Roy Andersson gestaltar framtidens utvecklingssamtal och replikerna är huggna i sten. Här har vi en evidensbaserad och kvalitetssäkrad modell som inte lämnar något åt slumpen!
Tack för tipset Niklas!
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Tysta tankar 
Jag har nog inte den rätta erfarenheten. Jag förstår inte vad den här scenen har att göra med “evidensbaserad och kvalitetssäkrad modell”. Hur hänger det ihop?
LikeLike
… förresten nu kanske jag vet. Evidensbaserade och kvalitetssäkrade modeller är vårt vapen mot fördomsfulla och egenmäktiga lärare! eller?
LikeLike
Jag tror att de erfarna herrarna runt flickan menar att de representerar varje tänkbar form av kvalitet!
LikeLike
Då har de inte ens förstått definitionen av ordet!
LikeLike
Det har de inte heller förstått att de inte förstår!
Dessutom tror de sig inneha ett absolut tolkningsföreträde.
LikeLike
Ha, Ha, Mats. Du är fyndig med detta om äldres totala renons på viktiga erfarenheter för kommande generationer.
Jag må var nörd och lite knäpp, men jag har genom livet alltid levt och tagit erfarenhet av dem som varit äldre än mig själv.
Det har besparat mig mycken dikeskörning som mina jämnåriga gjort dyrköpt.
Och jag säger som Jan, det du försöker illustrera är inte kvalitet. Kvalitet är att göra rätt från början. Det blir enklare så!
LikeLike
Hmmmm Plura, jag tror att du redan vet det, men just därför blir det extra roligt att påpeka.
Modern kvalitetsteknik handlar inte om att göra 100% rätt från början utan att kolla hur rätt det blir och förbättra i många små steg. Att använda en gedigen erfarenhetsbas är förstås del av arbetssättet men om man tror att man fått allt rätt direkt är man som gubbarna som inte förstått något.
LikeLike
Jag gillar Peter Gärdefors försök till definition av expertkunskap – någon som gjort många misstag (och kanske lärt sig något)
LikeLike
Jan visst är det så när det gäller kvalitetsteknik.
Men ur ett pedagogiskt synsätt är det bättre med att göra rätt från början. Det var så Volvos förre kvalitetschef illustrerade huvudprocesserna för företagsledningen, med start högst upp med marknaden. Valde du fel där gick det snabbt att expandera “felträsket”.
Bara att kolla fordonsindustrin under senaste två åren, speciellt den USA ledda. Där dunkade man ut SUVar utan att notera den underliggande miljörörelsen med bränslesnåla och flexifule bilar. Resten är historia.
Samma predikar jag som en metafor för förskolan och skolan, högst upp är det regering, riksdag och styrdokumenten som lägger grunden för skolans leveransförmåga. Kan man inte dem eller tolkar dem fel hamnar skolan i “feltäsket”. Kanske inte lika tydligt i ekonomiska termer men det är bara att se det vi diskuterat om låga blodvärden på min blogg. Och den sjunkade kunskapsnivån i smahället.
Och Mats, det ligger mycket i det. Det är på misstagen man lär sig. Det viktiga är att inte göra om dem.
LikeLike
Ja, Total Quality Management begreppet tar ju tydligt upp att fel högt upp i hierarkin, tidigt i kedjan eskalerar på det kraftfullaste sätt. Däremot är metoden om små förändringar som provas och återmatning av resultat för att förbättra ännu mer giltig. Det är alltså ännu viktigare att vår riksdag minskar på steglängden och följer upp resultaten av sina egna förslag. Här är förstås de korta mandatperioderna ett stort problem.
LikeLike
PS. Det är just den lärdom som Mats tog upp som är själva grunden för ett bra kvalitetsarbete.
LikeLike
Helt riktigt om man ser det ur ett systematiskt kvalitetsarbete är det de fem S som gäller först. Att stabilisera verksamheten innan man börjar med ständiga förbättringar. Det är ju sentensen av lean på produktionsnivå. Det Toyota varit duktig på genom tiderna och just tagit de små stegen. Och jag lovar det predikar jag stenhårt för skolfolket.
Sedan kan jag hålla med dig om att riksdagen borde minska steglängden. Tycker faktiskt det om man tittar in i Lgr11. Där har läroplansmålen drastist minskat i vissa fall halverats.
Sedan blir det en stor steglängd när man nu gör tre saker samtidigt, ny skollag, ny lärarutbildning och nytt gymnasie på en gång. Och mandatperioderna är ett problem och problemet blir inte mindre nu när vi har en minoritetsregering.
LikeLike
Det är väldigt mycket i skollag, läroplan som handlar om förtydliganden och flera kritiska röster frågar efter nytänkandet medan jag är rätt nöjd med att det är lite nytänk så att det finns en chans att börja arbeta metodiskt med förbättringar.
Lärarutbildning är förstås ett undantag. Där är jag inte speciellt påläst men jag fick intrycket att den senaste socialdemokratiska förändringen var totalt huvudlös och felaktig och mer eller mindre kräver en rejäl återställare.
LikeLike
Den s.k. socialdemokratiska förändringen genomfördes under politisk enighet och var varken huvudlös eller felaktig.
Snarare var det helt nödvändigt att skapa en utbildning som låg i linje med kunskapssynen i Lpo94 och då var det viktigt att aktivera den lokala nivån med partnerskolor.
S.k. återställare har jag aldrig trott på.
LikeLike
Ett bra kvalitetsarbete ska ske med små tydliga steg och snabb utvärdering. Då är det riktigt bra med en återställare när saker inte blir bättre av förändringen. Fast dit är det förstås långt när det gäller den svenska skolan.
LikeLike
Jo små steg är bra – men många menar nog att Lpo94 var rätt tänkt men att den sammanföll med besparingar som gjorde införandet mycket problematiskt.
Kanske underskattades också trögheten i de s.k. strukturerna. Många som tidigare gnällt över byråkrati och centralstyrning gnällde nu över att de själva skulle behöva ta ansvar!
LikeLike
Så rätt Mats.
Lgr11 är inte annat är Lpo94, men med mindre antal mål i själva läroplansdelen. Även så har ordet strävansmål tagits bort, ett ord som skolan inte kunnat stava till. Nu är det bara mål. Men abstraktionen finns kvar, men en gudlig behaglig gärning är att uppnående målen i huvudmomentet Kunskaper är borta.
Några har klagat att uppnående målen i kursplanerna tagits bort som begrepp. Men det är inte sant. Kunskapskraven, som nu Skolverket kommer med som föreskrift, är uppnåendemål per betygssteg. Och i den delen har Ann-Marie rätt att de målen ska inte brytas ned de ska nås.
Däremot ska de mål som finns på det pedagogiska arbetet i läroplanen beskriva pedagogiska arbetet i lärarens vardag, de måste vara konkreta och mätbara.
Man kan undra när lärarna är nöjda. De vill inte bli centralstyrda. När de inte är det gnäller dom över att de måste stå för det de gör. Låter som värsta tonåringar.
LikeLike
Klankar man på lärargnäll och pratar om tonåringar bara måste jag reagera. LÄRARNAS REAKTION ÅR NATURLIG!
Ett visst mått av gnäll över förändringar ägnar sig alla yrkesgrupper åt. Sedan kommunaliseringen där resursbristerna skulle sopas under mattan har lärarna ständigt klämts mellan dubbla budskap eftersom skolverket talat om målen och kommunerna ansvarat för resurserna. När företag har dåligt samarbete mellan linje och projekt blir det genast mycket gnäll. För skolans del kan vi verkligen prata om uruselt samarbete!
Skolledare och lärare har varit väldigt duktiga på att ta initiativ och få skolan att snurra trots en usel överordnad organisation. Det som införs nu är förbättringar men det är väldigt naturligt att de ändå möts med skepsis och gnäll av historiska skäl.
LikeLike
I och med kommunaliseringen sopades skolans resursbehov under mattan och de som nu lyfter på mattan och ska ta hand om skiten drabbas av mängder av kritik. Det är inget fel på kvalitet, uppföljning och förtydligade mål. De kan öka den individuella friheten men nu ser man problemen och behöver ha något att vara arg på.
Det är som den stora förtidspensioneringsvågen under Göran Persson, när man gör något åt problemet och arbetar med att få in människor i samhället så blir problemen synliga.
Bråka inte med lärarna om GP’s gamla synder!
LikeLike
“The greatest obstacle to discovering the shape of the earth, the continents and the ocean was not ignorance but the illusion of knowledge.”
Daniel J. Boorstin
LikeLike
Den ska jag komma ihåg!
Tack
LikeLike