“Forskarnas skolsvek”

Posted on by

DN:s ledarsida trummar på:

De svenska pedagogernas storhetstid inträffade under 1940- och 50-talen. Forskarna medverkade i de utredningar som föreslog de stora skolreformerna och bidrog därmed bland annat till att den nioåriga enhetsskolan inrättades. På den tiden kunde forskarna hjälpa politikerna att se längre.

På Svenska dagbladet är tonläget annorlunda. Under rubriken “Fler lärare måste bli forskare” skriver en namnkunnig samling:

Det är angeläget att förstärka den forskning som handlar om klassrumssituationen, ämnesdidaktisk kompetens, undervisningsmetoder, hur lärare undervisar och hur elever lär. En starkare koppling till sådan forskning från olika vetenskapliga områden höjer lärarnas kompetens och förmåga att använda olika verktyg i undervisningen beroende på situation och elevernas behov. Det behövs också fler forskarutbildade lärare.

Ytterligare en utmaning är att lärare, skolledare och företrädare för huvudmännen behöver ta del av relevant forskning och använda den i verksamheten i ökad utsträckning. Det ska löna sig att ta fram arbetssätt som utgår från forskningen och därmed öka kvaliteten på undervisningen.

Idag har jag ingen åsikt. Låt elefanterna dansa.

 

23 thoughts on ““Forskarnas skolsvek””

  1. Jag tycker att DN och SvD kompletterar varandra.

    Det är dags att pedagoger får större inflytande över skolan. Det var bra att pedagoger hade inflytande på 40-50 talet och sorgligt att Gösta Brodin mfl lyckades demolera lärarkåren så kraftfullt. Dags att återerövra lärarnas möjligheter att påverka forskning och samhälle.

    Det är också bra om lärare ges möjligheter att ta till sig forskning och samarbeta med forskare, kombinera lärararbete med forskning etc.

    Egentligen är de här två synpunkterna oerhört kompletterande. Ska lärares inflytande öka måste lärare få möjligheter att öka sin kompetens inom rätt områden.

    Like

    Reply ↓

    • Jag tror att det här sättet att värdera forskning utifrån tidsperiod är riskabelt. I bästa fall är forskarsamhället lika heterogent som samhället i övrigt.

      Ingenting skrämmer mig mer än en forskarkår som levererar rapporter utifrån politiska beställningar.

      Like

      Reply ↓

      • Det dåliga med en “forskarkår som levererar rapporter utifrån politiska beställningar” tas också upp av DN. En forskarkår som driver på samhällsutveckling genom att stärka den grupp som deras resultat ska användas av kan däremot göra mycket nytta. Då kan alla pedagoger dvs. forskares så väl som utövare se till att få en samhällsutveckling som gör att lärarkåren stärks i sin funktion för eleverna.

        Like

        Reply ↓

  6. Jag var inne på samma tankar som du Lars. Det pratas i debatten mycket om att fler lärare ska forska och kompetensen stärkas. Och jag undrar varje gång hur detta ska gå till. Vem ska stå för fiolerna? I den kommun jag arbetar i har lärarlyftet till exempel strypts av ekonomiska skäl om jag förstått det hela rätt. Hur kan en satsning slå så?
    Och det är farligt när elefanterna far fram.Fast är elefanterna snälla kanske det är positivt. Erinrar mig en bok jag läste som barn “Stora elefant och lilla elefant”.

    Like

    Reply ↓

  8. Pingback: Återerövra läraryrket för elevernas skull | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

Leave a comment