Vilket ansvar har förskolan i förhållande till föräldrars krav?

Diskussionen om Alfons rullar vidare. Inte oväntat hakar andra medier på och många förfasar sig över beskyddande föräldrar. Jag är nog mer undrande över chefer som viker ner sig för föräldrar och inte försvarar pedagogernas bedömningar. Vi kan inte ha en verksamhet där alla aktiviteter måste godkännas av föräldrar och chefer. Då känns det inte så meningsfullt att utbilda förskollärare i 3,5 år på högskola.

På ett djupare plan handlar det om vilka känslor som ryms inom förskolans verksamhet. Om vi vill utveckla barnets alla sidor är det nödvändigt att även gå in i livets mörka sidor och bearbeta rädsla och ilska.

Det vore spännande att se hur förvaltning och Skolinspektionen reagerar på en förälder som klagar över att barnet är alltför glatt:
– Han har skrattat omotiverat i flera dagar. Vad har ni gjort?

About Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
This entry was posted in Estetiska processer, Förskola, Personligt, Politik. Bookmark the permalink.

5 Responses to Vilket ansvar har förskolan i förhållande till föräldrars krav?

  1. AV says:

    Gissa vilka barn som växer upp till sköra snöflingor, som kräver safe space och triggerwarnings så fort livet blir lite jobbigt? Vem kommer få ångest över andras åsikter och tankar, ja t o m handklappningar? Kan det vara söndercurlade barn, invirade i bomull och bubbelplast, som i sen kontakt med verkligheten står helt utan verktyg att hantera den. Vi får de ungdomar vi förtjänar.

    Like

  2. Klas ottosson says:

    “Då känns det inte så meningsfullt att utbilda förskollärare i 3,5 år på högskola.” Otroligt sant. Kan inte förskollärare komma ut på mediala arenan och förklara att de har en profession. Ett yrke. Det sker kanske. Att bli bortgjorda som dessa lärare blev nu skapar bara osäkerhet. I hela kåren. Jag gillar inte att filmer förbjuds, även om det är tillfälligt. Det är ungefär som att vissa flygplanstyper ibland inte får flyga när en av dessa har varit med om en krasch, innan man gjort en utredning. I detta fall har absolut inget hänt. Ett barn har haft problem med en återkommande mardröm. Ska världen stanna varje gång det händer? (Jag är inte förskollärare)

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s