskerar att nedmontera lärarnas professionalitet. Med anledning av
detta uttalar sig lärarnas yrkesetiska råd i frågan.
Enligt läro- och kursplaner förutsätts alla lärare inkludera frågor om normer
och värden i den ordinarie ämnesundervisningen och eller verksamheten. Det
finns inga krav i dessa styrdokument på att lägga regelbunden, separat
undervisning kring värdegrundsfrågor utanför de ordinarie ämnena. Idag görs
ändå detta på många skolor som ett vid-sidan-om-liggande inslag i elevernas
utbildning. Ofta följer undervisningen så kallade värdegrundsprogram. Det är
ett relativt nytt sätt att arbeta på och det är sådan ”extra” undervisning som
detta uttalande avser.
Genom yrkesetiken förbinder sig lärare att i sin yrkesutövning ta ansvar för
elevernas kunskapstillväxt, stödja deras personliga utveckling och skapa goda
betingelser för varje elevs lärande, utveckling och förmåga att utveckla
kritiskt tänkande. Att skapa goda betingelser för varje elevs lärande innebär
exempelvis att skapa helheter i utbildningen, att planera den efter gruppens
och elevernas kunskapsutveckling och att inkludera vad som är aktuellt för
dagen. Undervisningen ska också planeras i samråd med eleverna. Detta är
centrala inslag i lärares professionella arbete som bland annat kräver
ämneskunskaper, didaktiska färdigheter och träning och som motiverar en lång
lärarutbildning. Det finns därför en motsättning mellan ett professionellt
utfört lärararbete och en undervisning som med liten anpassning följer en
detaljerad manual.
Enligt yrkesetiken förbinder sig lärare också att bedriva och utveckla sitt
arbete utifrån såväl vetenskap som beprövad pedagogisk erfarenhet. Skolverket
(På tal om mobbning – och det som görs, 2009) konstaterar att programmens
effekter är svårbedömda. Det är i alla sammanhang av vikt att lärare i sin
professionella roll överväger en rad olika aspekter grundade i såväl vetenskap
som beprövad erfarenhet inför ett införande av en ny modell, nya metoder eller
som i detta fall, färdigformulerade program. Det finns lärare som har goda
erfarenheter av programmen och som uppskattar dem men rådet konstaterar
samtidigt med hänvisning till Skolverkets utredning, att det inte tycks finnas
säker vetenskaplig grund för att påstå att programmen ger avsedda effekter
I yrkesetiken uttalas också att lärare ska ta ansvar inte bara för att eleverna
lär, utan också för vad de lär. En professionell lärare behöver kunna utvärdera
elevernas kunskapsutveckling och ta ansvar för vad eleverna faktiskt lär. Om
eleverna inte lär sig det som var avsett eller annat än det som var avsett,
måste detta upptäckas och undervisningen anpassas till den nya situationen. I
vilken utsträckning lärare i sin utbildning har byggt upp en kompetens för att
kunna bedöma effekterna av färdigformulerade program som bygger på
gruppdynamiska övningar, värderingsövningar och/eller rollspel som syftar till
personlig utveckling är säkert varierande. Det yrkesetiska rådet ser här en
risk för att programmen används utan att lärare kan ta fullt professionellt
ansvar för vad eleverna lär.
I debatten har även framkommit exempel på där elever upplever att de på olika
sätt farit illa då läraren inte på ett professionellt sätt kunnat hantera
känsliga situationer som uppstått eller att läraren till och med haft direkta
frågor och inslag i sin lektionsplanering som har upplevts integritetskränkande
av elever. Lärares yrkesetik anger att läraren förbinder sig att alltid bemöta
eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ
mot skada, kränkning och trakasserier – samt även att respektera såväl
kollegers som andra yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i
skolvardagen.
Det yrkesetiska rådets rekommendation
Rådet anser att lärare har och ska ha mycket stor frihet att utforma
undervisningen inom de ramar som är givna. Det finns lärare som bedömer att de
har kompetens och erfarenhet för att använda hela eller delar av
värdegrundsprogram och som analyserat vilka konsekvenser programmen medför.
Det kan dock också finnas en risk för att det finns lärare som undervisar
utanför sitt kompetensområde och där dessa analyser inte genomförts varken före
eller under programmens tillämpning. Rådet uppmanar därför alla lärare som
använder programmen att reflektera över de resonemang som förts ovan samt att
ta del av de utvärderingar och uppföljningar som gjorts och görs i relation
till olika värdegrundprogram . Om det finns lärare som med grund i vetenskaplig
kunskap och beprövad erfarenhet upplever att de måste sänka sina krav på en
professionellt utförd undervisning bör de reagera. Detta kan i vissa fall
innebära att de omprövar sin användning av hela eller delar av programmen.
LikeLike
Har du läst Camilla Löfs avhandling:
Click to access camilla_lof_avhandling.pdf
LikeLike