Den tidens arbetarrevolutionära män talade verkligen ur Che-skägget – det gäller väl rent bokstavligt. 😉 Ingen människa skulle idag talsjunga till musik på ett så fyrkantigt påståeligt och *orytmiskt* sätt, inte ens en medelmåttig rappare. Folk som talade offentligt här i landet på den tiden uttryckte sig mycket mer distinkt och eh, uppfordrande än dagens litet släpiga och lagom halvtydliga munart.
Idag verkar den där låten ironisk, precis som en hel del scener i Giliap (från 1975) och vissa dikter från den röda tiden, men åtminstone våra revolutionära sjungande stålhandskar var nog inte det minsta ironiska.
LikeLike
Den tidens arbetarrevolutionära män talade verkligen ur Che-skägget – det gäller väl rent bokstavligt. 😉 Ingen människa skulle idag talsjunga till musik på ett så fyrkantigt påståeligt och *orytmiskt* sätt, inte ens en medelmåttig rappare. Folk som talade offentligt här i landet på den tiden uttryckte sig mycket mer distinkt och eh, uppfordrande än dagens litet släpiga och lagom halvtydliga munart.
Idag verkar den där låten ironisk, precis som en hel del scener i Giliap (från 1975) och vissa dikter från den röda tiden, men åtminstone våra revolutionära sjungande stålhandskar var nog inte det minsta ironiska.
LikeLike
Någon kommenterar på Twitter att det inte är samme Lönnbro. Min värld rasar.
Ett lysande avsnitt :
LikeLike
Det blir väldigt många lager här – klippet är från Hammarkullen:
LikeLike