Länk till Rapportinslag, Svd -förslaget
Jag möter en ovanligt munter minister i Rapports 18-sändning som presenterar förslaget om nationella prov i fler ämnen. Jan Björklund slår med ett skälmskt (?) leende fast att:
– Det jobbas för lite i svensk skola!
– Eleverna måste anstränga sig mer!
– Nationella prov i fler ämne leder till större ansträngningar!
– Fler prov ger bättre resultat och ni vet hur det går för Sverige i den internationella konkurrensen om vi inte skärper oss
Jag menar att det måste finnas en balans mellan undervisningstid och examinationstid. Idag riskerar lärarnas arbetstid att fyllas av administrativa uppgifter. Amerikanska undersökningar visar att en stor del av det som skulle vara undervisningstid ägnas åt provförberedande åtgärder som på sikt innebär ett förytligat lärande. The Wire säsong fyra är en lysande gestaltning av problemet.
Huffington post om faran att undervisa mot prov
Min oro handlar framför allt om att vi försöker kombinera två svårförenliga system. Om proven konsekvent används som bedömningsunderlag och rättas av utomstående skulle det kunna innebära en verklig maktförskjutning. Barnen skulle tvingas att ta ansvar för sina studier och de undervisande lärarna kan skaka liv i den handledarfunktion som idag riskerar att komma i skuggan av bedömningsfunktionen.
Läraren får i ett renodlat system respons och coachning utifrån sina elevers resultat. Men det är inte givet att läraren ska garantera att barnen ska lyckas. Dagens komplicerade ansvarssystem med IG-varningar och stödåtgärder är svåra att förena med ett utvidgat elevansvar. Det är proven som gäller.
Barnet måste få rätt att misslyckas.
Det amerikanska exemplet förskräcker. (Länk igen)
Tysta tankar 
Björklund är den ende politikern som jag skulle kunna tänka mig att bjuda på fika hemmavid.
Utom SD, förstås. De får gärna komma hela bunten.
LikeLike
Hoppas ni får trevligt!
LikeLike
De nationella proven i engelska är ganska trevliga och lärorika. Eleverna behöver inte förbereda sig. De lyssnar och läser, visar vad de förstår och kommunicerar. Själva proven blir på det sättet effektiva inlärningstillfällen – inte bara prov. När det gäller de nationella proven tror jag problemet är i vuxenvärldens inställning snarare än i proven i sig. Man haussar upp dem, skrämmer ungarna och dessutom skrämmer de varandra. När jag skrev studentexamen hade vi rejäla fester kvällen innan. Så litet ängsliga var vi. Men hur bakfull man än var masade man sig till aulan och satt sina åtta timmar ut.Här är det ett evigt ältande, varnande och malande. Vuxenvärlden har ångest inför prov och betyg och det förmedlar man duktigt till nästa generation.
Men jag ger dig rätt i att med fyra bedömningspunkter om året – två gånger skriver vi omdömen, två gånger sätter vi betyg – blir det en sanslös mängd bedömning. Hellre skriftlig bedömningsgrund när det efterfrågas, men inga omdömen.
LikeLike
Jag tror också att det är möjligt att se prov som lärandetillfällen – men utbildningsministern verkar se dem som någon form av morotspiskor och det bekymrar mig! Sambandet mellan prov och effektivitet är inte entydigt och riskerna med att ersätta inre motivation med yttre tror jag inte ministern har begrundat.
Om vi ska ha fler prov bör vi ha funderat över vilka förväntningar som styr detta val. Jag tror inte att ett prov kan ha hur många funktioner som helst! Nu ska de antagligen vara diagnostiserande, motiverande, sorterande och dessutom kan en klok skolledare använda dem som underlag för skolans kvalitetsarbete.
Vi kan nog inte underskatta deras styrande effekt när det gäller val av undervisningsinnehåll!
LikeLike
Klokt och sant, Mats. Men inte hela sanningen som jag uppfattar det. Min upplevelse är att den elev som uppfattar sig som svag eller medelmåttig och får ett VG eller MVG kan få en väldigt nyttig typ av morot. En ny självbild, ny syn på sina möjligheter och också ett nytt intresse för ämnet. Men då har betyget i allmänhet inte varit viktigt från början. De här som jagar MVG:n ägnar sig åt något som bara är tröttsamt och destruktivt. Men vi vuxna skapar det här genom att överdriva reaktionerna på enskilda resultat. Jag tror också att omdömena och utvecklingssamtalen gör det värre. Fyra gånger om året ska ungarna antingen prata betyg eller titta på betyg.
När det gäller proven skiljer sig ämnen åt. I språk bedömer man fyra kommunikativa färdigheter och det är ingen fokus vid bagateller som stavning och korrekt grammatik. Jag upplever att när det gäller språk är statsmakten och eleverna helt överens om vad som är viktigt och då blir inte heller proven något problem. Någon sådan överensstämmelse finns inte i svenska. De andra proven kan jag inte uttala mig om.
LikeLike
Kanske är det kärnan av problemet – vi försöker säga något om prov eller betyg med generell giltighet. Jag möter också lärare som lyckats skapa meningsfulla prov och där kursplan och betygskriterier utgör en harmonisk bas för undervisningen.
Jag menar att det går att vara för både prov och betyg – men ändå vara helt oense med J.B. om deras funktion!
LikeLike
Couldn’t agree with you more. Ska man göra ett bra jobb i skolan måste man vara mycket, mycket uppmärksam. Blir det provhets behöver man dämpa den, blir någon väldigt uppmuntrad och får stärkt självförtroende behöver man se det och bygga på det. Det finns inga regler eller lagar som smäller lika högt som god iakttagelseförmåga och lyhördhet.
LikeLike
Jag tycker mycket om sådana här fredliga söndagsdebatter!
Nu ska jag ta itu med Expressen:
http://www.expressen.se/ledare/forssberg/1.2327656/battre-betyg-till-skolkarna#comments
LikeLike
Fördelen med nationella prov för mig som lärare i engelska tycker jag är att de ger mig som nyexad lärare som känner stor osäkerhet inför vilken nivå som är rimlig i högstadiet, är att jag har möjlighet att testa många saker som jag annars inte får så stor chans att testa, och därtill stöd i bedömningen. Jag arbetar inte med np i tankarna, däremot vill jag att mina elever ska kunna skriva texter på engelska som sträcker sig utanför vanliga standardfraser. När det kommer till det muntliga är det skitsvårt att få till situationer där eleverna faktiskt pratar mycket engelska på eget bevåg och att jag får tid att bedöma dem på det. Den muntliga biten är väldigt svårbedömd i stökiga klasser med 26 elever och 40 minuters lektionstid. Då är det skönt när det avsätts tid för muntlig bedömning i smågrupper. Den möjligheten hade jag gärna haft varje termin. Jag har muntliga gruppövningar som jag betygsätter men vissa elever gör inte bra ifrån sig i helklass även om de är uppdelade i smågrupper.
LikeLike
Tack – jag tror också att det går att använda NP på ett bra sätt!
LikeLike
Fördelen med fler prov är väl att man uindviker treämnesskolor där man bara satsar på matte, svenska och engelska.
LikeLike
Absolut sant!
LikeLike
Baksidan är kanske att vi får en sexämnesskola och de estetiska ämnena blir ännu mer marginaliserade?
LikeLike