Ibland är jag kritisk. Det är en förmåga vi försöker uppmuntra studenter att utveckla under sin utbildning och nu har jag tränat lite på Fridolins direktiv till Skolverket. I Facebookgruppen förskolan.se har jag rantat. Nu känns det bättre.

Jag gillar verkligen att Skolverket bjuder in till samråd angående den nya läroplanen.

Länk till inbjudan

Men direktiven är extremt motsägelsefulla och förvirrande. Jag börjar tro att det är ett omöjligt uppdrag. Det där med att förtydliga skillnaden mellan undervisning och utbildning lät bättre inne i huvudet.

Om undervisningsbegreppet ska förtydligas (preciseras?) måste det väl ske genom ytterligare kriterier – förutom de tre som nämns i skollagen (målstyrt, lärarlett och utvecklande)?

Om undervisningsbegreppet ska öppnas upp (det räcker med att en aktivitet är utvecklande) så kan det knappast kallad ett förtydligande.

Den där skillnaden handlar egentligen om att i fristående skolor och förskolor får utbildningen vara konfessionell, men undervisningen ska vara icke-konfessionell.
Ur den aspekten förstår jag behovet av gränsdragning. Annars verkar det helt befängt ur ett traditionellt förskolepedagogiskt perspektiv.

Jag brukar göra liknelsen med att utbildning är hela kroppen och hjärtat är undervisning. Bara en dåre vill dra en tydlig gräns mellan hjärtat och kroppen. De flesta vet att hjärtat är en del av kroppen, och beroende av alla andra funktioner.
Direktiven förtjänar att läsas noga.

Länk till direktiv

“Kvalitetsgranskningarna indikerar dock att det finns utmaningar och svårigheter på kommun- och huvudmannanivå, vilket också får återverkningar på förskolechefs- och verksamhetsnivå. Svårigheterna kan i sin tur få konsekvenser för det kompensatoriska uppdrag som förskolan som helhet har och för likvärdigheten i utbildningen för de barn som vistas i förskolorna”

Fråga 1 – På vilket kan förändringar i läroplanen påverka likvärdigheten? Om det inte får kosta något och det kommunala självstyret inte rubbas? Ska den nya läroplanen reglera lekyta, gruppstorlek, utbildningsnivå, planeringstid, personaltäthet i syfte att skapa likvärdighet?

“Läroplanen för förskolan är och ska fortsätta att vara målstyrd och ska i sig inte ge någon vägledning för hur det pedagogiska uppdraget ska genomföras i praktiken i förskolan. Det förutsätter att förskolechefer, förskollärare och annan personal har den kunskap och kompetens som krävs för att tolka, omsätta och anpassa innebörden i mål och riktlinjer till verksamheten, för att därigenom kunna realisera läroplanens intentioner.
Förskolans uppdrag är brett och komplext. Det medför att det kan bli otydligt på både huvudmannanivå och förskolenivå vad som är måluppfyllelse i förskolan. Läroplanen behöver därför genomsyras av mer konkretion och precision. Ett tydligt och verksamhetsnära språk ska eftersträvas utan att förskolans uppdrag reduceras. Begreppsanvändningen ska vara konsekvent och enhetlig.”

Att en verksamhet sägs vara målstyrd innebär att det inte ska finnas metodanvisningar i läroplanen. Frågan är om det går att tala om måluppfyllelse i en verksamhet som inte har uppnåendemål? Det tycks vara så att Skolinspektionens kunskapssyn har färgat uppdraget och nu krävs “konkretion och precision”. Det är liksom inte 1000 blommor som ska blomma. 
Om läroplanen ska precisera och konkretisera riskerar vi att hamna i en engelsk situation. Med en mycket detaljerad kursplan som beskriver verksamheten vecka för vecka.

Fråga 2: Vill vi det?

“Motiven för de ändringar som föreslås ska utformas så att läroplanens intentioner blir tydliga och förståeliga.”

Fråga 3: Vilka delar är det som inte är förståeliga idag?

“Samtidigt som syftet är att öka för- skolans kvalitet så måste ambitionsnivån för mål och riktlinjer också anpassas till vad som är realistiskt att genomföra i förskolans verksamhet.”

Fråga 4: Vem avgör vad som är realistiskt? Innebär det Skolinspektionen ska ta hänsyn till de olika förutsättningar som finns i olika kommuner?

“Det framkommer i Skolinspektionens kvalitetsgranskningar att det finns svårigheter med att definiera förskolans resultat (delrapport I, 2016). Förskolans uppdrag är brett och går inte att avgränsa till kvantitativa mått. Det gör att huvudmän har problem med att fastställa vad de ska efterfråga i kvalitetsarbetet och att förskolechefer upplever en otydlig styrning. Förskolans mål bör därför så långt som möjligt kunna följas upp och utvärderas och därigenom bidra till en ökad måluppfyllelse.”

Fråga 5: Det känns som att här saknas en mening. Uppdraget är brett och svårt utvärdera med ivantitativa mått – så långt är jag med. Men att huvudmännen har svårt att veta vad de ska efterfråga (mäta) i kvalitetsarbetet kan knappast vara ett problem för verksamheten. Eller ska vi banalisera läroplansmålen för att göra dem lättare att utvärdera?

“Förskolan ska uppfylla både sitt omsorgsuppdrag och sitt lärandeuppdrag. Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg (8 kap. 2 §). Det saknas dock en närmare definition av vad begreppet omsorg innebär. I förarbetena till skollagen anges att omsorg, utveckling och lärande innebär att se till hela barnet och dess behov och att det i begreppet omsorg även ingår att barnen serveras näringsriktiga måltider (prop. 2009/10:165 s. 345). Dessa allmänt hållna skrivningar kan ha lett till att begreppet omsorg tolkas på olika sätt och att vikten av en trygg omsorg reduceras. Begreppet omsorg är även viktigt att klargöra i förhållande till begreppet undervisning som definieras i skollagen (1 kap. 3 §)”

Fråga 6: Om nu omsorgen är så viktig bör väl förskollärarens särskilda ansvar för denna lyftas fram och betonas? Vi bör ge omsorgsbegreppet en central plats i utbildningen och se till att kvalitetsarbetet fokuserar på denna aspekt. Eller hur?

“Det är även viktigt att klargöra relationen mellan undervisning, den omsorg som barnen ska erbjudas, barnens egeninitierade lek samt barnens utveckling och lärande.”

Fråga 7: Jag tror inte ens att landets skarpaste hjärnor mäktar med att klargöra relationerna mellan de här begreppen. Vilka är överordnade? Vilka utgör förutsättningar? Vilka handlar om avsikter? Vilka berör effekterna?

“…Norden med indikationer på att kollektiva värden allt mer marginaliseras. Det tycks ha skett ett skifte från en grupporienterad syn till större fokus på det individuella barnet (Skolinspektionen delrapport II, 2017). Barnet måste dock ses i relation till det som anges i förskolans uppdrag, att barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Gruppen är alltså inte bara en möjlighet till social utveckling, gruppen ska även bl.a. vara en aktiv del i lärandet vilket kan behöva tydliggöras.”

Fråga 8: Nu blir det spännande! Är det verkligen så att det grupporienterade (sociokulturella?) perspektivet är hotat på förskolorna? Jag har inte sett tendensen på lärarutbildningsnivå – här regerar fortfarande Vygotskij och Piaget är förvisad till skamvrån.
Eller är det en annan form av individperspektiv som bekymrar direktivförfattaren?

“Skolinspektionens kvalitetsgranskning om arbetet med jämställdhet i förskolan visar t.ex. tydligt att läroplanen inte tar upp den strukturella nivån vad gäller jämställdhetsarbete.”

Fråga 9: Innebär detta intresse för strukturer att läroplansförfattarna bekymrar sig över den ojämna könsbalansen i förskolan? Hur påverkar det barnens syn på kön och yrkesval att de enbart möter ett kön på förskolan?

“Många förskolor arbetar inte heller aktivt med jämställdhetsuppdraget enligt Skolinspektionen. Ett aktivt arbete med jämställdhet och normkritiska perspektiv behövs för att synliggöra eventuella skillnader i förhållningssätt och bemötande av barnen samt bidra till ett förändringsarbete. Läroplanens skrivningar om jämställdhet behöver därför tydliggöras.”

Fråga 10: Innebär det att vi slipper den formuleringen om att motverka “traditionella könsmönster”?
Alla könsmönster (vad nu det är?) är naturligtvis i någon mening traditionella i betydelsen del av en kultur. Tanken på att vi just nu skulle vara befriade från traditioner och förverkliga den moderna drömmen är plågsamt naiv.

“I förskolans uppdrag ingår vidare att lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet.”

Fråga 11: Hur positiva måste vi vara till framtiden?

Jag menar att de senaste åren har fokus legat på språk, matematik och naturvetenskap. Andra ämnen har marginaliserats. Få talar idag om behovet av samhällskunskap, historia, religion och filosofi för att kunna möta barns tankar om livet och döden.

Fråga 12: Vem driver tanken på att bildning är viktigt i en värld som håller på att förråas och förflackas?