Vad bråkar de om?

Jag tänkte försöka förklara diskussionen om #merkateder för studenterna men tvekar. Vad handlar det egentligen om? Finns det en grupp inom skolan som inte vill att barnen ska lära sig något?
Som inte tycker kunskaper är viktiga?
Som inte förstår värdet av arbetsro?

Kanske är det den här texten som upprör känslorna.

Skapa och våga – Skolverket

I den nationella handlingsplanen För framtida företagsamhet
konkretiseras och definieras begreppet entreprenörskap
som en form av företagsamhet och som ett förhållningssätt
till lärande. Handlingsprogrammet utgår
från OECD:s definition och konkretiserar vad en skola
med entreprenöriellt fokus kan innebära, nämligen att:

• Eleven erbjuds utbildning anpassad efter dennes specifika
förutsättningar, erfarenheter och sätt att inhämta
kunskaper.
• Eleven erbjuds och tar själv ökat ansvar för sitt lärande.
Lärarens roll blir därmed mer handledarens än kunskapsförmedlarens.
• Grupporienterat arbete tillämpas, i vilket eleverna lär
sig produktiv samverkan med individer som har andra
kompetenser.
• Undervisningen präglas av ”lära genom att göra” i
kombination med reflektion över de erfarenheter som
gjorts.
• Eleven arbetar med autentiska och komplexa problem
som överskrider ämnesgränserna.
• Samarbete mellan skolan och närsamhället är frekvent
förekommande.
• Arbete i projektform genomförs och där resultatet kan
nyttiggöras även utanför skolan.
• Arbete med uppgifter som är långa och sammanhängande
utförs. Sådana uppgifter, beting, syftar till att lära
eleverna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete
och göra dem mer medvetna om sitt eget tänkande
och lärande.
• Eleven får möjlighet att driva ”företag” inom ramen
för utbildningen eller på andra sätt skaffa sig kunskaper
om och färdigheter i företagande.

Dessa punkter speglar intentioner och mål i Lpo94 och
Lpf 94. Det framgår också att huvudmålet inte är att
driva företag utan att det handlar om ett lärande där
både arbetssätt och arbetsformer betonar elevers egen
aktivitet.

5 thoughts on “Vad bråkar de om?

  1. De som inte vill räkna lektionstid delat med antal elever och komma fram till att genomgångar ofta är det mest effektiva sättet att nå många elever, de försöker stoppa in sin syn på undervisning i alla möjliga former. Jag undervisar i entreprenörskap och har drivit företag och ser ingen anledning till varför genomgångar där elever får gemensam information skulle vara sämre för den som ska lära sig detta.

    SUCK! “Learning by doing” hänger inte ihop med detta!

    Like

    • Förlåt Jan – men vem påstår vad?

      Är det en bra sammanfattning av den entreprenöriella positionen?

      Hur ser den andra sidan ut?

      Eller är det ingen konflikt?

      jag saknar ett #merkateder- manifest som inte enbart bygger på gamla oförrätter! Vad vill man egentligen? Finland är ett mycket kluvet exempel med en hög grad av entreprenörskap i skolan.

      Like

  2. “Learning by doing” är ju ett begrepp man myntat utifrån Dewey och alla som har läst honom vet ju att läraren skall vara en stor del i att leda, konstruera uppgifter så att Lära genom att göra faktiskt blir verklighet.

    Det finns ingen konflikt.

    Han säger t.ex. följande

    ”[…] Planen skall med andra ord vara ett gemensamt företag, inte ett diktat. Lärarens förslag är inte en gjutform för ett förutbestämt resultat utan en utgångspunkt för att man skall kunna utveckla en plan, där alla som är inblandade i inlärningsprocessen har bidragit med sin erfarenhet.” (Individ, skola och samhälle, s. 204-205)

    Han skriver det i samband med sin kritik av att lärare tycks vara så rädda för att inskränka på elevernas frihet att de bara tillhandahåller ett studiematerial utan att tala om hur det kan användas.

    Och då kritiserar han den traditionella skolan i början av förra seklet.

    Läs Dewey och strunta i andras tolkningar.

    Like

    • Precis det jag ville ha sagt. Lärande om entreprenörsskap ska innehålla en stor del “Learning by doing” men undervisningsformen bör ändå innehålla en stor mängd ledarskap och struktur. Nu känner jag att Dewey stärker detta synsätt och att det inte alls är nödvändigt med “mer handledarens roll”. Då verklighetens företag genomsyras av ett modernt starkt ledarskap så är det ingen nackdel att det är detta eleverna får möta.

      Like

    • […] men undervisningsformen bör ändå innehålla en stor mängd ledarskap och struktur.

      Ja och det är vad Dewey talar om, men starkt ledarskap i demokratisk mening.

      Like

Leave a reply to Jan Lenander Cancel reply