Åsiktsmaskinen hackar

Ibland känner jag ett diffust krav på mig att ha åsikter om det mesta. När regeringen lägger fram ett förslag om lärarlegitimation är det svårt att inte ha en hållning i frågan.

http://regeringen.se/sb/d/12466/a/153951

Signaturen Intresserad har många spännande och kritiska tankar om förslaget:

https://lumaol.wordpress.com/2010/10/11/dagens-laroplansord-tradition/#comment-14170

Själv känner jag mest olust. Är det fackets försök att flytta fram positionerna och lönerkraven? Hur drabbar förslaget små skolor i glesbygden? Finns det inte andra sätt att mäta kompetens än formell utbildning? Vem ska avgöra? Finns det inte en risk att det här cementerar ämnesgränser och traditionella strukturer?

Nej – den här dagen börjar inte bra…

Morrica tänker också om frågan.

 

11 thoughts on “Åsiktsmaskinen hackar

  1. Det är klart att det kan bli problem, på både små skolor i glesbygden och andra. Men är det inte ett större problem att många idag inte alls ser bristande lärarkompetens som ett problem. Det är ju inte precis så att obehörighet och kvackning är ett landsbygdsproblem.
    Idag kan man istället oreflekterat göra precis hur man vill – och gör det också på många håll. Det gäller både att låta helt outbildade ta ansvar för exakt samma saker som de utbildade, och att låta utbildade som borde göra något annat (eller få stöd för att utveckla sin kompetens) jobba på som inget konstigt vore.
    Min favorit i förslaget är skollagsändringen som säger att legitimerade lärare förväntas ta ansvar för kvaliteten i sin undervisning – och att det för olegitimerade istället ytterst är skolledningen som har detta ansvar.
    Mats – hur ser du på arbetsfördelningen förskollärare, barnskötare?

    Like

    • Jag har jobbat med alldeles för duktiga barnskötare för att kunna se det utifrån. Dessutom har jag utbildat en del förskollärare vars självbild är lätt uppförstorad och inte dras sig för att se ner på rutinerade kolleger.

      Nej – jag tror fortfarande på kompletterande kompetenser och arbetslagstanken

      Like

      • Kvarstår endast:

        Noggrann lämplighetstest innan utbildningens start.

        Annars får vi tåla den situation som vi har.

        dvs ett kaotisk slumputfall.

        Har jag tur eller inte tur?

        Det är frågan.

        Like

      • Räknade inte med att du skulle kunna ta utifrånperspektiv på den Mats. Och ja, vi möter ju så många som är duktiga på “sitt” hela tiden. Men i grund- och gymnasieskolan är olika yrkesgruppers olika uppdrag så mycket tydligare (borde i alla fall vara…) medan det i praktiken på förskolan så ofta flyter ihop. Och förskollärarna har inte alltid varit de första att stå upp för sina kompetenser. Kommer legitimationen att bidra till det – eller bara blåsa eld på gamla konflikter?

        Like

        • Jag är nog rädd att det finns förskollärare som kommer att hävda sin rätt att ta hand om “det pedagogiska” och låta barnskötarna sköta omsorgsdelen.

          Då gråter jag i tysthet.

          Like

  2. För mig som tror att man ofta får vad man betalar för så känns det inte som något hotande hemskt om legitimationen skulle innebära lönehöjningar för lärarna. För mig som ser stora skillnader i resultat mellan olika lärare så skulle det kännas ytterst bra om kompetensen höjdes ett snäpp rent generellt. Jag tror att en liten genomsnittlig höjning skulle ge starka effekter på förbättrade elevresultat.

    När skolor valt billiga (obehöriga) lärare så har eleverna direkt fått betala ett högt pris i kraftigt försämrade resultat.

    Like

  3. Ett av de stora diskussionsområdena är kritik mot att förslaget bara omfattar lärare. I det sammahanget kan följande citat av signaturen “Killfröken” som kommentar till inlägget: http://junitjejen.se/lararlegitimation/

    Egentligen så omfattas lärarna på fritids visst av förslaget på legitimation. I alla fall i framtiden. I förslaget till ny lärarutbildning avskaffas fritidspedagogutbildningen som den ser ut idag och ersätts med en utbildning av lärare med 2 ämnen (matte och läs- och skrivinlärning skulle jag tippa blir den vanligaste kombinationen) plus fritidspedagogik. Det blir en utbildning som bättre motsvarar fritidspedagogernas faktiska arbetsuppgifter, och som ger framtida fritidspedagoger rätt till legitimation.

    Like

    • Jag förstår inte – den utbildning vi har i dag är en gemensam lärarexamen med inriktning mot olika åldrar och ämnen. De s.k. Fritidspedagogerna har alltså idag en lärarexamen med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet.

      Vad är skillnaden?

      Like

Leave a reply to Anna Cancel reply