En av egenskaperna hade ett klockrent samband med höga betyg; samvetsgrannhet. Även neuroticism, det vill säga den egenskap som innebär att ångest och oro driver på eleven, ledde till höga betyg. Tvärtemot vad Pia Rosander hade trott så ledde inte öppenhet eller, med andra ord, intellektuell nyfikenhet, till höga betyg.
– Vi har alltså ett skolsystem som gynnar samvetsgranna och ångestdrivna elever, säger Pia Rosander. Det är så klart inte bra för det psykologiska välbefinnandet i det långa loppet om ångesten är en drivkraft. Det innebär dessutom att den så kallade djupinlärningen uteblir. Djupinlärningen sker bäst bland de öppna personlighetstyperna, det vill säga de som drivs av nyfikenhet.
Dagens skola gynnar alltså de så kallade ”duktiga flickorna”. Pojkar har oftare den personlighetstyp som drivs av lust och nyfikenhet och som alltså inte belönas av betygssystemet.
Idag kommenterar jag inte.
Tysta tankar 
“Dagens skola gynnar alltså de så kallade ”duktiga flickorna”. Pojkar har oftare den personlighetstyp som drivs av lust och nyfikenhet och som alltså inte belönas av betygssystemet.”
Det är en av de “mystiska” parameters (som ingen vill begripa sig på som förklaringsmodell) som slår igenom ute i yrkeslivet och som ligger bakom det faktum att dessa struliga pojkar med risiga skolbetyg i högre grad lyckas som entreprenörer och tävlingsinriktade företagsbyggare.
Hög lön får dom – fast dom var lata i skolan.
Men å andra sidan får vi många duktiga kvinnor inom offentlig FÖRVALTNING – tex jurister och lärare.
LikeLike
Kan väl lägga till att mitt gymnasiebetyg var rätt risigt. Jag hade inte tid med att vara orolig. Det enda jag hade i huvudet var att fånga en dam på kroken.
När damen väl var fångad så var det dags för högskolan och oron och ångesten trängde sig på. Jag måste vara duktig för att duga. Rätt snygga betyg vart en positiv biprodukt.
LikeLike
PS! Det är något som får mig att tänka att psykolog Pia Rosander får inte vara med i Genuskyrkan. Hon är för livstid utesluten. DS!
LikeLike
Den här studien stärker behovet av mina önskade forskningsprojekt ang olika varianter av “skolinriktningar”. Vill maximalt utnyttja allas förmåga och därmed maximera möjligheten att bygga välstånd så kan vi inte låsa in pojkarna i en homogent regelstyrd kvinnoskola.
DEJA får skärpa sig i sin vetenskapliga analys.
LikeLike
I know nothing…
LikeLike
Ett förenklat sätt att beskriva det är att skolan gynnar de som tvångsmässigt söker svar och riktning hos andra, inte själva eller hos sig själva. Man odlar och förstärker helt enkelt elevernas osäkerhet som ett sätt att styra dem till det önskade beteendet och bekräftelsen av läraren/lärarrollen.
Det är inte förvånande och en diskussion som vi haft här flera gånger tidigare.
LikeLike
Man skulle kanske försöka korrelera utvecklingen inom skolan med utvecklingen av psykisk ohälsa bland ungdomar.
LikeLike
För en genomgång av Rosanders avhandling se
http://torestad.blogspot.se/2013/01/vad-ger-framgang-i-studierna.html
LikeLike
Tack Bertil!
Den här forskningen lär diskuteras i omgångar. Förhoppningsvis kommer vi att undvika de grova generaliseringarna om flickor/pojkar i framtiden!
LikeLike
Om man inte får generalisera så kan man inte säga någonting.
Exakt allt bygger på någon form av statistisk analys som leder någon form av generalisering.
Som Bertil anger så borde det kanske heta BIG30 istället för Big5.
Big 5 är en generalisering av BIG30 och BIG30 är en generalisering av BIG1000.
LikeLike
Big1000 är naturligtvis en generalisering av Big∞.
LikeLike
Jag tror vi förstår budskapet!
LikeLike
Tycker du att jag är tjatig!
Jo det är jag nog rätt mycket.
Men bara när jag tycker att jag inte lyckas få andra att förstå
eller inte vill förstå.
Trevlig helg.
LikeLike
Jag älskar din tjatiga sida!
Du ska också ha den bästa helgen!
LikeLike
Gubbarna på jobbet håller inte med dig om min tjatiga sida.
Speciellt inte idag när jag försökte förklara för dom varför vi lever i en kultur som hatar den evolutionära egenskapen manlig homoasocialitet samtidigt som manlig homosexualitet sätts på piedestal.
Jag försökte förklara att varje paradigm bara orkar med en diskurs i taget.
Parallella diskurser monterade på upphöjd piedestal blir helt enkelt för krävande och måste därför med nödvändighet beivras.
Jag har levt mitt liv i denna diskurs.
Kuhn den rackaren fick leva i ett annat paradigm. (liksom min farsa)
LikeLike
Jag överlät till mina elever att kommentera detta i P4. Själv tycker jag (förutom det vanliga att de avhandlingar som bekräftar vad vi redan visste ändå inte gör någon skillnad så länge skolpolitiken styrs av känslomässiga impulser) att ett viktigt perspektiv saknas. Min hypotes, utifrån alla de bedömningsunderlag jag tar del av, är att lärare ofta bedömer “elevresponsen på sin egen pedagogiska insats”, snarare än elevens faktiska kunnande.
LikeLike
Din hypotes verkar rimlig, speciellt om kriterierna för det faktiska kunnandet är otydliga.
LikeLike
Lyssnade på Jan Hylén http://www.janhylen.se/about/ igår under konferensen “Bättre skola”. Han talade om “framtidskompetenser” och dem han menade att forskningen är överens om som viktigast är: Öppet sinne, Samvetsgrann, Utåtriktad, Behaglig och just Neurotisk. Hans definition av neurotisk kändes hyfsat positiv (i alla fall för oss som känner igen sig), att man helst kollar det mesta en, eller ett par gånger extra, och inte lugnt litar på att det “nog” blev rätt.
LikeLike
Är de ens förenliga med varandra?
LikeLike
Jan Hylén måste ha missförstått det hela. De egenskaper han räknar upp är de s.k. fem stora egenskaperna som många personlighetspsykologer hyllar som de centrala för att förstå mänskligt beteende. Att samtliga dessa fem skulle vara kopplade till “framtidskompetens” är synnerligen tveksamt.
LikeLike
Har du något bättre system för klassificering.
Hela tillvaron handlar om att skapa arketyper. Annars dör vi i ett kaos.
Kanske är utmattning och utbrändhet en konsekvens av att arketypernas kamp går mot oändligheten.
Jag läste nyss om fiskargubbar i Danmark som hade problem att hålla i sär fiskar från nakna damer.
Det var en ny arketyp för mig.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/bloggare-kravs-pa-pengar-efter-inlagg-om-fiskporr
En ytterligare anledning till att vägra information om mänsklighetens alla egenskaper.
I går på radion hörde jag om lesbiska kvinnor som vid sexakten bajsade och åt av detsamma.
Får vi benämna detta som en kvalificerad störning eller är det något som vi skall normalisera i jämnhöjd med BDSM.
Självklart borde det antagligen heta Big 30 men vi får nog vänta ett tag innan någon med statistiska metoder lyckas ringa in denna klassificering.
Bajs och fiskporrfolket får nog hamna i en egen specialklass i vart fall.
Annars så bryter vi ihop – i en kollektiv härdsmälta.
I bland förstår jag varför folk blir religiösa fastän Gud bara är en representation.
LikeLike
Jag har ju gjort en resa och brottats med de här kategoriseringarna genom åren. Å ena sidan känslan av att vila i någon form av trygg arketyp – å andra sidan en lust att romantisera gränsöverskridande.
På ett plan handlar det nog om att sluta fred med sig själv i en form som omgivningen accepterar.
De exempel på avvikelser du tar upp känns lite väl udda med mina mått. Fiskporr klara jag mig utan och ditt andra exempel – nej jag önskar mig nog ett öppnare sinne!
LikeLike
Det känns som ett rätt långt kliv från egenskaper för skolframgång till bajsande flator. Outgrundliga äro kommentarsfältens vindlingar….
LikeLike
Spåret skapades av att Bertil började problematisera Big 5.
Jag spånade vidare på hans tanke om Big 30 och då har vi börjat resan på en mer finuppdelad statistisk kategorisering.
Livet är komplext att allt verkar numera hänga i hop.
Tex att extraversion samvarierar med promiskuitet.
Beakta då det faktum att extraversion samvarierar med maktpositioner och att maktpositioner är något som ständigt kritiseras åtminstone när det manlig dito.
LikeLike
Jag försöker hänga med och hyllar gärna det oförutsägbara samtalet – men vi rör oss på minerad mark och jag hoppas inte att vi diskuterar normalitet vs perversion.
Så enkelt är inte livet.
LikeLike
Nej just det.
Jag problematiserade Bertils kritik av BIG5.
Drar man det i sin extrema förlängning så hamnar man där jag beskrev. Och då blir det genast jobbigt och obehagligt.
Kanske är det därför bra att nöja sig med BIG5 så slipper man att kategorisera perversioner när man skall försöka förstå presationer i skolan.
Vilket skulle visas.
LikeLike
Jag är för att teorier dras till sin yttersta spets. Alltid!
LikeLike
Ja det nog jag också. Men alltmer får jag samtidigt en känsla av obehag av att förstå och reflektera kring verklighetens oändliga komplexitet.
Skall allt få vara ok bara därför att det går att förklara med naturliga processer och utfall?
Förresten för att byta till något riktigt trevligt.
Har du inte sett den här filmen:
http://www.moviezine.se/film/le-prenom
Så gör det.
Garanterad livslust återskapas.
LikeLike
Tack! Lovefilm är en trogen leverantör av fransk trivsel som sällan syns på bio!
LikeLike