Jag skriver om kollektiv skuld i Pedagogiska magasinet.
Senaste kommentarer
andersbwestin på Skolverket och läroplansrevide… invaderace på Plötsligt vaknar mitt intresse… Mats på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar Magnus på Hakelius sammanfattar andersbwestin på Hakelius sammanfattar Mats på Hakelius sammanfattar
Bra artikel. Man kan inte missförstå något.
Men en sak är säker. Stigmatiseringen av män i media är inte enbart inriktade mot gruppen ”förskollärare”. Den stigmatiserande lusten når långt ut i alla möjliga grupperingar via privata anekdoter som köupplevelser på flygplatser och en del annat som man kan registrera om man har fokuset inställt på stereotypa gruppdystopier.
http://www.expressen.se/kronikorer/clara-lidstrom/vad-ska-vi-gora-at-alla-gubbglin/
Frugan säger att jag inte skall bry mig – vi lever liksom i det akvariet just nu – och du skall inte bry dig – för du har bara ett liv. (Jag försöker verkligen men mediasignalerna är så kraftiga att det blir omöjligt att undvika att känna sorg.)
Tack för respons!
Jag pendlar ju mellan lojhet och raseri. Men din fru har rätt. Det är väldigt lockande att inte bry sig.