Hur många träd bör en lärare känna igen? Jag tror att artkännedom ger starkare upplevelser av naturen. Dessutom är det bra om vi kan skilja mellan den giftiga hästkastanjen och den äkta kastanjen.
Äkta kastanj ser du antagligen inte ofta.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Tysta tankar 
När du gick i skolans lågstadium fick du träna dig att veta namnet på växter både på naturkunskapen och på svensklektionerna. I vårt skolarv finns just artkunskapen som en tradition och en vana, vilket ofta blir ett nationalkaraktäristika då svenskar utomlands är de som frågar vad växer heter. Linné satta sina spår i den tidiga läroplanen och fortsätter att delta i formandet av skolans planer. När jag tog min lärarexamen tenterade vi många hundra arter av både blommor, träd och gräs, samt de luggslitna fåglarna i biologisalen. Talgoxen med ett ben kunde alla. Skrattmåsen med knäckt vinge, likaså. Idag undervisar jag inga lärarstudenter om växter men visar dem hur läseböcker på lågstadiet alltid frågar efter ek, al och fur. Till och med den allra senaste läseboken heter “Huset på Alvägen”. Så det sitter i som en tradition som vi värnar. Lärare bör kunna namn på många växter.
LikeLike
Jag känner mig oändligt gammal och traditionalistisk – men utan artkännedom stannar Sverige!
LikeLike
Känner du dig gammal? Eller känner du att du bör bära traditioner ? Tillsammans skapar vi också nya traditioner.
LikeLike
Jag återskapar gärna denna tradition. Om jag dessutom kan blåsa in någon form av mystik och kreativitetet i den dör jag lycklig.
LikeLike
Klart du kan. Hela skogen är väl full av både mystik och kreativitet. Urochskur-pedagogiken talar alltid om att våra hjärnor blir mer kreativa i skogens av alla val vi måste göra för att ta oss fram jämfört med att promenera på slät asfalterad mark. Mystisk blir den av dimman, vinden och daggen i mörkret.
LikeLike
Jo, kanske fick vi en liten överdos i tisdags då vi hade close encounter med både kronhjort och vildsvin.
Det kändes mer som överlevnad än romantik.
LikeLike