Säg Finland och jag osäkrar min revolver…

Posted on April 3, 2011 by Editor

Svenska skoldebattörer har intagit ett hundaktigt förhållande till grannlandet de senare åren.

Emma Leijnse skriver nyanserat och intressant i Sydsvenskan.

Tyvärr saknas en del av bakgrundsmaterialet på nätet. Sammanställningen över politikernas tankar om framgångsfaktorer är spännande. Alla verkar kunna hämta stöd för just sin tes.

40 thoughts on “Säg Finland och jag osäkrar min revolver…”

Monika on April 3, 2011 at 11:31 am said:

Felet många gör när de jämför Finlands framgång med det dom ser Sveriges misslyckande är att de inte verkar känna till att man inte kan importera eller exportera en läroplan eller skolpolitik. Eftersom dessa bygger på ett lands traditioner och vilken delaktighet mm som eleverna har fått.

LikeLike

Reply ↓
Mats on April 3, 2011 at 6:06 pm said:

Finland har blivit skolpolitikens “Mädchen für alle”.

“Man storsatsar på skolbibliotek.”
Rosana Dinamarca (V)
Timo Lankinen: ”Nej, inte alls. Den stora recessionen på 90-talet satte stopp för det.”

LikeLike

Reply ↓
johankant on April 3, 2011 at 6:13 pm said:

Mats,
Du drar din revolver – alltså är du en cowboy?

LikeLike

Reply ↓
- Mats on April 3, 2011 at 6:36 pm said:
  
  Njae – det är en referens till en replik från en pjäs av Johst:
  
  “När jag hör ordet kultur…
  Johst har blivit berömd genom en replik i pjäsen Schlageter (premiär 1933) som handlar om den tyske frikårskämpen Albert Leo Schlageter. Repliken ifråga tillskrivs ofta felaktigt någon av nazistledarna Hermann Göring, Heinrich Himmler eller ibland Joseph Goebbels:
  
  “Wenn ich Kultur höre … entsichere ich meinen Browning.”, vilket ordagrant betyder: “När jag hör kultur… osäkrar jag min Browning!” (akt 1, scen 1). Citatet förekommer oftast på svenska som: “När jag hör ordet kultur… osäkrar jag min revolver!”, vilket är något felaktigt då en Browning inte är en revolver utan en halvautomatisk pistol.”
  
  http://sv.wikipedia.org/wiki/Hanns_Johst
  
  Jag är inte nazist heller…
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
  - Nils Ivar Tenmann on February 27, 2016 at 3:32 pm said:
    
    Jag har ett vagt minne av att den danske mikrobiologen Jesper Hoffmayer yttrat en parafras där ordet “kultur” var utbytt med ordet “natur”. Intressant kontrast!
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
johankant on April 3, 2011 at 6:39 pm said:

OK, då förstår jag, men det passade ju bra

LikeLike

Reply ↓
- Mats on April 3, 2011 at 6:44 pm said:
  
  Lite cowboy är jag nog…
  Mer Little Joe än Adam (Cartright)
  Mer Blue än Manolito (High Chapparal)
  
  Sedan tappade jag greppet – hör du till generation “Coloradosagan”?
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
tråkmagistern on April 3, 2011 at 8:09 pm said:

Det var en del felaktigheter i reportaget:

De finska skolorna är inte lika på en punkt: det finns specialskolor/klasser dit man kan skicka elever som inte sköter sig/klarar sig.

Rektorn har inte valt att undervisa. Alla rektorer är ålagda att undervisa eftersom de är lärare. Stor skillnad mot Sverige.

Nivågruppering förekommer också i exempelvis matte på högstadiet men bedömningen måste vara likartad ändå.

Lustigt att man intervjuat en svenskatalande skola. De är ju i PISA sämre än de finsktalande fastän alla invandrare finns i de finsktalande.

Åk dit istället och se själv. Finsk skola är överlägsen den svenska, så är det bara men det är klart att det stör den svenska självgodheten.

LikeLike

Reply ↓
- Mats on April 3, 2011 at 8:26 pm said:
  
  Tack!
  Det blir fort komplicerat när ett land ska importera ett annat lands modell.
  
  Vi kanske ska nöja oss med lite måttlig inspiration?
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
- johankant on April 3, 2011 at 10:29 pm said:
  
  Bra där om “svenska självgodheten” – håller med dig!
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
- Monika on April 4, 2011 at 8:31 am said:
  
  Vad har vår tradition och historia och samhälle som skiljer sig från Finlands att göra med självgodhet?
  
  Vi kan inte importera ett annat lands läroplan? Den som tror det, lever i en illusion. Vi kan inte gå tillbaka, bara framåt utifrån våra förutsättningar, vårt samhälle mm.
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
  - tråkmagistern on April 4, 2011 at 1:49 pm said:
    
    Den svenska självgodheten yttrar sig bl.a. i att man vägrar att se att andra har bra saker att komma med. Det kan yttra sig i uttalanden som “vi kan inte importera ett annat lands läroplan”. I det här fallet handlar det förmodligen mer om skollagen än om läroplanen.
    
    Andra lustigheter är “Vi kan inte gå tillbaka, bara framåt “. Visst kan man gå tillbaka, man skulle kunna gå tillbaka till realskolan om man ville. Men det vill man ju inte.
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Mats on April 4, 2011 at 1:57 pm said:
    
    Intressant är att Finland som ibland beskrivs som traditionalismen samtidigt är aktiva inom det entreprenöriella fältet.
    http://www.skolverket.se/publikationer?id=2374
    
    Jag blev mycket imponerad över Aalto University of tomorrow och ser deras arbetsformer som högst tidsenliga. (Inte så mycket kateder där)
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Monika on April 4, 2011 at 7:19 pm said:
    
    tråkmagistern
    Se det som du vill, men om du inte kan se att läroplaner och skolpolitik har att göra med historien, vår kultur och det samhälle vi lever i är det upp till dig. Det olyckliga är att vi har en utbildningsminister som tar beslut så att det är lätt att dra slutsatsen att han verkar resonera som du gör.
    
    Man kan inte gå tillbaka – underförstått – man skapar fler problem än dem man ville lösa.
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
    - tråkmagistern on April 4, 2011 at 9:29 pm said:
      
      är det din politiska filosofi? man kan inte gå tillbaka? En gång EU-medlem, alltid EU-medlem. En gång DDR, alltid DDR. En gång shogunat, alltid shogunat.
      
      Herder och Hegel, Blut und Boden.
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
    - Monika Ringborg on April 4, 2011 at 10:09 pm said:
      
      Min livsfilosofi kanske …
      
      EU och läroplan kan man kanske inte sätta likhetstecken mellan utan de måste kanske ses på olika sätt..
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
- Monika on April 4, 2011 at 7:22 pm said:
  
  En fråga – tycker du att man kan exportera svensk läroplan till Kina eller Sydafrika eller skall man skapa en läroplan som är i linje med deras kultur, historia och sätt att leva.
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
Morrica on April 3, 2011 at 11:38 pm said:

Vaddå hundaktikt förhållande? Vilken slags hund? Aggressiv vakthund som inte släpper en jävel över bron? Samarbetande draghund som sätter manken till och gör sin del för att dra utbildningslasset? Målmedveten spårhund som envist letar och letar tills den hittar vad den söker? Dominerande hane som reser ragg? Ettrigt bjäbbande småhund som nafsar efter hälsenorna medan föraren piper något om hur snäll den är?

Vilken slags hundaktighet är det du pratar om, Mats? Jag har sett alla varianterna när Finland kommer på tal, och ett par till.

LikeLike

Reply ↓
- Mats on April 4, 2011 at 4:58 am said:
  
  Jag menar snarare den hjälplöst godtrogna som blottar strupen i trängda lägen för att slippa bestraffning.
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
- Mats on April 4, 2011 at 5:24 am said:
  
  “Svenska skoldebattörer har intagit ett hundaktigt förhållande till grannlandet de senare åren.”
  
  Jag tror att det finns en nyansskillnad mellan hundaktigt och hundlikt. “hundaktikt” känner jag inte igen. SAOB?
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
- Mats on April 4, 2011 at 5:35 am said:
  
  Ur SAOB:
  – HUNDAKTIG , adj.
  [jfr d. hundeagtig]
  som liknar en hund, som är egendomlig(t) l. utmärkande för l. erinrar om en hund; i sht bildl. Linc. L 1 a (1640). Hundaktig .. (om sak) Oanständig, gemen, svinaktig, snuskig. DALIN (1852). EHTEGNÉR i UVTF 26: 134 (1880).
  särsk.
  [HUNDAKTIG.avl 2.a]
  a) (†) snål, girig. MURENIUS AV 132 (1646).
  [HUNDAKTIG.avl 2.b]
  b) undergiven, ödmjuk; jfr HUND sbst.¹, 2 c. HALLSTRÖM VilsnF 85 (1894). Hon bara överöste Georg med tacksägelser och var bundaktigt inställsam mot honom. SIWERTZ Sel. 2: 166 (1920).
  – HUNDISK , adj.
  [jfr ä. d. hundisk, t. hündisch; jfr HUNDSK]
  [HUNDISK.avl 1]
  1) (föga br.) hundaktig. En hundisk devotion, långt under den fria mannens värdighet. CYGNÆUS 1: 120 (1852). Med en bundisk trohet som (osv.). GRIPENn ERG Leino Kvinn. 70 (1911).
  [HUNDISK.avl 2]
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
  - Morrica on April 4, 2011 at 5:32 pm said:
    
    *erbjuder tuggben* det kan lugna frustrerade sinnen, har jag hört
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Mats on April 4, 2011 at 7:32 pm said:
    
    Jag föredrag grisöron. De säljs i lösvikt på ICA i Sjöbo.
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
    - Monika on April 4, 2011 at 7:35 pm said:
      
      Vilken barbar!
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
Anna on April 4, 2011 at 3:29 pm said:

Varför skulle vi inte kunna lära av hur andra gör? En stor del av den “vetenskapliga grund” vi bygger yrket och utbildningen på är väl hämtad från forskning som gjorts i och på förhållanden i andra länder.

Jag vet inte riktigt hur det går med finnarnas försök att göra business av att “inspirera”…
http://educlusterfinland.com/

LikeLike

Reply ↓
- Mats on April 4, 2011 at 3:36 pm said:
  
  Vi är så vana vid att inspirationen kommer från anglosaxiskt tradition att vi reagerar med olust när det kommer österifrån? Kanske är det så.
  
  Problemen uppstår när någon osjälvständigt kopierar. Det blir sällan bra!
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
  - Anna on April 4, 2011 at 3:51 pm said:
    
    Ja, ska det komma österifrån så ska inspiratörerna helst vara döda sen länge… Livs levande finnar är skrämmande!
    Sen undrar jag över det där med att osjälvständigt kopiera – vem gör det?
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Mats on April 4, 2011 at 7:35 pm said:
    
    Tja – alla de som köper evidensbaserade program och förbinder sig att följa dem riskerar att reduceras till slavar under metoden.
    
    Jag vill inte tala illa om våra studenter men de utsätts för ett visst tryck att återskapa sina handledares metoder. Samtidigt som de matas med retorik om den självständiga reflektionens betydelse.
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
Monika on April 4, 2011 at 3:36 pm said:

Anna

Klart vi kan lära av andra, men till syvende och sist måste vi ändå se om vi kan använda oss av dessa lärdomar. Lärarutbildningen vilar på vetenskaplig grund – absolut, men vår utbildningshistoria och samhället av idag måste vi ta i beaktande.

Vetenskapligheten har inte sina rötter i utbildningshistorien!

LikeLike

Reply ↓
Mats on April 4, 2011 at 3:39 pm said:

Läs mer om det motsägelsefulla landet här:

http://twitter.com/#!/briankotts/status/54898734038917120

LikeLike

Reply ↓
- Anna on April 4, 2011 at 5:25 pm said:
  
  Säg Twitter och jag osäkrar min revolver…
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
  - Morrica on April 4, 2011 at 5:31 pm said:
    
    Twitter =)
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
    - Anna on April 4, 2011 at 5:49 pm said:
      
      Usch, och jag som just ska ge mig ut på stan… med osäkrad revolver – se upp där ute!
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
    - Morrica on April 4, 2011 at 6:07 pm said:
      
      Akta tårna
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
    - Mats on April 4, 2011 at 7:10 pm said:
      
      Akta dig Anna! Det är svårtartat vanebildande.
      
      Men nog är det intressant att i ursprungsuttrycket handlade om en Browning (som inte är en revolver!)
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
    - Morrica on April 4, 2011 at 7:18 pm said:
      
      Skillnaden tillhör inte allmänbildningen här i landet. Jag har tagit del av scener ur populära svenska deckare där den djupt mänsklige detektiven (som oftast är journalist eller författare, tycks det) med samma vardagliga problem som alla vi andra drar och osäkrar revolvern varefter h*n avlossar pistolen.
      
      Då gäller det att dra snabbare än sin egen skugga! *slänger höglitterära referenser omkring mig sådär lagom nonchalant*
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
    - Mats on April 4, 2011 at 7:30 pm said:
      
      Lucky Luke är en viktig person i vår familj. Sonens tidiga språkutveckling bygger på citat från de tecknade filmerna:
      – Ge mig en whisky att fukta strupen med innan jag torkar ihop!
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
    - Anna on April 4, 2011 at 11:05 pm said:
      
      Jag funderade på huruvida en revolver har en säkring, för jag är fullt medveten om skillnaden mellan revolver och pistol, men är inte vidare bekant med någondera.
      @mats: Man ska ju aldrig säga aldrig men än så länge är jag långt ifrån hookad på twitter, splitter, splatter….
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
    - Morrica on April 4, 2011 at 11:18 pm said:
      
      @Anna En revolver har en hane, ja. Det är den kobojsarna drar bakåt med ett överhandsgrepp när de ska skjuta. Du har kanske hört uttrycket ‘spänna hanen’? Det är precis vad kobojsarna gör.
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
    - Mats on April 5, 2011 at 5:59 am said:
      
      Twitter bygger på en grundläggande vilja att komma överens. Den som okynnespolariserar göres sig icke besvär. En aggressiv debattstil belönas icke.
      
      Vissa tunga oneliners riskerar att bita avsändaren i näsan.
      
      Man lär sig!
      
      LikeLike
      
      Reply ↓