Uppenbara, sa Bull!
7 obvious things in education that are ignored http://wapo.st/jswZgV /via @washingtonpost #edchat
— brian @ιədυcaтor (@ieducator) May 31, 2011
Obvious, sa Bill!
Uppenbara, sa Bull!
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Tysta tankar 
Jag tänker på punkt # 2. Var inte ursprungligen prov avsedda att
endast mäta kunskaper? Inte höja lärandet?
LikeLike
Jo – så tror jag också att det var.
Nu tycks proven vara en del av metoden – något motivationshöjande som vi fokuserar på. Risken är stor att det egna lärandet kommer i andra eller tredje hand.
Utbildning som hinderbana? (och försök inte samarbeta för då är det fusk!)
LikeLike
Va? Är inte prov till för läraren? Ett sätt att få en bild av vad eleverna förstått och lärt sig av det som gått igenom, ett sätt att ta reda på om de har med sig det de behöver ha med sig för att man ska kunna gå vidare?
Hmmmmm, jag har tydligen missuppfattat något här.
LikeLike
Morrica, det beror väl på vilken typ av prov vi pratar: delprov, diagnoser, glosförhör, etc. har huvudsakligen den funktion du menar att prov har, men sedan har vi nationella prov som har flera olika funktioner och inte enkom är till för lärare.
LikeLike
Hur menar du att nationella prov bidrar till att höja lärandet? Förklara, jag vill väldigt gärna förstå hur den ståndpunkten ser ut!
LikeLike
“Hur menar du att nationella prov bidrar till att höja lärandet?” Har jag menat det?! När jag säger att nationella provet har fler funktioner än att enbart vara till för läraren menar jag att det används för analyser och jämförelser mellan pojkar och flickor, elever med och utan invandrarbakgrund, mellan kommuner, tendenser över tiden, systematiska brister i kunskaper, hur resultaten korrelerar till satsade resurser och socioekonomiska förhållanden, etc. En del av de framtagna kunskaperna kan sedan återkopplas till kommuner, skolor och lärare, och användas för att vidta åtgärder och förhoppningsvis förbättra elevernas kunskapsutveckling.
LikeLike
Aha, då förstår jag, jag missförstod dig och trodde att du anknöt till Bertils ursprungskommentar.
LikeLike
Då måtte jag ha missuppfattat på samma sätt som Morrika.
LikeLike
Jag tycker att det känns intressantare att diskutera punkt 1. Efter att ha gjort en liten spontan undersökning av jobbannonser så upptäckte jag att ordet stresstålig dök upp ytterst ofta. Andra formuleringar kring att ta ansvar, möta konsekvenser, hålla tidplaner, hög aktivitet, ….. var också oerhört vanliga. Det visar sig också så att elever som mött stressiga situationer inte alls blir lika uppjagade nästa gång. Skådespelare talar ofta om den positiva nervositeten inför en föreställning.
Kan det vara så att skolan har ett ansvar att förbereda eleverna för att klara ett yrkesliv med mycket stress? Kan vissa former av stress i skolan vara positiva.
LikeLike
Intressant ståndpunk – jag tror du är den förste jag någonsin hört argumentera för att vi ska stressa eleverna MER i skolan.
LikeLike
Ja, jag håller med om att det är en ovanlig åsikt eftersom debatten oftast glömmer bort lärarens plikt att utmana eleverna till att höja sina förmågor. Det handlar förstås som alltid om att möta eleverna på den nivå där de är så att de växer av utmaningen.
LikeLike
Jag personligen skulle inte vilja se det jag tror att du, Jan, menar som stress utan snarare att förbereda eleverna inför framtiden genom att simulera arbete i skarpa lägen eller rent av riktiga skarpa lägen, i den mån de nu är tillgängliga. Du får förlåta mig om jag missuppfattar eller lägger ord i din mun.
Detta att inte kunna sätta deadlines, t ex, tycker jag är ett verklighetsfrånvänt sätt att arbeta. Det kan väl inte vara något fel i att lära sig att bli klar i tid.
LikeLike
Jag tycker att våra resonemang blir oerhört lika. En simulerad verklighet innebär både deadlines och störningar men ska ändå klaras. Det kan nog många elever uppleva som stressande.
LikeLike
Den allt avgörande skillnaden ligger i vilka konsekvenser det ena eller det andra får. I en simulering vet samtliga inblandade att det rör sig om en simulering och att går det åt pipsvängen så kan man reboota och börja om igen.
I en verklig stresssituation, däremot, får ett misslyckande fatala konsekvenser, och plötsligt är det allvar.
LikeLike
En bra simulering efterliknar verkligheten så mycket som det går när den också ska möta ändå eleverna på den nivå där de är. Konsekvenser är förstås en naturlig del av den.
LikeLike
jag tror du lyckades kasta om en del ord i den tankegången, hur menar du?
LikeLike
Men punkt 1 utgår ifrån påståendet att för mycket stress påverkar inlärningen negativt. Vet inte om så mycket är vunnet om vi får mer stresståliga men mindre kunniga arbetare. Men att kunna hantera stress är givetvis viktigt, men då bör den alltså inte vara av den graden att den hämmar inlärningsprocessen.
LikeLike
Kanske handlar det hela om hur vi ser på skolans funktion i samhället? Strävar vi efter att ubilda ifrågasättande, bildade samhällsmedborgare eller är uppgiften att förse arbetsmarknaden med lydig och tålig arbetskraft, eller är syftet något helt annat? Eller olika för olika elever, kanske?
LikeLike
I läroplanerna framgår det ganska tydligt att skolan har flera funktioner: förbereda för arbetslivet, för demokratiskt deltagande i samhället, för bildning och möjlighet till personlig utveckling. Men vad läroplanerna säger betyder inte automatiskt att det får genomslag i skolans undervisning. Skolan påverkas ju i viss mån av dominerande uppfattningar i det omgivande samhället. Den häftiga debatt och panikstämning som existerat den sista tiden har till stor del sin yttersta grund i att skolans kvalite är kopplad till vår konkurrenskraft, och härmed hamnar fokuset på att skolans uppgift är att förbereda för arbetsmarknaden. Något som givetvis är viktigt, men om det uteslutande blir skolans uppgift i praktiken blir det direkt farligt enligt min mening. Sven-Erik Liedman behandlar detta en del i sin relativt nyutkomna bok “Hets”.
LikeLike
Bildningstanken riskerar att bli omodern i en tid när många oroar sig för helt andra saker!
LikeLike
Tja, ska vi börja stressa eleverna för att öka deras anställningsbarhet faller nog såväl bildningstanken som tankar om demokrati och personlig utveckling åt sidan, är jag rädd.
Men vad vet jag, jag är kanske gammaldags av mig.
LikeLike
Jag ser däremot ingen motsättning mellan bildning och stress, då de flesta högt bildade människor jag mött också har haft en hög stresstålighet.
LikeLike
Ah, så ditt statistiska underlag för att det vore bra med ökad stress i svenska skolor består av några människor du mött som du subjektivt uppfattat har hög stresstolerans?
Jag är nog fortfarande skeptisk till ditt resonemang, måste jag säga.
LikeLike
Jag ger mig inte ut för att ha facit, jag bara kände att det var nödvåndigt att undersöka ursprungsartikeln som hade en oerhört självsäker ton kring saker som inte har framstått som alls självklara i den fortsatta diskussionen.
LikeLike
Du “undersökte ursprungsartikeln” säger du? Berätta, vad fann du där?
Till eventuellt intresserade: Här är länken till ursprungsartikeln på vilken punkt ett bygger:
http://blogs.wsj.com/juggle/2011/05/25/do-school-cuts-lead-to-stressed-students/
LikeLike
Hmmm den länkade artikeln handlade om att allmänt dålig skolmiljö försämrar resultaten. Då börjar det blir mer obvious … men det var inte det hon skrev i artikeln Mats länkade till.
LikeLike
Vi behöver inte gå in mer på ursprungsartikeln, utan låt oss prata om den Mats länkade till som du säger dig ha “undersökt” Hur tolkade du punkten om stress i artikeln Mats länkade till då?
LikeLike
Citerat från NE: “stress, inom fysiologi och psykologi anpassningsreaktioner som i människans och andra djurs organsystem utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, stressorer, som individen har begränsad möjlighet att påverka”. Mitt skådespelarexempel är till för att göra det troligt att inlärning kan stimuleras genom att skapa måttlig stress. Det finns flera sådana exempel.
Jag tror inte heller att det är de lydiga som utsätts för mest stress. Det är nog troligt att Zlatan har en hel del stress i sin tillvaro men lydig kan han knappast betraktas som. Ifall vi lärare börjar ifrågasätta SKL mfl. tror jag att de skulle svara med att försöka få oss att känna oss riktigt stressade. Det finns undersökningar som visar att stress är vanligare bland högt utbildade (bildade) så eftersträvar vi ett samhälle med högt bildade människor är det inte säkert att stressen går ner.
LikeLike
Aha, du menar att vi ska eftersträva SKLs sätt att hantera skolan i hur vi behandlar eleverna? Ytterligare en intressant åsikt.
LikeLike
Nu leker du vilt med tolkningarna av vad jag skriver. 😉
Ska vi träna eleverna i riktigt ifrågasättande så kan vi inte sticka under stol med att motståndaren kan vara den typ av maktmänniskor som lockats till SKL.
LikeLike
Nej, Jan, att leka med dig är inget jag eftersträvar. Jag försöker bara förstå vad det är du faktiskt säger.
Det slags “ifrågasättande” du nu plötsligt förespråkar hänger alltså på något vis ihop med tanken om att eleverna bör stressas mer i skolan?
LikeLike
Av någon anledning så väljer att tolka in något oerhört långt från det jag skriver. LEK var en gissning då anledningen var så svårförståelig.
Nu tror jag att det börjar vara dags att avsluta tråden för mig, den var trots allt intressant så här långt. Tack, kreativt och med nya perspektiv som vanligt från dig.
LikeLike
Jag “tolkar inte in något” överhuvudtaget, jag bara försöker förstå vad det är du faktiskt säger, Jan, du vinglar omkring från det ena till det andra och det är inte helt självklart om det handlar om plötsliga hugskott eller en association som i någon mån hänger ihop med det du sade strax innan.
LikeLike
PUNKT 3.
Det är många saker en lärare måste klara av men jag är inte alls säker på att den som tar längre tid på sig att lära sig allt detta är bättre lämpad för det uppskruvade tempo som är en del av lärarens vardag.
LikeLike
Jan, än en gång är det engelskan som trasslar till det, du har missförstått punkt 3. Den talar INTE, som du tror, om individuella skillnader i studietakt, utan om vikten av en grundlig lärarutbildning. Det tar tid att bli en jättebra lärare, lyder rubriken i grov översättning, och understryker att det är viktigt att det är just jättebra lärare som undervisar, inte vilken vuxnen som helst med viss ämneskunskap.
Prova till exempel http://translate.google.com som ger en klumpig, hackig och ibland väldigt rolig översättning, men ändå ger dig en ungefärlig uppfattning om vad som faktiskt sägs.
Lycka till!
LikeLike
Hmmm googles översättning till “Det tar tid att lära sig att bli en utmärkt lärare” förändrar inte så mycket. Jag “understryker att det är viktigt att det är just jättebra lärare som undervisar” och det är en av mina hjärtefrågor att för att lyckas med att utbilda andra måste man själv ha tillgodogjort sig mycket utbildning.
I dagens situation där förkunskaperna hos de lärarstuderande är så usla så tror jag absolut att ifall man rekryterar lärarstudenter med bra förkunskaper så kan de bli bättre lärare än genomsnittsstudenten på kortare tid. Min förhoppning är någon inser att vi både behöver rekrytera lärarstudenter med bättre förkunskaper och ge dem lång utbildning men den andra strategin är fortfarande aktuell i nuläget.
LikeLike
Det talas ständigt om att elever ska växa. Det gör man som sagt genom att stimuleras (“stressas” för den blödiga) till allt bättre prestationer.
LikeLike
Det är skillnad på att stressa och att stimulera. Den sortens stresstolerans som efterfrågas i jobbannonser har mycket lite med stimulans att göra.
LikeLike
Pingback: För lite stress i svenska skolor! « You're no different to me
@Morrica
Hur vet du det?
LikeLike
Hur vet jag vad? Att den sortens “stresstolerans” som efterfrågas i jobbannonser handlar mer om att hantera frekventa eller rent av konsekvent kaotiska situationer med ett leende än stimulans?
Jag skulle ljuga för dig om jag låtsades att jag hade forskat i saken eller tagit del av forskningrapporter, jag drar en helt oventenskaplig slutsats utifrån hur arbetsmarknaden ffa för lågutbildade utan professionellt nätverk ser ut idag.
LikeLike
Själv skrev jag min avhandling om stress. Stress är ett missbrukat ord som används om allt från mycket mild anspänning till svåra fysiologiska och psykiska tillstånd, ofta orsakade av påfrestningar i miljön. Att jobba för att höja sitt betyg kan allmänt inte anses vara
kopplat till det medicinska begreppet stress.
LikeLike
Nej, men det som efterfrågas i de jobbannonser Lenander refererar till är hög tolerans mot det medicinska begreppet stress, och det är denna slags stress han förespråkar att eleverna utsätts för. Kanske i någon slags variant på tankegången ‘allt som inte dödar härdar’?
LikeLike
Varför använda ordet stress? Säg orosskapande i stället!
LikeLike
Ett bra förslag. Våra studenter älskar att veta exakt vad som förväntas av dem. Varje oklarhet i uppgiften skapar mycket oro. Det vi ser som frihet för dem att använda sina erfarenheter upplevs ofta som mycket skrämmande.
Frihetens dilemma – fångenskapens välsignelse?
Fast nu hamnade jag vid sidan om ämnet. Eller är bildning ett sätt att stå ut med tillvarons osäkerhet? Att kunna hantera motstridig information?
LikeLike
Bildning ger ett sammanhang att sätta den motstridiga informationen i relation till, och gör den på så sätt hanterligare, och därmed tillvaron mindre osäker.
LikeLike