Idag lyssnade jag på Radio Malmöhus (confession time…) som berättade om försäljaren Markus Persson (Sydsvenskan AB). Han hade färgat håret rött och nu försvarade chefen Stefan Dinesson beslutet att skicka hem honom med att upprepa mantrat: Klädseln måste vara vårdad – vi har våra regler.
Reportern framhärdade i att få en beskrivning av vad som menades med denna vårdade klädsel och då kom den – alla dumma frasers urmoder – alla fördomsfulla idioters halmstrå – alla makthavares mystiska själrättfärdigande…
– Det förstår väl alla att det är sunt förnuft som avgör!
Jag känner hur det rycker i revoltnerven och vill genast pröva alla gränser. Samtidigt funderar jag över hur stark trycket är på lärarstudenterna som kommer ut på skolor att anpassa sig till den rådande skolkoden. Ofta behöver ingen säga till dem. Det sker med en smygande automatik och en dag står de där. Sunda och förnuftiga. Grå, grå, grå…
Tysta tankar 
Hörde också det där på nyheterna och tänkte spontant att om man lägger ner så mycket energi som grabben i fråga (den röda hårtofsen verkar ha varit droppen som fick bägaren att rinna över hos chefen) på sin klädsel (hur nu hår för övrigt kan klassificeras som klädsel), så kan man väl inte påstå annat än att killen just vårdar sin klädsel.
Sedan handlar det förstås också om ett givande och ett tagande och inte om ett, från den ena parten, envist eller infantilt hävdande av sina rättigheter. Så fick jag det sagt också, förnuftig som jag är… 🙂
LikeLike