Det var nog ett omöjligt uppdrag. Jag ville problematisera bilden av läs- och skrivskicklighet som avgörande lärarkompetens UTAN att framstå som alltför obskyr och nedlåtande mot traditionella färdigheter.
När jag ser det hårt klippta reportaget inser jag att det inte fanns utrymme för att diskutera andra former av kunskaper. I värsta fall bidrar jag till att reproducera bilden av att alla kan bli lärare.
Suck. Det där med mångfald är svårt.
Jag skulle kunna räkna upp 100 saker som en lärarutbildare borde oroa sig för. Stavning och handstil hör inte självklart till dessa.
Uppdatering:
Brev från bekymrad mamma:
Jag heter Xxxxxxx xxxxxxxxxx och är mamma till en flicka som har dyslexi.
Jag läste med stor förvåning ditt uttalande i SVT i dag med anledning av att fler personer med läs- och skrivsvårigheter söker till Lärarhögskolan.
Jag vet inte om du är rätt citerad, men om du är det så anser jag att dina kunskaper om just detta vanliga funktionshinder är mycket bristfälliga. Jag häpnar!
Att du dessutom undervisar blivande lärare och inte kan mer gör min väldigt bekymrad.
Det finns många bra hjälpmedel som kompenserar funktionshindret. Av artikeln att döma får jag intrycket att du tycker att dyslektiker är mindre begåvade, så är det inte!
Min erfarenhet av skolan är okunniga pedagoger som inte vet hur de ska undervisa elever med läs och skrivsvårigheter. Hade deras kompetens varit bättre skulle fler dyslektiker klara skolan.
Jag inser att detta är minerat område. Och förtydlighetens skull: dyslektiker kan bli utmärkta lärare. I bästa fall kan de förstå och hjälpa barn att hitta framgångsrika strategier för att bemästra sina svårigheter.
Förhoppningsvis gör SVT en uppföljning till kvällssändningen med student som visar möjligheter. Jag har förmedlat kontakt.
Tysta tankar 
Hela inslaget ger en väldigt felaktig bild. Jag undrar om reportaget enbart är fokuserat på situationen på Malmö högskola eller högskolor/universitet i hela landet? Exemplena och slutsatserna du gör är hårresande.
LikeLike
Hej Alex. Jo ur sitt sammanhang håller jag med dig. Vad är det du menar är särskilt felaktigt?
LikeLike
Dels exemplet (vilket egentligen inte riktigt framkommer som “exempel”) där du nämner att av 300 studenter så har 50 personer dyslexi. Ser man på siffror från Mah så ligger antalet på ca 50 personer/år som blir beviljade någon form av hjälpmedel från Mah pga dyslexi men det är för alla lärarutbildningar tillsammans, vilket handlar om väldigt många fler än 300 platser.
I efterhand förstår jag att sammanhangen dina uttalanden görs givetvis kan ha klippts ihop på ett sådant sätt att det du säger kommit fram på ett annat sätt. Det jag inte förstår är bara hur dina uttalanden skulle ge någon förbättrad bild av dagens lärarutbildning, det ger snarare en dålig och kan ge skäl till att ifrågasätta högre status bland lärare. Kontraproduktivt.
Jag håller dock med om att kraven för att antas till lärarutbildningen har sänkts i sådan grad att det ibland kan ifrågasättas. Men samtidigt ställer ju studietiden väldigt höga och många krav på den enskilde studenten vilket gjort att det blir bortfall av studenter, antalet studerande förblir ju inte statiskt till slutet av utbildningen. Bara på den lärarutb jag läst nu i 1 år har över 100 personer hoppat av.
LikeLike
Ja det blir ju helt tokigt om jag delar ut diagnoser på så lösa grunder. Problemet med läs- och skrivsvårigheter är ju oändligt mycket mer komplicerat. Idag handlar det om att skaffa sig strategier och om vi fokuserar på studentens individuella brister kan det lätt bli fel.
Forskningen pekar på att det är mer effektivt att skapa en inkluderande miljö där olikheter ses som kvalitet. Sedan får vi hjälpas åt att skapa en utbildning där studenterna utvecklas.
Men till sist kommer vi till de självständiga arbetena och för många framstår de kraven som övermäktiga, först orientera sig i ett forskningsfält… Osv… Jag är bekymrad över detta fokus på skriftlighet och hade gärna diskuterat språklig kommunikation ur andra perspektiv,
LikeLike
NB: Läs och skrivsvårigheter är ett begrepp, som bland annat innefattar diagnosen dyslexi, men inte enbart.
Begreppsförvirring gynnar ingen
LikeLike
Tack för klargörandet. Men här hoppar vi mellan isflak.
LikeLike
Hur menar du?
LikeLike
Själva ordet “svårigheter” tycks mig vara laddat intill orimlighetens gräns. Om det sedan gäller sådant som artikulation, handstil, dialekt, blyghet eller stavning kanske är av mindre betydelse – det centrala borde vara kommunikativ förmåga och strategier för att bemästra situationer.
LikeLike
Med all tillbörlig respekt – svårigheterna består vare sig vi väljer kalla dem svårigheter, problem, utmaningar eller fnurglknoppar. Välvilliga eufemismer i alla ära, men alltför välmenande politiskt korrekt språkbruk riskerar att ludda till situationen i onödan och dra fokus från hur svårigheterna kan hanteras till hur de kan formuleras och talas om utan att såra någon.
Och det är inte särskilt konstruktivt, är det?
LikeLike
Inte ett dugg konstruktivt!!!
LikeLike
Pingback: Menar SVT att studenter med läs- och skrivsvårigheter inte kan bli bra #lärare? « Fredriks blogg
Kan man ha socialkonstruktivister som lärare?
LikeLike
Tveksamt. Men många skoforskare är det.
LikeLike
Nu slår snällismen till och realismen går helt förlorad. Mats Olsson säger utmärkta ting i inslaget och behöver sannerligen inte be om ursäkt. Skulle lärarutbildningen vara så utomordentligt bra att även en svagt begåvad student skulle kunna transformeras till en pedagogiskt väl fungerande lärare. Jag tvivlar.
LikeLike
http://t.co/wUIoVjay
LikeLike
https://twitter.com/jannascheele/status/224927129333284864
LikeLike
Verkligheten är komplicerad. Satistiskt.
En dyslektisk lärare kan bygga mer välstånd i Lima än fyra socialkonstruktivister i Mora.
Detta hävdar jag fram till den brytpunkt där den svenska skolan går ned på knä och ber fyra ave maria om ursäkt för att den under minst 40 år mobbat naturvetenskap, teknik och välståndsbygge till fördel av egenkär språklig påfågling.
Pratare behöver alltid praktiker. Ord skapar aldrig välstånd utan bifogade utförare.
Sånt är möjligen plågsamt?
LikeLike
I den bästa av världar är handen och hjärnan vänner. Dessutom hälsar konsten och naturvetenskapen på varandra när de mörs på torget.
LikeLike
De va ju bra det du sa i inslaget 19.30. Kör hårt.
LikeLike
Mats
Hur många lärare med läs- och skrivsvårigheter som än träder fram och berättar hur bra de är så håller jag fast vid att vi måste ha strikta principer för urval. I många andra yrken tar vi för givet att
det måste finnas spärrar, men lärare kan alla och ska alla kunna bli. Varför det?
Stå fast vi det du sade i programmet och backa inte.
LikeLike
Visst ska det finnas krav på kompetens och kunnande hos lärare. Men därifrån till normen “vit medelklass flicka” som blir lärare som stavar rätt är steget långt.
Kolla bara på tekniska utbildningar. Där finns det nog mer “handikappade” elever än på någon annan utbildning. Men det blir duktiga yrkesmän än då.
Då kan jag tycka att man även ska prata om dyskalkyli åxå. Det är i såfall lika “skämmigt” med personer som inte kan räkna som de som inte kan läsa. Men det skrattar vi åt å rycker på axlarna åt.
LikeLike
Mats,
Jag stöder dig fullständigt i det du sa på nyheterna! Det är oerhört viktigt att diskutera krav och förutsättningar inom lärarutbildningen, och frågan om läs- och skrivsvårigheter en av de viktigaste. Och det är ju inte en oförytterlig mänsklig rättighet att få utbilda sig till vad man vill. Dessutom finns det ju inget som säger att man accepteras av arbetsgivare och andra aktörer sedan. Det finns givetvis väldigt många yrken där t.ex. dyslexi kan kompenseras för på olika sätt, men lärare i skolans teoretiska ämnen behöver inte vara ett sådant. En hel del utbildningar skulle jag själv inte ha platsat på p.g.a. av mina olika medfödda fysiska tillkortakommanden, och jag accepterar detta eftersom det finns rimliga motiv till restriktionerna.
LikeLike
Med risk för att reta upp någon så tror jag att det är en fördel om läraren har goda ämneskunskaper och kan läsa, skriva och räkna. Det borde inte vara någon nackdel.
LikeLike
Mitt intresse i frågan är inte varför det blir så stort intresse i dyslexi hindret.
Snarare varför det inte blivit samma uppståndelse vad gäller det mer långvariga matematik och teknikhindret?
Vissa funktionshinder anses av olika anledningar som mindre
allvarliga?
LikeLike
En dyslektiker kan visst läsa, skriva och räkna. Det tar lite längre tid, men det går. Ville bara säga det eftersom en del kommentarer andas att de inte kan det. Inser att kunskapen om dyslexi är stor. Skrämmande stor!
LikeLike
Fast problemet handlar inte om att själv kunna läsa, skriva och räkna utan om att kunna lära ut dessa.
LikeLike
I Norge har man beslutat en betygsspärr på allmänlärarutbildningen. Alla som kommer in ska ha minst 3 i norska och matematik och 3,5 i medelbetyg. Finns inte tillräckligt många sökande med det betyget får platserna stå tomma. Den som har dyslexi, och klarat gymnasiet med alla G och ett gäng VG, klarar säkert lärarutbildningen också.
http://hddid.no/nb/utdanningen/37/opptakskrav-2
LikeLike
Jag tycker absolut att dyslektiker ska kunna bli lärare. Det finns bra kompensatoriska hjälpmedel, men till exempel kan det nog bli enorma problem att läsa in tyska, engelska eller spanska på universitetsnivå för dyslektiker. Men det är bara min tanke!
LikeLike
Tyvärr är många av dessa hjälpmedel svåra att använda i undervisningen, men visst kan det gå.
Däremot kan man inte bara säga “javisst, inga problem” oavsett vilken sorts lärare och vilket handikapp/vilka svårigheter det handlar om och sen låta eleverna ta smällen.
LikeLike
Skolan är främst till för eleverna och deras lärande. Det är ingen mänsklig rättighet att få bli lärare. Jag har varit med om barn som går ut skolan utan tillräckliga kunskaper i att läsa och skriva för att läraren inte behärskat sitt ämne. Och ofta har det varit olika slags läs- och skrivsvårigheter som legat bakom. Det är ett svek mot eleverna och en av de orsaker som gör skolan ojämlik.
LikeLike
Utmärkt formulerat och tänkt, Jenny!
LikeLike
Jag håller med, det finns en aspekt av ansvar i den här frågan också, inte bara individuella rättigheter och vilja.
LikeLike
Pingback: Vi ska inte ha någon elitistisk lärarkår eller lärarutbildning « Fredriks blogg