18 thoughts on “Hattiefnattarna i skoldebatten

  1. Jag tillhör dem som tyvärr inte hade möjlighet att närvara vid Hatties besök i Stockholm senast. Jag har dock låtit mig förtälja att Hattie själv har ett och annat att säga om vissa slutsatser som andra dragit utifrån hans studie (i vissa kretsar har man (så klart!) valt att betona den här med att “klasstorleken inte spelar någon roll”). Men jag hör inget levande samtal om detta?

    Like

  2. Helt oberonde av vad Hans – Åke skriver i sitt Twitterflöde tvingas unga människor flytta till trånga storstäder för att få en lön.
    Ingår även folkförflyttningsanalyser i pedagogdocenters yrkesrevir.

    Jäsp!

    Like

  3. Mats, vad denna ångest över sanningar??

    Att uttala sig utan att erkänna den total dominansen av statisktiskt underlag för Hatties studier är snudd på tjänstefel. Sedan är oftast Hans-Åke ute på djupt vatten när han ska försöka sig på det här med mätetal. Det är inte precis hans starka sidor.

    Like

    • Poängen är att underlaget handlar om frågor som bygger på behavioristiska antaganden. Det är en allvarlig begränsning. Även om de är många barn inblandade.

      Like

      • Metoder är inte ideologiskt neutrala. I ett konkurrenssamhälle kommer antagligen metoder som arbetar utifrån tankar om individuell belöning/bekräftelse vara mycket effektiva .

        Även om det finns mycket moderna delar i den formativa yran är det fortfarande en starkt lärarfokuserad variant på målstyrning – med dess begränsningar och fördelar.

        Problemen uppstår när vi tror att metoder extraherade från en bestämd kontext skulle äga någon form av generell giltighet – även in mot framtiden. Det finns pompösa drag i projektet som är besvärande. Jag tror att både Christian Lundahl och Anders Jönsson (som delvis lutat sig mot Hattie för att sälja in formativ bedömning) är väl medvetna om detta förhållande.

        Like

        • Där håller jag me dig. Metoder är inte ideologisk neutrala. Men någonstans måste den stora statistiska mängden data var evidens för en megatrend utan snegling mot ideoloigi.

          Om du läser Hattie är han inte tvärsäker på sin egna bevis. Ta bara detta med läxläsning. Determinanten ligger under d=0,40, närmare bestämt 0.29. Alltså ur professionens synvinkel en effektiv användning för att den är kostnadsbillig men ur elevens studieprestantion rätt vädelös.

          Sedan svamlet om kontext, från sitt sammanhang kan jag gissa det här med socioekonomiska effekter. Det är bara en myt som inte har ett dugg att göra med elevers förmåga till lärande. Ytterst är det alltid lärarens förmåga att vara en duktig “teaterapa” det är frågan om;)

          Like

          • Låt oss pröva tanken på att det finns kulturer där läraren besitter mycket viktiga kunskaper och att alla vet om att dessa är avgörabnde för individuell framgång och samhällets överlevnad.

            Jag tänker att det ändra förutsättningarna.

            Like

  4. Jag tycker nog att Jan-Åke Scherps twitter är rent dumt! Han har inte något som helst underlag för att hävda att de undersökta skolorna har en behavioristisk grundsyn. Det är nog snarare så att konstruktivismen redan fått ett oerhört genomslag i världens skolor även om den förekommer i många olika varianter. Ju mindre genomslag herr Scherp får i debatten desto bättre för svenska skolan. Han är den stora kraften bakom skolans “aboutatitis”!

    Sen kan jag hålla med om att den länkade SKL artikeln ger ett minst sagt skrattretande intryck men det är också väldigt tydligt att John Hattie inte är förespråkare av den typen av förenklade analyser.

    Like

  5. Fungerar inte bra undervisning som i en kombination av behaviorismen och konstruktivism.
    Dvs ungefär som livet som helhet.
    Varför skulle annars Pia Sundhages sång och person vara så “hot stuff”

    Like

  6. Det känns som ett sanslöst polariserande när vissa inslag av belöningar i skolans värld tas som intäkt för att ett behavioristiskt synsätt dominerar. Att skolor världen över har en majoritet lärare som tar utgångspunkt i konstruktivism skulle liksom inte räcka.

    Tänk om vi kunde se att flera perspektiv samsas om utrymmet och att detta är något.

    Danske utbildningsministern visste inte vilken årskurs eleverna fick betyg första gången. Vi i Sverige är väldigt unika i att se betyg som en så viktiga fråga. Inga avgörande problem löses vare sig genom att skrota eller utöka betyg.

    Like

Leave a comment