Jag rättar handskrivna tentor…

…och slås av hur prydligt de flesta kvinnorna skriver. Det finns inget bevisat samband mellan handstil och intellektuell kvalitet (hoppas jag) och själv skriver jag fulare än de flesta.

Jag anar att en del manliga studenter upplever det som ganska förnedrande att behöva skriva för hand. Risken finns att någon tror att de tänker lika illa som de skriver.

Kanske finns det en ledtråd till många pojkars bristande skolframgångar här. Varje handskriven text de lämnat ifrån sig är ett litet estetiskt misslyckande.

Jag anstränger mig för att hålla tillbaka en besviken suck när jag ser mönstret upprepas hos våra studenter.

FOKUSERA PÅ INNEHÅLLET!

24 thoughts on “Jag rättar handskrivna tentor…

  1. Jag vet inte om det är bättre eller sämre att vi numera inte håller på och tragglar med handstilen som förr. En konsekvens är ju att ens egna ungar inte ens kan få till en vettig namnunderskrift eftersom de inte alls behärskar skrivstil. I den finska “läroplanen” finns forfarande typbokstäver för handstil att ta efter, frågan är om finska pojkar därmed skriver snyggare eller bara drabbas av sämre självförtroende?

    Like

    • Visst är det en lustig tanke att den viktigaste anledningen till vårdad skrivstil är att kunna prestera en snygg underskrift – eller autograf om man blir kändis.

      Det är lite overkligt att tänka sig att jag under 15 år i förskolan inte använde skriftspråket för kommunikation eftersom jag skrev så fullt. När jag tänker på hur mycket text jag leverar nu för tiden är det spännande hur mycket tekniken har betytt för mitt självförtroende – nu kan jag till och med kokettera med min fula handstil!

      Jag tror att handstilsträning lever ett eget liv i lågstadiet – långt bortom kursplaner och modeflugor som Tragetonmetoder. Antagligen har en del av de här välskrivningsträningsideerna motsatt inverkan.

      Jag tror inte på typbokstäver. Inte ens i Finland. Jag vill nog hitta på egna typsnitt!

      Like

      • Jag förstår Mats, du skulle aldrig kunnat blivit ingenjör:))

        Vi byggare skull lodrätt lutning på typbokstäver medan maskinare skulle skrvia med 70 grader lutning åt höger.

        Like

      • Ändå lyckades min far, bror och syster med den bedriften. Fast jag är nog ett snäpp halsstarrigare – rör inte min handstil (även om ingen kan läsa den)

        Det kan finnas en naiv förhoppning om att bli älskad för den man är (med brister och fel) bakom den här inställningen!

        Like

  2. Vad ska en gammal ingenjör säga. Välskrivning och textning fick man verkligen lära sig både på gymnasiet och KTH när man fick lära sig ritteknik.

    Fast jag har ju kompisar som fortfarande är klåpare på handstil fast det gått samma utbildning som jag.

    Kan det vara så att killar som gick de tekniska linjerna fick träna handstil mer än övriga?

    Samtidigt behöver man ju idag inte handrita ritningar. Det gör CAD-programmen åt dig.

    Like

  3. Personligen är jag ytterst tacksam för datormöjligheten, utan den vet jag inte om jag hade klarat mig lika väl inom den akademiska världen. Skriver väldigt fult och har en tendens att slarva med stavningen. Det är ett problem när jag arbetar som lärare, är fortfarande nervös när jag ska skriva på tavlan, även om det konstigt nog blir snyggare på tavlan än på papper?

    Jag älskar att skriva, det är tveksamt om jag hade erhållit samma intresse för det om det inte vore för datorerna. Jag älskar känslan av att sitta och skriva vid tangentbordet.

    Like

    • Det är ju numer så. De gånger jag tar mig för att börja skriva något för hand blir det bara galet. Tanken fortplantas via fingrarna och tangentbordet. Korrläsning för göras i efterhand.

      Like

  4. Jag håller med om att fokus bör ligga på innehållet och att skriften är läslig. Fokus på estetik i skriften leder bara till att eleverna tappar en av de för framtiden viktigaste aspekterna av handskrift, nämligen att det går hyfsat snabbt, t.ex. om man behöver anteckna på ett möte eller en föreläsning. Handskrift som konstverk är en hobby mer än ett användbart verktyg.

    För övrigt tror jag att bemötandet från de huvudsakligen kvinnliga lärarna (med fokus på estetik och stora skillnader beroende på elevens kön) är en stark anledning till att pojkarna inte bemödar sig att utveckla sin handstil.

    Like

  5. Tror att man inte ska glömma det handskrivna ordets betydelse och relationen pennrörelse-hjärna för att befästa inlärningsmässigt det skrivna kontra fingrarnas flyktiga dans över tangenterna, speciellt i de yngre åldrarna.
    Det finns en viss tröghet i det handskrivna som manar till eftertanke i motsats till snabba kommunikationen via tangentbord vilket härmed bevisas:-)

    Like

    • Jag tycker nog att det är en minst lika stor utmaning att bemästra touchscreenstangentbord som penna! Det är liksom felskrivningarna som göder fantasin!

      Och med evernote har vi ett perfekt redskap att fånga möten. Samtidigt som jag fotograferade och spelade in samtalet.

      Like

  6. Min fysiklärare på högstadiet sa någon gång att han en endaste gång hade haft en elev som skrev lika prydligt och fint sm en tjej. Det var inte jag, och han var inte nyexad utan hade några år på nacken.

    Like

  7. I mitt ämne, historia, finns en annan aspekt. Förmågan att läsa handskrift. Dels riktigt gammal förstås, men det är ju mest i akademin för att tyda 1700-talskällor och så. Men även till vardags. Min mors morfar skrev den vackraste skrivstil, liksom min mormor. Mina barn kan inte tyda deras gamla brev och dagböcker. Det tycker jag är en förlust.

    Like

  8. Än så länge är det ytterst få platser där varje elev har sin egen dator. Det är knappast önskvärt heller, men denna cancersvulst som har slukat så mycket resurser från vettiga saker kan ju säkert växa lite till. Ingen vettig människa borde beröva barnen förmågan att kunna skriva.

    Like

  9. Jag skriver fulare än de flesta, å andra sidan har jag alltid misstänkt att jag egentligen är man. I alla fall om man tittar på stereotypen av män och kvinnor och hur de bör vara.

    Like

Leave a reply to Johan Cancel reply