En svårtolkad artikel

https://twitter.com/genusskolan/status/184257490282758145

Den berömda “antipluggkulturen” diskuteras utifrån en avhandling om högpresterande pojkar på Na-programmet.

– De unga manliga naturvetarna anser att de behöver andra resurser än det som betygsätts i skolan för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden – och där ingår bland annat att odla ett omfattande socialt umgänge, säger Ann-Sofie Nyström, filosofie doktor i sociologi.

Visst strävar många män efter höga betyg och yrken som läkare, jurister eller civilingenjörer. Men om de inte skulle få de högsta betygen så räknar de kallt med att ta sig in på högskolan via högskoleprovet alternativt plugga utomlands.

Jag tror killarna har mer än en poäng. Skolframgång är ingen garanti för anställningsbarhet.

20120326-155324.jpg

13 thoughts on “En svårtolkad artikel

    • Jag vet inte. De här unga männen tycks ha ganska bra kläm på hur man tar sig fram i livet. Frågan är om det ger status hos både tjejer och killar att vara smart – i betydelsen avkoda skolan och skaffa sig ett liv utanför den?

      Det tycker jag verkar ganska sexigt, hos båda könen. Kanske är det dags att avslöja en sexuell preferens. Jag tänder på självständiga kvinnor.

      Like

      • Det är gott om oseriösa forskare inom svensk samhällsforskning. Så när jag läste ordet ‘antipluggkultur’ fick jag Jeopardy-vibbar direkt. Men det var kanske ett ord som DN:s reporter lagt dit?

        Like

        • Nja kanske – mitt intryck är att det är en seriös rapport (till skillnad från DEJA:s mycket ideologiska text kring samma ämne)

          De här NA-killarna har genomskådat systemet och verkar ha full koll på hur landet ligger. Antagligen kommer de inte att drabbas av samma stressjukdomar som många flickor gör. (spekulerar jag fritt)

          Like

  1. Den där typen av forskning som redovisas i den där typen av artiklar skapar sk stereotyper. Personlighetsspektrat (normalfördelningen) försvinner bort.

    Vissa män (grabbar) tillhör kategorin “vaskare”. (dvs champagnesprutare).

    Andra är mer introverta, andra riktiga plugghästar som sitter framför böckerna till ögonen svartnar.

    Dessutom kan detta förändras av situation och ålder.

    På gymnasiet var jag själv en vaskare. På Chalmers en sk pluggningsmaskin. (fyra fester på fyra år)

    Orsak min vaskning funkade. Jag fångade frugan i mitten av gymnasiet.

    Sen var det avkommans fokus som fanns i centrum. Det gällde att fokusera på bildning och ekonomisk trygghet.

    Like

  2. Har du frågat din fru vad det var hon föll för? Jag vet inte om din teori håller för en närmare granskning. Menar du att vaskning är rationellt utifrån evolutionärt urval? Hällandet blir en symbol för makt och hällaren framstår som oemotståndlig (och lite korkad)

    Jag trodde att det var killar som skulle tända på korkade brudar. Nu påstår du motsatsen. Hmmmm – det är ett under att mänskligheten lyckas fortplanta sig!

    Like

    • Om vi delar in Naturvetartjejerna i två grova arketyper. Båda högpresterande. Den ena extrovert den andra introvert.
      Extroverta högpresterande naturvetartjejer gillar killar som vaskar på rätt sätt enligt min erfarenhet. Killarna skall gärna köra svarta pisten i Åre, ha fyrhjulsdriven Audi A6, dyka i Röda Havet, bestigit Mont Blanc, vara världsmästare på vattenskidor, vunnit Gotland Runt, sprungit Ironman, cyklat Vätternrundan under 7 h, kört Vasaloppet på 4 h 40 minuter, vunnit Novemberkåsan samtidigt som de läser in KTH på 4 år och läser in Handels på sommarlovet och bygger en tjusig Villa vid en nyköpt tomt vid havet.

      Bara enligt min egen erfarenhet i min närmaste vänkrets och de tjejer jag själv pluggade med på Na- programmet. Tjejerna själva är naturligtvis höga chefer ständigt på resa till främmande länder.

      Min fru gillade snabba motorcyklar på krokiga vägar. Jag var en jäkel på sånt i min ungdom. (det var min vaskning)

      Like

        • Funderar vidare efter konserten vars publik bestod till 90% av män. Musiken var ofta virtuos västkustrock och den framfördes med just den obesvärade lätthet du beskriver. Toto blev symbolen för att göra svåra saker utan att anstränga sig och vi i publiken beundrade villigt.

          I den andra delen sjöng en strokedrabbad Leon Russel med sin dryga och sköra röst om brusten kärlek. Det lät mycket bra och mycket likt 1970.

          Like

      • Du beskriver typerna väl och jag nickar delvis igenkännande. samtidigt är jag inte helt beredd på att överge tanken på att det finns människor som verkligen hyser ett äkta intresse – för till exempel motorcyklar?

        Jag är nog inte beredd att reducera livet till en parningsdans än.

        Like

  3. På min tid (60- o 70-talen) var väl plugghäst ett skälsord, vad jag kan minnas. En sån ville man inte vara. Men visst gjordes det väl en del läxor ändå och det blev lite bättre på gymnasiet, har jag för mig. Så det känns lite samma lika på något sätt.

    Like

    • Jag fick premium i första klass och hade under en kort period smeknamnet professorn i tvåan. Det skakar man inte av sig hur som helst. Vilken tur att jag blev gift!

      Like

Leave a reply to Maths Cancel reply