Den som ger ut en bok med titeln Manlig mat risker att väcka åtlöje. Om han dessutom har ett efternamn som kan översättas till ”grotta” är dörren öppen för skämt om förlegade könsmönster.
Det kan också vara så att han är väldigt smart och bjuder in oss till ett samtal om vad manlig mat skulle kunna vara? Chansen att vi skulle komma överens är ganska liten.
När jag läser att Simon Cave tillbringar dagarna i London med att lära sina barn att laga mat smälter jag och köper boken.
Tysta tankar 
Killar gillar dålig mat!
GillaGilla
Jag är mållös!
GillaGilla
Kokböcker som genre skapar också sina modelläsare, – vem kan tänkas läsa om ” manlig mat”? Kanske har jag vissa fördomar men orginalet utkom väl i England? Samlar själv på kokböcker och några favoriter är Hirams, – de är illustrerade med svarta tuschteckningar ( inga insmickrande bilder!) språket är trivsamt småputtrigt ( blir på gott humör av det) men jag använder aldrig recepten.
GillaGilla
Den var ganska förutsägbar – men lite söt ändå.
Jag är egentligen mot recept (både i skolan och köket) så den boken fick bli present!
GillaGilla