Detta är en fråga som verkligen beskriver det “totala misslyckandet”.
Men jag förstår inte riktigt varför han måste blanda in försvarsfrågan.
Hela det civila välståndet bygger på “praktisk konst” med basen i naturvetenskap.
Hela helgen har media varit fyllt av Mustafa – affären. En plutipluttfråga jämfört med den refererade artikeln.
Postmodernistiska “flummare” av olika sort som styrt utvecklingen av skolan skrämmer bort logiskt tänkande naturvetararketyper att vilja bevista skolan som livsarena.
Mitt råd till de som vill bli lärare i naturvetenskap: Ämneskunskap, ämneskunskap, ämneskunskap och så träna på hur du kan förklara komplicerade saker på enkelt sätt. En lärare ska både vara grymt allmänbildad, bildad inom sitt ämne och ha förmågan att förklara. Kunskap ger trygghet i klassrummet. Din ryggrad och din bas du står på. Sen behöver du inte alltid vara centralpunkt och den som kommer med all kunskap
Mitt råd till de som styr skolpolitiken: Hur i h-e tror ni att människor med gediget intresse i naturvetenskap och med förmågan att förklara vill bli lärare? Ni har i princip tre saker att konkurrera med.
1. Pengar. Om man med 4 års utbildning kan läsa ungefär samma ämneskunskaper och få 10000 mer i månaden inom industrin? Då ska det finnas annat som lockar.
2. Fritid. Semestrarna är tiden man laddar upp. De har naggats i kanten allt mer. SKL vill gärna ta bort dem. Rör ni dem slutar många lärare.
3. Arbetsmiljö. Om man ständigt kommer hem stressad över att man inte hinner, att arbetsuppgifter får göras på fritid, att man inte räcker till, då slutar man eller går under. Om man som lärare kommer hem med känslan att idag har jag gjort en skillnad i en människas liv, nöjd med sin insats, kan det kompensera mycket. En annan fråga när det gäller högstadiet är att hormonstinna ungdomar i lägre tonåren kräver konsekvenspedagogik. Här duger inga halvmessyrer. Rektorerna måste vara pedagogiska ledare. Få kollegium att gå åt samma håll. Våga ställa krav på föräldrar att uppfostra sina barn att vara i möblerade rum. Ärligt talat tror jag inte det finns någon realistisk lön som skulle få mig att byta ut min gymnasielärartjänst mot högstadiet av idag. Här pratar vi en grundläggande reformation.
Med tanke på att detta är en process som pågått under lång tid har jag svårt för slutsatsen, att “regeringen” vill lägga ner ämnena. Redan under min gymnasietid var de sökande till naturvetenskaplig linje få, och då hade vi ändå oftast behöriga lärare i dessa ämnen (ofta en i fysik & kemi och en annan i biologi).
Ett problem, som syns latent i texten, är just att det nu finns så många områden som kan locka de (få?) som har intresset. Alltså, varför ska just Kajsa bli kemilärare och inspirera andra att bli läkemedelskemister när hon lika gärna kan bli läkemedelskemist själv?
Vill man vara riktigt bakåtsträvande kan man skylla på datorerna också, de har ju skapat massor av nya yrken för dem som tidigare kanske hade sökt sig till lärarnbanan mot matematik och naturvetenskap.
På den gamla goda tiden fick man en fil kand i de fackämnen man läste och en lärarutbildning kunde även vara användbar för en karriär som specialist eller forskare. Med avveckling av ämnesutbildningen/ämneslärarna förlorade man de incitamenten för de som var intresserade av naturvetenskap att utbilda sig till lärare.
Enligt examensordningen anses det trots allt vara 120 respektive 90 hp per ämne. Det räcker helt klart till en fil kand då det där krävs minst 90 hp i huvudämnet och på vissa lärosäten även till en fil mag eftersom ämnesdidaktik på sina håll börjat uppvärderas på ämnesinstitutionerna.
En intressant och viktig argumentation kring behovet av lärare inom NO ämnena och en klarsynthet om att arbetsvillkoren (bla lön) behöver förbättras åtskilligt för att locka till yrket. Sen tycker jag att artikeln fullständigt flaxar iväg och det handlar om försvaret, prov och mängder av saker fjärran från kärnproblemet.
Regeringen måste på det snarast öka undervisningstiden på lärarutbildningen och fylla den med spännande laborationer och spännande nya genombrott för att den ska vara attraktiv. Den tunga bollen ligger ändå kvar hos huvudmannen, de är de som väljer obehöriga för att spara pengar och inte kan belöna sina mest kompetenta kemilärarna ens i närheten av ingångslönerna hos de kemister de utbildat.
Sen bågnar hela systemet pga den stoppa huvudet i sanden attityd det finns kring mer avancerade kunskaper. Självklarheten att det är svårare att vara lärare för avancerade kunskapsutmaningar ska ständigt ifrågasättas. Vem vill ta de svåra utmaningarna om de inte ens kan få höra att de gör något viktigare?
Tysta tankar 
Detta är en fråga som verkligen beskriver det “totala misslyckandet”.
Men jag förstår inte riktigt varför han måste blanda in försvarsfrågan.
Hela det civila välståndet bygger på “praktisk konst” med basen i naturvetenskap.
Hela helgen har media varit fyllt av Mustafa – affären. En plutipluttfråga jämfört med den refererade artikeln.
Jag blir matt!
LikeLike
Jag hoppas att folk begriper orsakssambanden.
Postmodernistiska “flummare” av olika sort som styrt utvecklingen av skolan skrämmer bort logiskt tänkande naturvetararketyper att vilja bevista skolan som livsarena.
Det har pågått ända sedan 60- talet.
LikeLike
Mitt råd till de som vill bli lärare i naturvetenskap: Ämneskunskap, ämneskunskap, ämneskunskap och så träna på hur du kan förklara komplicerade saker på enkelt sätt. En lärare ska både vara grymt allmänbildad, bildad inom sitt ämne och ha förmågan att förklara. Kunskap ger trygghet i klassrummet. Din ryggrad och din bas du står på. Sen behöver du inte alltid vara centralpunkt och den som kommer med all kunskap
Mitt råd till de som styr skolpolitiken: Hur i h-e tror ni att människor med gediget intresse i naturvetenskap och med förmågan att förklara vill bli lärare? Ni har i princip tre saker att konkurrera med.
1. Pengar. Om man med 4 års utbildning kan läsa ungefär samma ämneskunskaper och få 10000 mer i månaden inom industrin? Då ska det finnas annat som lockar.
2. Fritid. Semestrarna är tiden man laddar upp. De har naggats i kanten allt mer. SKL vill gärna ta bort dem. Rör ni dem slutar många lärare.
3. Arbetsmiljö. Om man ständigt kommer hem stressad över att man inte hinner, att arbetsuppgifter får göras på fritid, att man inte räcker till, då slutar man eller går under. Om man som lärare kommer hem med känslan att idag har jag gjort en skillnad i en människas liv, nöjd med sin insats, kan det kompensera mycket. En annan fråga när det gäller högstadiet är att hormonstinna ungdomar i lägre tonåren kräver konsekvenspedagogik. Här duger inga halvmessyrer. Rektorerna måste vara pedagogiska ledare. Få kollegium att gå åt samma håll. Våga ställa krav på föräldrar att uppfostra sina barn att vara i möblerade rum. Ärligt talat tror jag inte det finns någon realistisk lön som skulle få mig att byta ut min gymnasielärartjänst mot högstadiet av idag. Här pratar vi en grundläggande reformation.
LikeLike
+
LikeLike
Är detta ett exempel på Jan Björklunds strategi för en skola i “nobelpristagarklass”?
LikeLike
Ser att man i Norge erbjuder avskivning av 50 000 på studielånen om man tar ut lärarexamen i “bristämnen”.
LikeLike
Med tanke på att detta är en process som pågått under lång tid har jag svårt för slutsatsen, att “regeringen” vill lägga ner ämnena. Redan under min gymnasietid var de sökande till naturvetenskaplig linje få, och då hade vi ändå oftast behöriga lärare i dessa ämnen (ofta en i fysik & kemi och en annan i biologi).
Ett problem, som syns latent i texten, är just att det nu finns så många områden som kan locka de (få?) som har intresset. Alltså, varför ska just Kajsa bli kemilärare och inspirera andra att bli läkemedelskemister när hon lika gärna kan bli läkemedelskemist själv?
Vill man vara riktigt bakåtsträvande kan man skylla på datorerna också, de har ju skapat massor av nya yrken för dem som tidigare kanske hade sökt sig till lärarnbanan mot matematik och naturvetenskap.
LikeLike
På den gamla goda tiden fick man en fil kand i de fackämnen man läste och en lärarutbildning kunde även vara användbar för en karriär som specialist eller forskare. Med avveckling av ämnesutbildningen/ämneslärarna förlorade man de incitamenten för de som var intresserade av naturvetenskap att utbilda sig till lärare.
LikeLike
Med dagens utbildning mot gymnasieskolan med 120+90 hp i ämnena borde det i så fall återigen kunna bli attraktivt.
LikeLike
Ämneskunskaperna är 2×90 (tre terminer i varje). + någon liten snutt tillsammans med VFU år 5.
http://www.liu.se/utbildning/program/amneslarare-gy/valjare-gym?l=sv
Om man räknar in ämnesdidaktiken som ämne kommer det ena ämnet upp i 120, men det är inte riktigt samma sak som att läsa ämnet.
LikeLike
Enligt examensordningen anses det trots allt vara 120 respektive 90 hp per ämne. Det räcker helt klart till en fil kand då det där krävs minst 90 hp i huvudämnet och på vissa lärosäten även till en fil mag eftersom ämnesdidaktik på sina håll börjat uppvärderas på ämnesinstitutionerna.
LikeLike
En intressant och viktig argumentation kring behovet av lärare inom NO ämnena och en klarsynthet om att arbetsvillkoren (bla lön) behöver förbättras åtskilligt för att locka till yrket. Sen tycker jag att artikeln fullständigt flaxar iväg och det handlar om försvaret, prov och mängder av saker fjärran från kärnproblemet.
Regeringen måste på det snarast öka undervisningstiden på lärarutbildningen och fylla den med spännande laborationer och spännande nya genombrott för att den ska vara attraktiv. Den tunga bollen ligger ändå kvar hos huvudmannen, de är de som väljer obehöriga för att spara pengar och inte kan belöna sina mest kompetenta kemilärarna ens i närheten av ingångslönerna hos de kemister de utbildat.
LikeLike
Sen bågnar hela systemet pga den stoppa huvudet i sanden attityd det finns kring mer avancerade kunskaper. Självklarheten att det är svårare att vara lärare för avancerade kunskapsutmaningar ska ständigt ifrågasättas. Vem vill ta de svåra utmaningarna om de inte ens kan få höra att de gör något viktigare?
LikeLike