Jag skriver inte ofta om lönepolitik. Här gick min gräns.
Bloggstatistik
- 1 257 902 hits
Senaste kommentarer
Mats om Erotisk jazz Magnus om Erotisk jazz Mats om Är detta världens roligaste… Anonym om Är detta världens roligaste… Jonas om Den glömda frågan Magnus om Vem får skämta om vad? Mats om Ett konstigt land Magnus om Ett konstigt land telach om Barnskötarnas återupprättelse J.G om Vem vill vara mansrättsaktivis… Rolle Bergström om I det oändliga vetandets kylig… Magnus om Är det så en tågolycka ser… Mats om Två artiklar på samma dag… Katharina Andersson om Två artiklar på samma dag… Kristian om Är det så en tågolycka ser… -
Senaste inläggen
- Ojdå!
- Orkestern som vägrar att dö
- De dolda strukturernas begränsade inflytande
- Jag har nästan gett upp debatten om skolan och genus
- Denna valrörelse…
- Människan och naturen
- En kväll när stearinljuset inte fladdrar
- Loppmarknadssommar
- Fridolin presenterar den nya läroplanen
- Den glömda frågan
- Årets söktal
- Berlin, extra allt
- Kastanienallé by night
- Boros i Berlin
- Vem får skämta om vad?
- Lärarbristen en gång till
- Ett konstigt land
- Kanske borde jag gå vidare nu
- Ibland tycker jag att förskolan slösar med barnens lektid
- Att träna risktagande
- Vi läste mycket för våra barn
- När Twitter är som bäst
- Hurra?
- En farlig känsla
- SKL om lärarbristen
- Barnskötarnas återupprättelse
- Det händer att jag tvivlar på examensarbetets betydelse
- Jag har skådat barnmusikens framtid…
- Vem vill vara mansrättsaktivist?
- Detta Lärarförbund
- Journalister är inte kommunikatörer
- Hjälp till att sprida – skriv under!
- Jag är arg och besviken
- Två artiklar på samma dag!
- Är det så en tågolycka ser ut?
- De orimliga kraven på skolan
- Om könsbalans i förskolan
- Värdegrunden och toleransen
- Tomelilla som bild av folkhemmet
- Manlig mat?
- Om undervisningsbegreppet i Skollagen
- Förslaget till modern föräldraförsäkring
- Jag försöker skriva feministiska julsånger
- Jag vill förnya och vårda jultraditionen
- Mitt förhållande till julen är kluvet
- Max Lund i högform
- Den svenska forskningen om könsskillnader i skolan är tunn
- Så var det med den myten
- Den dubbla måttstocken
- Läs och lär!
Twitter
- En del människor tar sig själv på alldeles för stort allvar youtu.be/lYJTq75vc5c 2 days ago
- RT @ALararen: tankesmedjanbalans.se/pa-mandag-klub… 2 days ago
- På @malmomuseer med barnbarn. En del kära återseenden. Den här rävfamiljen har fascinerat sedan 1902! https://t.co/kUjGBDV1hN 3 days ago
- Vad hände med "respekt för allt levande..." (under "normer och värden") i den nya läroplanen (2018). Blev den for… twitter.com/i/web/status/1… 6 days ago
- RT @MartinBurnsSCO: GREAT survey & summary. twitter.com/dominicad/stat… 6 days ago
Meta
Från början till slut är lönepolitiken i den svenska skolan ett stort svek mot anställda, elever och hela landets framtid. Bara det att det har valts ut vissa grupper som ska omfattas av öronmärkta pengar istället för hela yrkeskåren från universitet, gymnasier, grundskolor, fritidshem, förskolor osv är skamligt.
GillaGilla
Jag har det ännu värre. Om ingen kund tycker om det jag kan så får jag ingen lön. Så har jag haft det sen 1980. Tidvis jäkligt mentalt påfrestande. DUGER JAG?
GillaGilla
Good enough?
Det kanske ligger i marknadsekonomins DNA att det gäller att vara bäst?
GillaGilla
Otrevlig sanning. Men samtidigt driver detta kreativititet och nyskapande. Har man inte blivit utkonkurrerad som gubbe så har den kulturella memevolutionen stagnerat. Sånt är farligt för nationens överlevnad.
GillaGilla