Stoppa pressarna!

Posted on by

Länk

11 thoughts on “Stoppa pressarna!”

  1. Gör som jag tidigare påpekat.

    Skapa pojk- och flickskolor och pojkiga och flickiga högskoleprov.

    Var och en som läser av dagens tjatiga verklighet måste likt ett mentalt bananskal begripa varför alla hittillsvarande kulturer delat in sig i skilda könsarenor.

    Könskrig leder ovillkorligen till depressiva mentala scheman varför nyskapandet successivt upphör och drogande når sin topp.

    Sedan börjar det om!

    Montesumas hämnd.

    Like

    Reply ↓

  3. Det sägs i media att män “gynnas” av högskoleprovet medan kvinnor “missgynnas”. I skolan bör det väl då heta att män missgynnas av betyg och kvinnor gynnas av betyg?

    Like

    Reply ↓

  4. Om man pÃ¥stÃ¥r att en grupp gynnas av ett visst prov kan det bero pÃ¥ de kunskaper man provar av eller hur provet är utformat. Om man inte hemfaller Ã¥t fördomar om att kvinnor inte förstÃ¥r matematik och män har svÃ¥rt för sprÃ¥k, dvs balansen mellan de olika ämnena är orelevant, mÃ¥ste det vara provets utformning. Högskoleprovet är helt fritt frÃ¥n subjektiva bedömningar. Antingen har man rätt eller fel. Antingen betyder “potpurri” musikstycke med flera melodier, eller inte. Antingen kan man lösa uppgiften med ledtrÃ¥d A och B tillsammans, eller inte. Lärarnas undersökning här om Ã¥ret visade att en stor del av tjejernas betygsövervikt beror pÃ¥ lärarens subjektiva bedömning i mjuka frÃ¥gor. Har eleven gjort en bra analys om orsakerna till första världskriget? Uppgifter som man kan bedöma olika pga medvetna eller omedvetna fördomar. Denna faktor är borttagna pÃ¥ högskoleprovet.

    En annan relevant fråga är vem som skriver högskoleprovet. Är det en representativ grupp för hela samhället, som direkt kan jämföras med betygsresultatet i hela populationen? Svaret är högst troligt nej! Vem har intresse av att skriva högskoleprovet? Först och främst de som är intresserade av att plugga vidare och har hyfsade betyg. De som ansett sig få för låga betyg och hoppas på att högskoleprovet ska öppna den dörr som betygen stängt. Och det var i just den gruppen som lärarförbundets undersökning visade på betygsdiskriminering. När då det subjektiva momentet försvinner är det inte konstigt att pojkar klarar sig betydligt bättre.

    Sen är ju dubbelmoralen tydlig: Om killar fÃ¥r sämre resultat är det deras egna “antipluggkultur”. Om tjejer fÃ¥r sämre resultat är det fel pÃ¥ provet. Skrämmande.

    Som jag ser det finns det två lösningar.
    1. Behålla vårt betygssystem, men inför en slutgiltig examen som rättas anonymt av andra lärare som inte känner eleven.
    2. Högskolan tar in på anonymiserade prov. En allmän del med grundläggande högskolefärdigheter och en särskild del beroende på utbildningens inriktning. Ett sådant prov behöver inte vara totalt befriat från kunskaper som analys och som rättas med en bedömning. Bara det är digitalt skrivet och anonymiserat.

    Båda metoder kommer minska det subjektiva systematiska felet i betygssystemet. Man missar kanske helhetsbedömningen om eleven, men det spelar ingen roll om man kört hyfsat bra under övningsperioden, kan man inte köra ordentligt på uppkörningen får man inte körkort.

    My 5p.

    Like

    Reply ↓

      • AV (och hela samhället) är fÃ¥ngen i föreställningen att kunskap skall vara könsneutral.
        Är det riktigt säkert att det goda långsiktigt hållbara välståndet vidmakthålls med denna föreställningsvärld.

        Speciell med tanke på att det rådande välståndet inte är byggt under dessa premisser.

        Like

        Reply ↓

    • AV, du tar upp en hel del relevanta aspekter pÃ¥ hur urvalet pÃ¥verkar resultatet, men analysen av hur allt hänger ihop är ofullstänndig. Din tolkning är bara en möjlighet. En annan möjlighet är att pojkarna pluggar mindre, lägger mindre tid pÃ¥ studierna än flickorna, och att de därför fÃ¥r sämre betyg. Däremot har de kanske inte sämre allmänbildning, vilket gör att de har lika goda förutsättningar som flickorna att klara högskoleprovet. De flickor som har samma förutsättningar att klara sig bra pÃ¥ högskoleprovet skriver det inte i lika stor utsträckning, eftersom de tror sig komma in pÃ¥ den utbildning de vill med hjälp av sina betyg, som de har pluggat sig till. Av de som skriver högskoleprovet kan dÃ¥ gruppen pojkar ha bättre förutsättningar än gruppen flickor eftersom gruppen flickor med sämre betyg kan ha pluggat lika mycket som gruppen flickor med bättre betyg, men pga att de har sämre förutsättningar inte lyckats prestera lika bra i skolan. De kommer ocksÃ¥ ha sämre förutsättningar pÃ¥ högskoleprovet.

      Om man gjorde ett slumpmässigt urval pojkar och flickor och lät dem skriva högskoleprovet, skulle skillnaden då bli lika stor?

      Ser åldersfördelningen likadan ut bland de som skriver provet?

      Om man lägger mer tid på studierna, där i synnerhet skolmatematik kräver en annan sorts problemlösning än den som krävs för uppgifterna i högskoleprovet, får man då rätt sorts matematisk träning för att lyckas bra på högskoleprovet? Det kan rentav vara så att matematikundervisningen i skolan inte är så bra på att lära ut matematiskt tänkande, utan mer lär ut hur man med hjälp av formler löser mattetal. Gör man på samma sätt på högskoleprovet hinner man inte särskilt många uppgifter. I skolan lär man sig att vara noggrann och systematisk när man räknar, att skriva ner varje steg i en uträkning, inte att ta genvägar eller att i första hand bilda sig en uppfattning om kärnan i ett problem. Det är inte omöjligt att detta faktiskt är till nackdel när man skriver högskoleprovet och att de som lagt mycket tid på att räkna på skolvis inte har tid över att reflektera över matematiska samband.

      Jag är inte alldeles övertygad om att varken betygsättningen eller högskoleprovet är orättvist, men jag tror att skolan borde fråga sig varför matematikundervisningen inte verkar förbereda eleverna på det som krävs för högre studier.

      Like

      Reply ↓

  5. Sara.
    En annan möjlighet är att pojkarna pluggar mindre, lägger mindre tid på studierna än flickorna, och att de därför får sämre betyg. Däremot har de kanske inte sämre allmänbildning, vilket gör att de har lika goda förutsättningar som flickorna att klara högskoleprovet.

    Pojkar som grupp pluggar mindre än flickor som grupp. Dels har vi en skola som tilltalar flickor mer än pojkar. Det är ett problem. En annan orsak är att flickor som inte förstår skolan ändå i större mån gör vad läraren säger åt dem. Pojkar som inte förstår vitsen med skolan gör uppror.
    Lärarförbundets undersökning handlade om de elever som klarar sig bäst i skolan. Andelen pojkar och flickor som fick MVG på nationella provet var ganska lika, med liten övervikt flickor. Men när det var dags att ge kursbetyg fick flickorna i mycket högre grad MVG trots att de inte fått det på NP. Upp till tre gånger fler i Sv. Det handlar inte om hur mycket man pluggar.

    De flickor som har samma förutsättningar att klara sig bra på högskoleprovet skriver det inte i lika stor utsträckning, eftersom de tror sig komma in på den utbildning de vill med hjälp av sina betyg, som de har pluggat sig till. Av de som skriver högskoleprovet kan då gruppen pojkar ha bättre förutsättningar än gruppen flickor eftersom gruppen flickor med sämre betyg kan ha pluggat lika mycket som gruppen flickor med bättre betyg, men pga att de har sämre förutsättningar inte lyckats prestera lika bra i skolan. De kommer också ha sämre förutsättningar på högskoleprovet.

    De flickor som redan har fått bra betyg (välförtjänt eller inte) skriver nog inte HP lika ofta. De har redan bra betyg, varför lägga ner en massa pengar. Som jag skrev, pojkar som ansett sig fått sämre betyg än de förtjänar tenderar att skriva HP. Till det kommer både pojkar och flickor som har sämre betyg för att de inte nådde högre. Att duktiga pojkar måste kompensera betygsdiskriminering med HP gör ett sådant utslag.

    Om man gjorde ett slumpmässigt urval pojkar och flickor och lät dem skriva högskoleprovet, skulle skillnaden då bli lika stor?

    Det var precis det jag skrev att gruppen HP-skrivande INTE är representativ för hela populationen.

    Ser åldersfördelningen likadan ut bland de som skriver provet?

    Ingen aning. Menar du att fler män med lite högre livserfarenhet skriver provet senare när de vill uppgradera sin yrkeskarriär och det skulle vara en förklaring?

    Om man lägger mer tid på studierna, där i synnerhet skolmatematik kräver en annan sorts problemlösning än den som krävs för uppgifterna i högskoleprovet, får man då rätt sorts matematisk träning för att lyckas bra på högskoleprovet? Det kan rentav vara så att matematikundervisningen i skolan inte är så bra på att lära ut matematiskt tänkande, utan mer lär ut hur man med hjälp av formler löser mattetal. Gör man på samma sätt på högskoleprovet hinner man inte särskilt många uppgifter.
    Här mÃ¥ste jag som mattelärare protestera lite. Matematikuppgifterna pÃ¥ HP handlar om NOG-uppgifter och statistik/diagram. De sistnämnda handlar om att läsa av diagram och tabeller. Det tränar vi definitivt pÃ¥. De förstnämnda löser man lättast med algebra. Med hjälp av de tvÃ¥ ledtrÃ¥darna skriver man upp formler/ekvationer. Har du lika mÃ¥nga formler som okända storheter gÃ¥r uppgiften att lösa (Lösningar med färre ekvationer än variabler kommer senare pÃ¥ högskolan). SÃ¥ hängde du med i bokstavsräkningen och lärde dig ställa upp ekvationer har du alla möjligheter att klara dessa uppgifter. Det lär man sig definitivt i matten pÃ¥ högskoleförberedande gymnasieprogram. MÃ¥nga med litet matematiskt intresse (En hel del pÃ¥ Sam och Estet) brukar dock ta den delen kursivt. Jag hör allt för ofta “bara en formel kan inte…” och “Bokstäver i matten är jobbigt och onödigt” Tyvärr.

    I skolan lär man sig att vara noggrann och systematisk när man räknar, att skriva ner varje steg i en uträkning, inte att ta genvägar eller att i första hand bilda sig en uppfattning om kärnan i ett problem. Det är inte omöjligt att detta faktiskt är till nackdel när man skriver högskoleprovet och att de som lagt mycket tid på att räkna på skolvis inte har tid över att reflektera över matematiska samband.

    Om man inte är noggrann och systematisk kan läraren (eller någon annan) inte se var felet är. Då lär man sig inte. Om jag visar en korrekt lösning måste eleven själv ha sin att jämföra med för att hitta felet. Vi pratar idag mycket om olika metoder, olika strategier, alternativa tolkningar och rimliga resultat. Endast på lägre nivåer handlar det om att lösa enkla problem med given metod.
    Men lite rätt kan jag ge dig. Det finns faktiskt en pÃ¥taglig skillnad mellan duktiga pojkar och duktiga flickor. Pojkarna tenderar att jobba med fler alternativa metoder, vill gärna utmana läraren och varandra med “sin” metod och tänker ofta utanför boxen. Däremot är de generellt sämre pÃ¥ att presentera sina tankegÃ¥ngar. Duktiga flickor gör precis som de blivit tillsagda. Det är rakt och snyggt presenterat, men ocksÃ¥ fantasilöst. De löser precis som det stÃ¥r i boken att man ska göra. Varken mer eller mindre. Och det har de fÃ¥tt bra betyg pÃ¥ genom hela skolan. Men för högre förstÃ¥else i matte räcker det inte. DÃ¥ mÃ¥ste man använda fantasi och tänka själv. PÃ¥ senaste provet tog jag upp detta med de bästa pojkarna och flickorna och uppmanade dem att lära av varandra för att utvecklas.

    Jag är inte alldeles övertygad om att varken betygsättningen eller högskoleprovet är orättvist, men jag tror att skolan borde fråga sig varför matematikundervisningen inte verkar förbereda eleverna på det som krävs för högre studier.

    Både ja och nej. Går man ett yrkesförberedande program fokuserar man mycket på tillämpad praktisk matematik. Algebra tar man mera kursivt. Speciellt när man sällan kommer upp på den nivån när man själv kan sätta upp algebraiska samband, dvs det blir ett reellt verktyg. På studieförberedande program får man de kunskaper som behövs, om man bryr sig om att lära sig algebra på riktigt och inte bara för att lösa färdiga ekvationer.

    Jag måste bara fråga: Dina ganska negativa åsikter om skolmatematiken, bygger det på dina egna erfarenheter från skolan eller som lärare? Det är lätt att ta sina egna dåliga erfarenheter och extrapolera det till skolan i stort. När man jobbar som lärare ser man från andra sidan, att det beror mycket på vilken lärare man får.

    Like

    Reply ↓

Leave a comment