Kommer ni ihåg när telefonkatalogen byggde på hur namnen BORDE ha stavats?
Ohlsson med H – pfffft! Not in my socken. pic.twitter.com/tXQWNRIWOH— Mats Olsson (@tystatankar) October 4, 2014
Angående föregående tweet – det var taxeringskalendern Burlöv 1957. pic.twitter.com/MOBH088FIt
— Mats Olsson (@tystatankar) October 4, 2014
Jag hjälper fortfarande mamma att röja i källaren.
Fast idén var inte så pjåkig. Om du vet att personen heter Olsson, men inte alla konstiga stavningar, man kan tänka sig både h och z eller ett s, är det ju lättare att lägga dem med de andra Olsson. Annars skulle dessa få Ohlsson hamnat på helt andra sidor och bli svårare att hitta. Eller sortering genom uttal kan man säga. Gissar att någon Swenson även hamnade med de andra Svensson. Hur var det med Jonsson och Johnsson?
Det formellt rätta är inte alltid det praktiskt rätta.
LikeLike
Jag förstår den goda avsikten. Idag heter folk så konstiga saker.
Det var enklare då de flesta hade son-namn och en del gjorde sig märkvärdiga med instoppad H.
LikeLike