Den här filmen kanske blir roligare om man känner till Anders Lönnbros bakgrund i KPMLr ?
Bloggstatistik
- 1 284 388 hits
Senaste kommentarer
Otto von Plös om Vad var det som hände? Anders Björklund om ”Skamvrån gjorde oss til… Ola Andersson om ”Banta med Demis Ro… Magnus om Berlin 2019 – 2 Mats om En dag på Caroli city –… Martin om En dag på Caroli city –… Anonym om Jag är väldigt förtjust i… Mats om Jag är väldigt förtjust i… Sirkka Ivakko om Jag är väldigt förtjust i… Nanaz Fassih om Att tala MED föräldrar –… Mats om Erotisk jazz Magnus om Erotisk jazz Roger J Danielsson om Denna valrörelse… Mats om Är detta världens roligaste… Anonym om Är detta världens roligaste… -
Senaste inläggen
- Det saknas inte goda råd
- Vart tog artiklarna från Lärarförbundets tidningar vägen?
- I förvirringens tid
- Svordomar i förskolan?
- Att hämta kraft i det privata
- Jag är väldigt förtjust i midsommardans
- Kultbandets årliga kultspelning!
- Lite statistik
- Berlin 2019 – 2
- Berlin 2019
- Att tala MED föräldrar – inte OM!
- Ojdå!
- Orkestern som vägrar att dö
- De dolda strukturernas begränsade inflytande
- Jag har nästan gett upp debatten om skolan och genus
- Denna valrörelse…
- Människan och naturen
- En kväll när stearinljuset inte fladdrar
- Loppmarknadssommar
- Fridolin presenterar den nya läroplanen
- Den glömda frågan
- Årets söktal
- Berlin, extra allt
- Kastanienallé by night
- Boros i Berlin
- Vem får skämta om vad?
- Lärarbristen en gång till
- Ett konstigt land
- Kanske borde jag gå vidare nu
- Ibland tycker jag att förskolan slösar med barnens lektid
- Att träna risktagande
- Vi läste mycket för våra barn
- När Twitter är som bäst
- Hurra?
- En farlig känsla
- SKL om lärarbristen
- Barnskötarnas återupprättelse
- Det händer att jag tvivlar på examensarbetets betydelse
- Jag har skådat barnmusikens framtid…
- Vem vill vara mansrättsaktivist?
- Detta Lärarförbund
- Journalister är inte kommunikatörer
- Hjälp till att sprida – skriv under!
- Jag är arg och besviken
- Två artiklar på samma dag!
- Är det så en tågolycka ser ut?
- De orimliga kraven på skolan
- Om könsbalans i förskolan
- Värdegrunden och toleransen
- Tomelilla som bild av folkhemmet
Twitter
- RT @EmmaLeijnse: L röstar först nej till förslag om skärpt ägarprövning för friskolor, sen kritiserar man regeringen för att man inte skärp… 4 days ago
- RT @Skolinkvisition: Lyckost Kunskapsskolans ägare Peje Emilsson som hade bra kontakter med utbildningsministern i diktaturen Saudiarabien… 5 days ago
- RT @GiftedTawk: Free rock library because every child rocks. Idea from Maureen Carr & Northwest Rockhounds. What’s your favorite rock? http… 6 days ago
- Jag trodde att jag var emot all form av rasism. https://t.co/qvK7UQl33k 1 week ago
- Jag vet inte om det är bra för den nationella självkänslan att @SVTSport sänder gamla Wimbledonfinaler? Det kan fun… twitter.com/i/web/status/1… 1 week ago
Meta
GillaGilla
Den tidens arbetarrevolutionära män talade verkligen ur Che-skägget – det gäller väl rent bokstavligt. 😉 Ingen människa skulle idag talsjunga till musik på ett så fyrkantigt påståeligt och *orytmiskt* sätt, inte ens en medelmåttig rappare. Folk som talade offentligt här i landet på den tiden uttryckte sig mycket mer distinkt och eh, uppfordrande än dagens litet släpiga och lagom halvtydliga munart.
Idag verkar den där låten ironisk, precis som en hel del scener i Giliap (från 1975) och vissa dikter från den röda tiden, men åtminstone våra revolutionära sjungande stålhandskar var nog inte det minsta ironiska.
GillaGilla
Någon kommenterar på Twitter att det inte är samme Lönnbro. Min värld rasar.
Ett lysande avsnitt :
GillaGilla
Det blir väldigt många lager här – klippet är från Hammarkullen:
GillaGilla