Ane Kierkegaard beskriver studenter så här:
Många behöver intravenös förmedling av information, till och med teskedsformatet blir dem övermäktigt.
Jag menar att vi som arbetar med högre utbildning bör vara försiktiga med de här generella beskrivningarna av studenterna. I det här fallet har lektorn låtit sig ryckas med av sin egen retorik. Påståendet lät nog bättre inne i huvudet.
Tysta tankar 
Rekommenderar en genomläsning av hela artikeln. BRA skriven!!
LikeLike
Läst ÄEG riktigt bra men ruggig…
Har själv jobbat som lärare+forskare på högskola…..redan på 70-talet vid den stora ökningen av utbildningsplatser runt om i landet uppstod problem……det antal platser som fanns till förfogande blev så många fler att de som antogs hade väsentligen sämre meriter/förkunskaper/Unameit varför vissa högskolor i all hast införde preparendkurser för att man efter detta halvår skulle kunna följa en mer normal(sedan tidigare) studieplan…..
Och egentligen är det ganska solklart att ifall en högskola som inte ändrats får väsentligen fler studenter (dvs lägre medel och lägstanivå på förkunskaper och färdigheter) så måste något göras….man kan då endast öka studietiden i högskolan eller minska kunskapsinhämtningen för examen….likaså skulle man kunna öka studietiden i gymnasiet……att öka kvalitén och/eller studieeffektiviteten är ju givetvis det som behövs i vårt utbildningssystem.
Fler lärare, mer tid, innovation inom pedagogik….osv….det som jag rent ut sagt förfäras av är att detta problem fanns redan i mitten på 70-talet och man har inte hitta en lösning…..har man sparat pengar? har man ökat intaget hela tiden? har man glömt att jobba på grundskole och gymnasienivå?
Kanske det tom är så att de riktigt begåvade och klipska väljer andra vägar till examina? Hur påverkar det att en högskoleexamen i en disciplin där man också kan vara verksam med sin gymnasiekompetens har en oerhört lång tid till en lönemässig jämvikt (oaktat hänsyn tagit till såväl skatter, studielån-kostnader samt investeringsmöjligheter tack vara tidigare i livet fast lön).
Denna tidpunkt är cirka 50-55års ålder dvs i realiteten så är det bra om man hinner ikapp tills man går i pension…….
Inte konstigt att de klipskaste inte väljer lång högskoleutbildning i områden därman kan få väldigt liknande jobb 4-5 tidigare…..och även detta påverkar givetvis pss att ett ännu bättre utbildningssystem behöver utvecklas….
Det finns inte ett fel då det inte fungerar att baka bröd från ax till limpa…..alla bitar måste hänga ihop och insatserna måste göras i den del som har störst utväxling.
Och då man gör någonting på samma sätt gång på gång är det fåfängt att hoppas på att något nytt händer.
Förutom detta så finns det mycket som pekar på att svenska högskolor generellt sett inte har så bra internationell dragkraft….det finns dock skolor och delar inom skolor som fortfarande är i världsklass MEN inte det stora flertalet……om vi har ändrat kraven på våra examina så ger detta naturligtvis utfall i en internationell jämförelse….
LikeLike
Ur hennes artikel: “Jag har påbörjat en ordlista. Min alldeles egen samling av ord som jag påträffar i studenternas alster. Ord som inte har funnits tidigare, ord som blir till medan de skriver sina texter för inlämning. Studenter är som människor flest; uppfinningsrika och kreativa. Om de behöver beskriva något men saknar ord, så hittar de på ett som skulle kunna passa. Som ’trycksätta’ till exempel.”
Nu vet jag inte i vilket sammanhang studenten använde ordet, men inom naturvetenskapen finns begreppet “trycksatta kärl”. Alltså finns verbet “att trycksätta”, om än inte i de sammansättningar som listats i SAOL. Om man är lärare inom ett ämne, säg freds- och utvecklingsforskning, kanske man inte har koll på alla ord som inte angränsar detta ämne. Jag hävdar inte att jag har koll på alla humaniorabegrepp (även om vi på matematikinstitutionen envisas med att spika orddelen på högskoleprovet). Jag skulle inte direkt skylla på eleven om de använde ett ord jag inte hört förut och säga att det inte finns. Så redan i inledningen tappar hon poäng genom att sätta sin begränsade uppfattning om världen som standard. Vi har alla en begränsad uppfattning om världen, steg ett som forskare borde vara att inse det.
Att högskolelärare klagar på “materialet” är inget unikt. Vi gymnasielärare klagar på högstadiet, högstadiet klagar på låg och mellan, de klagar på förskolan och förskolan på föräldrarna. Barnen/ungdomarna/de unga vuxna är alltid för dumma, ouppfostrade, omogna, oförmögna osv. En förklaring är att många lärare jämför med sig själv. Varför blir man lärare? För att man var duktig i skolan och trivs här. Man jämför då med vad man själv gjorde/kunde då och sätter det som standard. Då är det alltid en del som “inte duger”.
Lite ödmjukhet och förståelse för andra hade inte skadat.
LikeLike
“Feministerna trycksätter den patriarkala kulturen” är väl en fyndig användning.
LikeLike
Tack!
Du sammanfattar min uppfattning och jag är glad över att du beskriver den så väl.
Dessutom är det underligt att hon säger sig vara anställd som forskare. Jag är ganska säker på att det står något annat på anställningsbeviset.
LikeLike
Swedac Har en sida om provningsmetoden trycksättning, där de skriver: “Trycksättning med gas är en vanlig provningsmetod som används för att kontrollera hållfastheten på eller tätheten av allt från kylanläggningar till avloppsrör och andra slags rörledningar och tryckkärl.” från http://www.swedac.se/sv/Omraden/Trycksattning-med-gas/
LikeLike
När jag började på Chalmers 1975 fick vi nogsamt berättat för oss att dagens ungdomar var helt värdelösa i matematik varför institutionen sedan några år hade en speciell introduktionskurs i matematik.
Det var ändå en tid då man började lära sig om derivata och andragradare på högstadiet.
Kan detta delvis behandla den eviga och ända från antiken beskrivna problembilden:
– att den äldre generationen tycker att den yngre är hopplös.
Ni skall veta att jag vid 57 redan börjat tycka att SR P1 är rätt pubertal och vad tusan jag skall lyssna på vid 67 är fortfarande höljt i dimma. Fåglar kanske?
LikeLike
Jo fåglar är bra ( just nu finner jag stor glädje i den häckande fiskgjusen) men du gör dig klädsamt nog INTE till tolk för en generation.
Det är nog den självrättfärdigande och förorättade tonen som stör mig.
Samtidigt är Ane och Ebba toppen på isberget. Många håller med och njuter av att äntligen få liv att säga SANNINGEN om studenterna.
LikeLike
Jag är dessutom bekymrad över kunskapssynen. I min värld går det inte att överföra kunskaper på det sätt hon beskriver.
Metaforerna är illa valda.
LikeLike
Egentligen är det väl ganska enkelt, om man har en skola och ett samhälle som inte prioriterar kunskap så prioriterar givetvis även studenterna/eleverna det som verkar ge dem mest i utbyte för en given insats.
Om utbildningen bara är en ruta som ska kryssas i för att komma vidare så är det bättre att lägga minsta möjliga kraft på att få krysset och t.ex. jobba istället eftersom det när man sen söker ett bättre jobb ändå bara tidigare arbete (referenser/arbetslivserfarenhet) som kollas inte kunskaper från utbildningen. Har man då inga referenser så spelar det ingen roll vad man kan.
Om sen lönen ändå sätts efter ålder och vilket hål man petades in i, så varför bry sig om att kunna något, det är ju bara för “losers”.
Visst låter det fint med små lönegap, men då får man också resultat efter minsta gemensamma nämnare och lämnar öppet för ett fåtal att sko sig eftersom de ändå inte påverkar medelvärdet.
LikeLike
Menar du att lönespridning är ett villkor för att ge ett yrke status?
LikeLike
Nej, lönespridning i sig innebär ingenting, men lön är generellt ett av de viktigare incitamenten för att skaffa sig kunskap (i alla fall av det slaget som menas här), så utan lönespridning finns det inte heller mycket till incitament för att skaffa sig kunskap.
Dvs om samhället/företagen bara vill utnyttja kunskaperna men inte är beredda att betala för dem, eller betalar lika mycket/lite oavsett mängden kunskap, så finns det ju ingen anledning för den enskilda individen att lära sig något annat än det denne råkar ha intresse av för stunden.
Kopplingen mellan ett yrkes status och lönespridning är mer indirekt, t.ex. kan statusen hänga ihop med ett erkännande av att utövarna besitter en viss kunskap och kräva en viss lön (i förhållande till de utan motsvarande kunskap) för att behålla dessa.
Jag tror däremot inte att man t.ex. på något magiskt vis kan ge läraryrket status genom att höja lönerna, däremot kan man nog höja dess status genom att successivt ge bättre lärare eller lärare med mer kunskaper motsvarande högre lön.
Att höja lönerna generellt för lärare är ingen quick-fix när man kört en lärarkårs utbildning/färdigheter och därmed yrkets status i botten.
LikeLike