Jag är också orolig över att svenska barn väljer bort det naturvetenskapliga fältet. Vi har svårt att rekrytera studenter och på lång sikt hotar detta antagligen vår nationella konkurrenskraft.
Men jag delar inte utbildningsministerns förslag på att vi ska lösa problemet genom att tvinga barnen till tidigare och mer tvingande studieval. Det liberala kriget mot valfrihet tar sig alltmer bisarra former.
I dagen Svenska dagblad ( länk) beskrivs problemet med barns flykt från kemiämnet.
Enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) är det bara en tredjedel av eleverna på naturvetenskapliga och tekniska program som har full behörighet:
– Det har funnits en rädsla för att ställa höga studiekrav i gymnasiet. Den tidigare regeringen har velat “poppa upp” även de naturvetenskapliga och tekniska gymnasieutbildningarna, men det finns inga genvägar. Det behövs spjutspetsinriktningar som leder till behörighet för att läsa vidare till civilingenjör eller läkare och vi ger nu Skolverket i uppdrag att ta fram det, säger Jan Björklund.
Svenska universitets- och högskolestudenter är allt mindre intresserade av att läsa teknik, matematik och naturvetenskap. Teknikdelegationen, en av statens offentliga utredningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik, anser att dagens valfrihet på gymnasiet är ett starkt skäl till varför allt färre väljer krävande universitetsutbildningar och vill därför ha en inriktning som den regeringen nu föreslår.
– Vi har lyssnat på förslag både från Teknikdelegationen och från svensk teknikindustri. Idag måste du välja rätt inriktning redan när du är 16 år för att kunna läsa vidare till civilingenjör eller läkare utan att först behöva komplettera på Komvux, säger Jan Björklund.
Tänk att man kan dra så olika slutsatser. Jag tror att Björklunds förslag kommer att fungera sorterande och den här kravideologin skapar nya problem.
Google tog 0,27 sekunder på att visa på det här sambandet:
Antal träffar: 126 000 vid sökning efter krav + “Jan Björklund”.
Tysta tankar 
“Det liberala kriget mot valfrihet tar sig alltmer bisarra former.”
Visst är det så! Jag tror att det grundar sig i att de inte räknar individer under ca 21 år som människor. Jag hade en skriftlig debatt med en person som jag antar var “liberal” som på fullaste allvar tyckte att vi enbart skulle lära ut “mekaniska” kunskaper utan djup och förståelse (glosor, grammatik, matematiska uträkningar, kemiska formler mm) i skolan fram till 3-4 terminen på universitet/högskola. För min del tror jag att det är ett effektivt sätt att öka självmordssiffrorna drastiskt!
LikeLike
Christer – håller med. Mekanisk kunskap är föga värd, om man inte sätter det i sitt sammanhang. Det var det som var tradigt första terminen på KTH.
Men jag tolkar nog Björklunds inlägg mer tillbaka till den tiden jag själv gick i grundskolan. Var den första som gick ut 68. Då var det minsann gått om linjer att välja på som styrde till vad man fick söka på i de fortsatta studierna. Det var väl bara na-linjen som gav en bredare behörighet.
För mig var det aldrig ett problem, visste redan i vad jag vill pyssla med. Så resten av skoltiden fram till civilingenjörsexamen var tekniken det som dominerad. Med en avstickare ut på univsersitet och ekonomi.
Och jag tycker det är viktigt att förmedla att akademiska studier i teknik och naturvetenskap är högst teoretiska och inte passar alla. Det är bara att lura de personer som tror något annat.
LikeLike
Hur vore det om man gjorde som jag tjatat om i snart 30 år.
Skapa ett roligt, kreativt, lärande teknikämne i skolan. Hur vor det om man i samhällskunskap även utbildade elever om tekniken i samhället och på ett pedagogiskt sätt förklarade att skolan och hela vårt välstånd bygger på vår tekniska förmåga.
Det gäller självklart att skapa de nya idolerna och förebilderna. Att skapa en berättelse som minskar antalet sökande till Idol minskar med 90 %.
Men det är bevisligen inte lätt. Kommersiell TV konkurrerar naturligtvis kraftfullt med det motsatta. Titta på mig. Se mig. Jag gör coola grejer.
LikeLike
Är inte detta fel tänkt ända från början? Vore det inte klokare att fundera över VARFÖR de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna förlorar i attrationskraft? Man kanske också, när man ändå är igång och tänker, fundera över om vi verkligen behöver alla dessa tekniker och naturvetare? Vad är syftet med denna desperata fokusering på ämnesområden som inte lockar tillräckligt många? Kanske borde man tänka om och fundera på vilka andra utbildningar medeln kunde läggas på istället (för vi snackar dyra utbildningar här, stora investeringar har gjorts och görs och … nej, inte kan det vara därför man så desperat vill ha inte folk? Nej, usch, vilken ful tanke!)
LikeLike
Morrica
Nu får du tänka ett varv till.
Folk konsumerar importvaror i laviner. Vad får landet pengar ifrån för att vi skall kunna göra detta. Naturligtvis av den export som vi skickar ut ur landet och i liten grad av turister som hälsar på landet.
Vad går att exportera. Produkter (antingen hårda eller mjuka).
Huvuddelen av dessa produkter bygger på tekniskt kunnande.
Men visst vi kan leva på annat. Men då får vi räkna med en levnadstandrad som går mot det enkla jordbrukssamhällets nivå.
LikeLike
Anders,
Tänk vidare, tänk friare, tänk större.
Lycka till!
LikeLike
Morrica
Ditt svar duger inte.
Jag har funderat i 30 år hur man inom skolvärlden har tänkt att vi skall kunna behålla välståndet för hela befolkningen, om vi inte klarar av att vara nyskapande.
Det stora folkflertalet kan inte leva på att vissa sitter i TV och drar vitsar och beter sig. Inte heller på att vissa tänker stora tankar i filosofiska spår.
Välståndet bygger på maskinsamhället oavsett vad du än önskar.
LikeLike
Anders – beror på vad du menar med maskinsamhället.
Är det den verkstadsindustri med vinkling till fordonsindustrin eller vad? Kan väl bara konstatera, att även om denna sektor står för stor del av expertinkomsten i landet, sysselsätter den runt 20 procent av befolkningen. En rand stat av Sveriges kaliber har inte råd att smeta ut för mycket tekniskt kunnande allmänt utan måste nischa mot några strategiska tekniksegmet. Ungefär som Japan gjorde i början på sin välståndstillväxt.
Tror vi är bättre i andra grenar som kräver teknik och naturvetenskap. Dit hör bioteknik, it, miljö och förpackade välfärdstjänster typ vård. Alla dessa kräver en god kunskap i matematik, fysik, kemi, biologi mm som sammantaget mynnar ut i tillämpbar teknik.
Ett annat problem jag ser, är det något dumdristiga i att avskaffa gymnasieingenjörsexamen. Tron att alla tekniker måste ha en akademisk grad är ett feltänk. Därför tycker jag det är bra att man återinför denna i nya gymnasieskolan.
Men för att vi ska få upp intresset för dessa ämnen behöver en förtjutning av kompetensen i lärarkåren ske. På vilket sett låter jag var oskrivet just nu…..
LikeLike
Plura, du har rätt, vill vi ha tekniker måste vi fundera på vad det är som lockar folk att söka sig dit. Är det status? Lön? Är det jobbet som sådant måste vi nog hitta något mer spännande än löpande band och skitiga tunga industrijobb att locka med.
Anders, du kan inte läsa tankar. Du bör acceptera det, annars kommer vi aldrig kunna diskutera.
LikeLike
Plura
Ordet maskinsamhället inkluderar naturligtvis alla av människan konstruerade processer och strukturer som har en verkningsgrad över 1.
För mig ingår ett dataprogram i detta ord och självklart it, bioteknik, miljöteknik.
Har aldrig ett ögonblick enbart haft verkstad och fordonsindustrin som enda fokus men samtidigt så har vi oerhört många personer anställda inom denna sektor från den lilla plåtslagaren upp till Volvo koncernen.
Dessutom är det så att denna sektor har en förmåga att anställa människor som inte haft den genetiska turen att födas med ett IQ över 100.
Vi har ofta en tendens att fokusera på befolkningshalvan med IQ över 100. Vissa branscher är värdelösa på den andra halvan.
LikeLike
Vi måste naturligtvis göra oss av med “kvinnoskolan”.
I ett högstadium skall hälften av lärarna vara män och en väsentlig andel av tiden inriktas mot att utbilda i “praktisk konst = teknik”. Och då menar jag teknik i den väldigt vida meningen men med samtidigt insikt i vridmoment och utväxlingar.
Kunskapen i begreppskedjan : “input – överföringsfunktion – output” är inte speciellt fokuserad i svensk grundskola.
Jag har starka minnen av den svenskafröken som jag hade i högstadiet som påstod att det var lång viktigare att läsa August Strindberg än att kunna “demontera – reparera – montera” en mopedmotor.
En stor andel av de lärare jag hade på grundskola och gymnasium var indoktrinerade i den föreställningen.
Landet Sverige lider kollektivt av den livslögnen.
LikeLike
Anders – du skriver “denna sektor har en förmåga att anställa människor som inte haft den genetiska turen att födas med ett IQ över 100.”, det är nog en sanning som kommit på skam.
Sedan slutet av sextiotalet har det medvetet i landet fasats ut låglönebranscher där dessa som inte ligger över 100 i IQ tidigare jobbade i. Det krävs mycket teoretiskt kunnande även på verkstadsgolvet idag.
Så riktigt vad denna halva ska göra kan man fråga sig. Även hantverksyrkena kräver sin man och kvinna i dag. Inte bara handkraft för att lyckas även om det är avgörande för resultatet.
Du skrev Volvo, vill bara stilla säga att 80 procent av värdet på en lastbil är hänförligt till kunskapskapitalet, resterande är det som jag slarvigt kallar plåtknyckling och ihopskruvande. Och det är det som oftast glöms bort i debatten.
LikeLike
Plura
Du och jag har nog olika definitioner på teknik. Teknik är för mig skapandet av funktionella strukturer oavsett om produkten är en hårdvara eller mjukvara oavsett om man vid tillverkning använder hand eller hjärna.
Jag har lagt märke till detta tidigare. För många verkar teknik vara det samma som mekanik och lortiga händer/ grålortiga miljöer.
Men för mig är det den grundläggande definitionen: “Praktisk konst” som jag tänker på. Till skillnad från estetisk, ideologisk, politisk konst.
Det är den efterföljande funktionen som är det centrala. En funktion som av en eller många upplevs vara användbar i ett fysisk eller mentalt arbete. Dvs verkningsgraden måste vara > 1.
LikeLike
Jag försöker koppla till teorier om redskap och förädling. Min lilla obildade hjärna famlar efter Liedmans böcker och minns vagt om techné i betydelsen hantverk=något vi gör med handen.
(Ibland är jag klokast när jag gissar)
Den här motsättningen mellan hand och hjärna, kropp och själ, teknik och konst verkar vara svår att upprätthålla. jag förstår inte riktigt om det går att tala om en varas “värde” utanför det rent kommersiella. Då blir teknik ett redskap för att höja värdet på råvaror i den klassiska industrialismens tradition.
Har det hänt något har gjort den här definitionen mindre användbar?
För ioss som jobbar med service eller utbildning är det kanske nödvändigt att tänja begreppen. Den gode läraren kan med hjälp av sin TEKNIK höja värdet på råvaran (Barnet).
Bilden av skolan som utbildningsfabrik är svår att befria sig ifrån – kanske behöver vi den för att inte bländas av alla visioner om självförverkligande och personlig bildning?
LikeLike
Mats, detta är vad som dyker upp i mitt sinne vid dina ord:
LikeLike
Anders – definitionen du ger på teknik kan var riktig i så måtto att min gamla läroanstalt har devisen – Vetenskap och Konst – det är teknik.
Det du och Mats pratar om är systemkunskap. Systemkunskap kan vara produktionssystem – typ massproduktion, enstrycks flöden. Systemkunskap kan också var det skolan inte är så bra på i utbildningsfabriken – hur det pedagogiska arbete är mål- och resultatstyrt.
Så visst ska du få dagens människor att förstå teknik så är det en konstart som bygger på vetenskap. Vetenskapen innehåller matematik, fysik, kemi, biologi……
Och det är den svåra konsten att kombinera vetenskapen till att med fantasins hjälp konstruera varor och tjänster. Det är angnarna skills från vetet när det gäller teknisk tillämpning. Brukade bryskt säga under teknologtiden till de som studerade till läkare på KI att de hade det bra. De hade ett färdigt system att göra felsökning i….
Nå lite tillspetsat kanske. Men det ligger en del i tanken. Det är lite svårare att utveckla saker som är till nytta för någon än att försöka att hitta fel eller förfina reda existerande produkter.
LikeLike
Det var länge sedan!
Filmen är väl en klassisk dystopi vid sidan om Metropolis och Moderna tider. Jag tror den här sortens tillspetsade skildringar av skolan som fängelse behövs.
Till sist är upplevelsen ytterst individuell och jag kastas mellan att tro på skolan som den stora möjliggöraren och mer pessimistiska förhållningssätt där den dolda läroplanen styr oss in i minsta detalj. Kanske är detta en liten avvikelse i debatten om teknik eller inte…
Jag är nog lite av teknikromantiker och tror det är möjligt att förena naturvetenskapens hypotesprövningar med fantasifulla lösningar. Kanske går det att mytologisera dr House som en verklig förebild. “Mannen som tänkte utanför lådan”.
Den svåra konsten att göra intelligenta och väl grundade gissningar! Då behövs det en del kunskaper inom fältet.
LikeLike
Mats du säger “Jag är nog lite av teknikromantiker och tror det är möjligt att förena naturvetenskapens hypotesprövningar med fantasifulla lösningar.”
Det är precis det teknik handlar om. Utan fantasi hade inte alla upptäckter gjorts inom naturvetenskapen. Och utan kunskap hade man inte lyckats omvandla dem till prylar som vi han använda dagligen. Det är det Nobelprisen handlar om, snille och smak.
Sedan lite utanför ämnet. Hur får du ihop det att läroplanerna detaljstyr? De sätter bara krav på dugligheten i det pedagogiska arbetet. Vilket resultat som ska komma ut av alla förskolelärares och lärares arbete och strävan att i utbildningsfabriken bibringa kunskap. Hur du gör det är upp till din fantasi och kreativitet baserat på erfarenhet och kunskap. Precis som det här med teknik.
Och teknik har alltid underättat att vi få mer tid att umgås. Som t ex på din blogg. Kunskapsutbytet skulle tagit tusen gånger så lång tid enligt den gamla tekniken.
LikeLike
Hej Plura!
Jag skriver inte att LÄROPLANEN styr oss – det vore väldigt tokigt att beskylla Lpo94 för något sådant.
“…där den dolda läroplanen styr oss in i minsta detalj”
Jag vet inte hur väl bekant du är med Jackson, Broady och Bourdieus (utan ordning) tankar om underliggande strukturer (eller fält) som reglerar våra handlingar. Vi använder också begreppet “dold läroplan” i en mer apolitisk tolkning för att komma närmre en skolas instutionella karaktär – den s.k. skolkulturen. Etnologin beskriver vilket tryck individen utsätts för när det gäller normalitet och sätten att bestraffa avvikare är många.
Våra studenter får bland annat följande tips för att lösa en examinationsuppgift som behandlar styrning:
http://jeppesenblog.blogspot.com/2007/06/den-dolda-lroplanens-tertg-eller.html
http://www.larakademier.nu/web/larakademier.nsf/Documents/0048482D?OpenDocument
LikeLike
Intressant – det du relaterar till bygger i mångt och mycket på kulturen i organisation – alltså de människor som befolker den och dess ledare.
Och det svåra i allt arbete är att utmana gränser. För att du ska lyckas med det måste du nog vara en “Tjalle tvärvigg” som inte riktigt passar in i var sig utbildningsfabriken som i andra monolitiska organisationsstrukturer. För dessa individer stör den goda ordningen.
Och visst, skolan har genom åren premierat vänsterhjärnade personer till känt resultat. Vet inte om vi som växte upp på bakgården blev befriade från ett tidigt inordnande i systemet. Vi var i varje fall inte hämmade när vi satte oss på skolbänken för femtio år sedan.
Kreativiten måste ständigt uppmuntras hos barnet så h*n får utlopp för sin fantasi. Det är bara genom nyfikenhet man för saker framåt. Inte att du ska inpassas till lydiga individer som väntar på din tid. Här tror jag mången pedagog måste lära sig kaosets tillstånd för att få fram det bästa ur eleven. Lite som jag kan tänka mig förekommer hos Ann-Marie Körling och hennes undervisning. Där har du praktexemplet på en som inte har en dold läroplan.
Tittar vi historiskt på det är det väl de bångstyriga som fört samhället framåt i varje paradigmskifte. De som inte passat i finmöblerade rum….
LikeLike
Jo vi tänker nog lika här – mina problem ligger i att jag harv svårt att se läroplanen som ett redskap för frigörelse (även när jag uppenbarligen sympatiserar med dess innehåll och form!)
Det kanske har att göra med en grundläggande misstro mot statens försök att lära människorna olika saker och i det här fallet är uppgiften att lära människorna något som vi skulle kunna kallas “frihet, ansvar och delaktighet”.
Den här formen av radikal maktkritik riskerar att bli formalistisk om man inte ersätter den med någon annan modell för hur verksamhet ska kunna utvecklas.
Institutionsperspektivet ger viss möjlighet att identifiera de dolda maktstrukturerna, men jag är inte säker på om de låter sig värderas enkelt. en del av de här bromsklotsarna och bakåtsträvarna behövs kanske för att skolan ska fungera om kompetenserna ska komplettera varandra. Då är det inte konstruktivt att ideologiswera de inre striderna.
Men jag känner en och annan frustrerad rektor som för sin mentala hälsas skull måste börja varje dag med ramsan:
– Jag tror på implementering, Jag tror på implementering, Jag tror på implementering, Jag tror på implementering, Jag tror på implementering,…
LikeLike
Visst behöver Cesar en slav på vagnen som bromsar. Risken är annars att vildhjärnorna kör av vägen i sin iver att föra saker framåt.
Är väl som alltid en gyllen balansgång mellan att gasa och bromsa samtidigt.
Och jag fortsätter med den druknes envishet ända att säga att skolan är lyckligt lottad som har en läroplan som gör friutrymmet på hur ni löser uppgiften.
Men nu har vi riktigt halkat bort från tråden….
LikeLike
Jo – det kunde varit oändligt mycket värre!
Nu ska vi bara försvara den lärarutbildning som bygger på tankarna i Lpo94 – HUT gör det inte!
LikeLike
Hade Caesar en slav som bromsade? Tänk det visste jag inte, se vad man lär sig via bloggosfären! Slaven som hade till uppgift att påminna Caesar om dennes dödlighet kände jag till, men bromsaren är inte dum h*n heller (jag hoppas milt att h*n inte tvingades utförde sitt uppdrag genom att spjärn emot hästkrafterna med sina bara fötter men det skulle inte förvåna mig ett dugg)
Mats, du skrev en bit upp att du är “lite av teknikromantiker och tror det är möjligt att förena naturvetenskapens hypotesprövningar med fantasifulla lösningar” och nog går det. Jag, naturvetenskaplig analfabet, auskulterade hos en av våra kemilärare och häpnade över hur hon till synes magiskt fick en lampa att lysa genom att lösa upp svinto (eventuellt utan tvål) i blått vatten och stoppa ner ett par vanliga sladdar däri. Djupt imponerade och nog talade det direkt till min fantasi!
Tänker också på de shower teknisterna på Lunds Universitet bjuder in grundskoleelever till, där laser zoomar genom rummet och blir till både det ena och det andra, skumormar reser sig och bugar mot publiken, det ryker och smäller och blixtrar och har sig i alla riktningar och eleverna får prova häftiga experiment och själva åstadkomma bländande resultat. Grundskoleeleverna brukar komma därifrån både inspirerade och imponerade, och har de sedan lärare på hemmaplan som kan ta vara på entusiasmen föds nog ett antal naturvetare under dessa shower.
LikeLike
Jag är lite fascinerad över de här showerna som överutbildade teknologer förför skolvärlden. Kanske behövs de för att skapa den nödvändiga romantiken – men nog är det en god potion bondfångeri över det hela?
I senaste numret av tidningen förskolan finns bra exempel på enkla experiment som alla kan göra. Men det förutsätter någon form av intresse (eller läroplanslydnad)
LikeLike
Mats
Vårt behov av idoler och spektakel verkar vara oändligt.
Men om detta nu kan ligga som grund för en framtida koncern som ger tusentals individer ett lönearbete så säger jag ok!
Det finns dock andra idoler och spektakel som jobbar i den diametrala riktningen.
Dom har jag svårt att gilla.
LikeLike
Tycker jag inte, snarare uppfattar jag det som entusiastiska teknologer som visar fram det fantastiska fascinerande de själva kan se i tekniken och naturvetenskapen, det spännande som t ex en språknörd går rakt förbi utan att ens se, bara för att man aldrig anade att det fanns där.
Allt behöver inte vara nära och enkelt och begripligt i tillvaron, man behöver det fantastiska, det hisnande, det färggranna och glittrande då och då, både som omväxling och som ett löfte om en framtida belöning, där de enkla experimenten i förskolan kan utgöra ett första steg på den väg som leder fram till det häftiga som smäller och bubblar och ryker och får folk att utbrista i både ooooh och aaaah!
Vi behöver både det hanterliga och det grandiosa, annars blir allt bara vardag och inget mer, och handen på hjärtat, hur kul är det?
LikeLike
Anders, tänk ändå sån tur att det finns plats både för dem med dina åsikter och för de som gillar de idoler och spektakel du uttalar dig lätt nedlåtande om. Det är olikheterna som gör världen kul att leva i, tycker du inte?
LikeLike
Idag är vi som en stor familj!
Det är ändå lördag.
LikeLike
Morrica
Jag hade Big Brother, PokerStars.com och liknade i åtanke.
Mot dessa företeelser är jag stolt nedlåtande.
Fast det är lördag.
LikeLike