Från homosocialitet till inkluderande maskulinitet

Jag fortsätter att tugga mig in i maskulinitetsutredningen och studsar inför en del formuleringar.

S. 64:

En aspekt av frågan om män och makt handlar om hur män i organisationer och socialt liv skapar manliga nätverk, informella eller i föreningar, där man bekräftar varandra och knyter affärs- kontakter. Homosocialitet används inom forskning som begrepp för hur män många gånger söker bekräftelse från andra män på bekostnad av att kvinnor utesluts. Det kan som nämnt gälla i arbetslivet, men också i killgäng på jobbet eller i vänskapslivet. Begreppet homosocialitet kan användas för att beskriva mäns både ekonomiska och känslomässiga investering i manliga gemenskaper, som manliga klubbar och nätverk i näringslivet.13 Homosocialitet är en term som också används för att visa mäns kollektiva agerande när det gäller våld. Huliganbråk, att slåss på stan eller manliga initiationsriter på skolor kan ses som processer där en manlig gemenskap svetsas samman genom former av våldsutövning och grupptryck.14 Men homosocialitet kan även användas för att beteckna hur män gemensamt förhandlar fram andra typer av normer kring genus/maskulinitet – exempelvis kring omsorg och vänskap.15
Samtidigt ger genusforskning om män, som nämnts ovan, nyanserade analyser av kopplingen mellan maskulinitet och makt. Det finns en stor variation i mäns livssituationer. Mäns faktiska makt och resurser varierar mellan olika individer och grupper av män. Män kan – liksom kvinnor – uppleva vanmakt eller maktlöshet. Mäns fördelar varierar beroende på situation och sammanhang.
Frågor om män och marginalisering handlar bland annat om hur män påverkas av att befinna sig i utsatta positioner, det kan gälla allt från arbetslöshet eller erfarenheter av diskriminering till frågor om ohälsa, våld eller missbruk.

Min erfarenhet är att männen INTE är skickliga i att ta stöd hos varandra. Det är fortfarande dubbelt så vanligt att män avbryter sina studier till att bli förskollärare jämfört med motsvarande kvinnliga grupp.

På sidan 67 presenteras begreppet “inkluderande maskulinitet”

Ett begrepp som lanserats inom genusforskning för att synlig- göra hur traditionella mansstrukturer förändras är inkluderande maskulinitet. Traditionellt har män och killar uppmuntras, ja programmerats, att bygga upp gemenskap genom att tävla i att visa tuffhet, homofobi och sexism. Här sker också förändringar där pojkar idag i större utsträckning uppmuntras att värdera intimitet och inkludering. Framförallt betonar forskning att det är vuxen- världens förväntningar på hur killar och tjejer ska vara som på många sätt påverkar ungdomar att bekräfta stereotypa mönster.19
Att uppmärksamma hur män engagerar sig i relationer, intimitet och omsorgsgivande behövs för att ge en rättvisande bild av män och även för att synliggöra hur förändring av mansnormer är möjlig. Ett ensidigt fokus på män som bristfälliga när det gäller frågor om relationer eller intimitet riskerar att förstärka bilden av stereotyp manlighet och därmed förväntningarna som män, inte minst unga män, möter. Detta ska däremot inte ske på bekostnad av att problem och maktstrukturer förbises. Sexism och ojämställda attityder får inte tolereras i något sammanhang.

Oj – här frodas normativiteten. Men bakom fromlandet anar jag en uppriktig vilja att säga något viktigt om hur samhället hoppas se pojkar utvecklas till män.

IMG_2016

från den danska rekryterinskampanjen.

10 thoughts on “Från homosocialitet till inkluderande maskulinitet

  1. Fy vilket dravel! Första delen du citerar verkar mer vara inriktad på att försöka få in män i en typiskt kvinnlig homosocial modell istället.
    Den andra delen verkar helt bortse från evolutionära villkor för pojkar/män.

    Att försöka få ut något faktiskt och praktisk om pojkar och män från ‘genusvetenskapen’ är i det närmaste dömt på förhand. Det enda positiva jag har sett var en skolforskare från Uppsala som helt förkastade detta med manlig antipluggkultur.

    Like

  2. Det här med att bilda kontakter och nätverk. Att stiga i graderna inom näringslivet innebär ofta att ta några år på resande fot. Utesäljare, internkonsult etc. Under de åren skapar man sina nätverk. Man byter visitkort, tar en öl, bekantar sig. När det sen är dags att rekrytera frågar chefen om någon känner en person som skulle platsa. “Ja, Kalle på EtAB, som vi köper smörjfett av har koll på det området”. Sen får Kalle ett nytt jobb. Nästan samtliga som har dessa jobb är män mellan 30-50 år! Det går lååååångt mellan damerna, eftersom det innebär mindre tid med familjen. Barnen träffar man på Skype. Så länge kvinnor ratar den vägen till toppen kommer de att klara sig sämre och få sämre kontaktnät. Vi lurar kvinnor att de kan ha kvar huvudkontrollen över familjen och göra karriär och slippa de kostnader som högre lön innebär. Klart några känner sig lurade. Männen är å andra sidan lurade att sälja sin bekvämlighet, flexibilitet, säkerhet och familjekontakt för några extra tusenlappar. Vad är det värt i livets bokslut.

    Like

  3. Sammanfattningen s. 311:
    “Dessutom behöver pojkar stöttas att i större utsträckning söka traditionellt kvinnliga utbildningar. Det handlar också om det faktum att manlighet, speciellt bland unga män, i alltför många sammanhang förknippas med våld. Detta kan begränsa kvinnor som ibland måste förhålla sig till män som potentiella förövare samtidigt som det begränsar mäns liv, då de måste leva med att bli betraktade som potentiella våldsmän och själva löper en större risk att bli utsatta för våld.”

    Vad är det männen ska stöttas i?

    Kopplingen mellan föreställningen om våld och vikten av att de söker till “traditionellt kvinnliga utbildningar” känns väldigt dramatisk.

    Det borde väl vara kvinnorna som ska stöttas om de ser män som “potentiella förövare”? Sådana arbetskamrater vill väl ingen ha.

    Like

  4. Tänk vad kunskap kan brista.
    Har de inte ens fattat de grundläggande funktionerna i homosocialitet.

    1) Konkurens och tävling inom könet

    2) Funktionell och lättöverskådligt parnerval. (honorna respektive hanarna sitter på läktaren och får hjälp till kloka val)

    Utan homosocialitet så avstannar den tvåkönade evolutionen.

    Är de ute efter artens succesiva utrotning. (likt Bonobon som hänger några få i träden i Kongo)

    Vad skulle tex handväsk- och modetillverkarna göra utan kvinnlig homosocialitet.

    Självklart gå i konkurs – microutrotning.

    Like

    • Det här är ju intressant:
      “Framförallt betonar forskning att det är vuxenvärldens förväntningar på hur killar och tjejer ska vara som på många sätt påverkar ungdomar att bekräfta stereotypa mönster.”

      Tidigare brukade allt vara mediers fel – men nu är det något som kallas “vuxenvärlden” som drar ner de oskyldiga barnen i det stereotypa träsket.

      De av oss som har någon form av historiematerialistisk skolning skulle nog säga att de här idéerna om konkurrens och mönster hör hemma i den så kallade ideologiska överbyggnaden. Ur ett historiskt perspektiv har de antagligen varit rationella och jag gissar att Anders menar att de givit bärarna evolutionära fördelar?

      Jag nöjer mig med att försöka förstå vilken attraktion de utövar idag – och vilka föreställningar som borde vara möjliga att överge.

      Like

  5. Hur förhåller vi oss till dessa manliga aktiviteter och homosocialiteter

    1) Att faktiskt kunna bygga skyskrapor och på toppen av pågående bygge montera en kran.

    2) Att två unga grabbar tar och smyger sig in i detta bygge och lyckas ta sig längst upp och längst ut på kranens topp.

    3) Varför gör män på detta viset fast de tycker att skolan är rätt trist.

    Spola till mitten och studera vyer mm.
    Längre ner finns några intressanta foton på skyskrapor och mark därunder.

    http://twentytwowords.com/2-guys-climbed-to-the-end-of-a-crane-atop-the-worlds-second-highest-skyscraper-and-took-these-pictures/

    Tror du att Niclas Järvklo fixar någon av de underliggande frågeställningarna.

    Like

Leave a reply to Mats Cancel reply