Jag är omgiven av Jane Austenälskare och det börjar bli påfrestande med alla filmer och serier som fyller hemmet från olika teveapparater. Nu är det en välgjord version av Mansfield Park som gör hushållet lyckligt. Dessutom lär böckerna vara ännu bättre och jag känner att mina försök att hålla distansen bryts ner. Om jag ska följa med i samtalen bör jag läsa in mig.
Det kanske är en sista rest av stenåldersmässig manlighet som hindrar mig från att öppna böckerna. Ändå brukar jag smickra mig med att ha en stabil manlig identitet och anser mig vara orädd när det gäller att ge mig in på traditionellt kvinnliga områden.
Nu ställer jag frågan på allvar:
Tysta tankar 
Det skall finnas en zombiefierad version av “Stolthet och fördom”, vilket alltså innebär att man kryddat originalstoryn med lite zombies och våld. Kan kanske vara något som att alternativt “ja”-alternativ… (Stolthet och fördom och zombies)
LikeLike
Tack – du räddar mig ur ett delikat dilemma. Annars gillade jag nästan den indiska bollywoodversionen av samma bok (eller var det “Förnuft och känsla”?)
LikeLike
“stenåldersmässig manlighet”
Att du väljer att utrycka det så är både bra och dåligt. Varför? Jo, för “stenåldersmässig” borde vara något positivt. Det är ju positivt i vissa sammanhang (typ kosthållning). Varför anses det vara så positivt att bortse från att vi är ett simpelt däggdjur (med förmåga att tänka)?
LikeLike
Jag förstår din poäng men försöker de förändringar som nya produktionsförhållande har medfört när det gäller vårt tänkande.
Vadå simpelt däggdjur?
LikeLike
Ja, du bör läsa Austen. På engelska dessutom, om överhuvudtaget möjligt, för att få med de nyanser som försvinner i översättningen. Hennes skildring av sin samtid är osentimental, lättsam och kritisk, hon navigerar elegant förbi generaliseringar trots att hon väljer att placera sina pricksäkra skildringar i lättsamma kärlekshistorier.
Och det helt utan zombies och simpla actionscener.
LikeLike
Tack Morrica!
Frågorna om att hitta en lämplig partner kanske går att överföra till ett mer allmänt plan om moral? Hur mycket är vi beredda att dagtinga (ett annat sorgligt bortglömt ord) med vårt samvete för att t.ex. få behålla examensrättigheternavid Lärarutbildningen?
Jag är lite enkelspårig just nu.
LikeLike