Jag tycker det här är viktigt och kopierar hela texten:
Aktuella frågor.Slutsatserna när det gäller att komma in på och slutföra en lärarutbildning är ofullständiga och felaktiga.
Det skriver Mia Andersson, studie- och karriärvägledare på Malmö högkola, i en replik på Heidi Avellans lördagskrönika.Heidi Avellan kommenterar i lördagens Sydsvenskan den svenska skolan, och de problem som den uppvisar. Ett inlägg, som förhoppningsvis kan leda till förbättringar. Dock är hennes slutsatser när det gäller att komma in på och slutföra en lärarutbildning både ofullständiga och felaktiga.
DN har tidigare uppmärksammat att personer med 0,1 i resultat från högskoleprovet antagits till lärarutbildning. Avellan menar i sin krönika att söktrycket till lärarutbildningen är så obefintligt att en schimpans på ett högskoleprov klarat det genom att kasta pil. Det är ett medvetet eller omedvetet utelämnande av viktiga fakta om antagningssystemet.
I mitt dagliga arbete som vägledare möter jag många människor som inte vet skillnaden mellan behörighetsbedömning (som görs vid ansökan till högskoleutbildning) och urvalsprocess (som ibland görs), och då blir bilden felaktig. Jag anser att medierna har ett ansvar för att denna viktiga debatt förs på ett sakligt sätt, och utan kränkande liknelser.
Alla som ska studera på högskola eller universitet måste uppfylla fastställda förkunskapskrav. Dels den grundläggande behörigheten, som i dagens gymnasiesystem (Gy11) innebär högskoleförberedande gymnasieexamen. Denna uppnås genom minst 2500 gymnasiepoäng varav 2250 ska vara minst godkända. Bland de godkända kurserna finns Svenska 1, 2, 3, Engelska 5, 6 samt Matematik 1. Motsvarande och likvärdig kunskap och kompetens kan också utgöra grund för behörighet. Betyget i varje kurs i dagens gymnasieskola räknas direkt från första året. Detta resulterar i ett betygsdokument med omkring 20 betygssatta kurser från ett program. Det går inte att prestera på en låg nivå i gymnasieskolans första årskurs för att sedan i den avslutande årskursen jobba sig upp till ett godkänt betyg, vilket var möjligt i det gamla 1-5-betygssystemet.
Förutom den grundläggande behörigheten ställs även särskilda behörighetskrav. Det innebär minst godkända betyg i utvalda gymnasiekurser, beroende på högskoleutbildning. Alla lärarutbildningar har särskilda behörighetskrav. Krav som svårligen uppfylls av en aldrig så pricksäker schimpans.
Högskoleprovets uppgift är inte att säkerställa att den sökande har tillräckliga förkunskaper. Det är ett urvalsinstrument, som kan användas när det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser. Det finns många utbildningar i Sverige utan någon konkurrens om platserna alls – schimpansen behöver inte ens kasta pilen, men måste fortfarande uppfylla samtliga förkunskapskrav. (Högskoleprovets prognosförmåga vad gäller studieframgång är för övrigt högst ifrågasatt. Tillträdesfrågorna är således komplicerade, och behöver ses över. Det gäller även högskoleprovet.)
Att lärarutbildningarna har för få sökande är ett problem. Med fler sökande hade antagningspoängen varit högre, enligt utbud- och efterfråge-principen. Sedan finns naturligtvis prestationskrav på lärarstudenterna inne i utbildningen.
Att läraryrkets status behöver höjas stämmer. Men det görs inte genom att sprida en både ofullständig och kränkande bild av den grupp studenter som läser till lärare och som är beredda att ägna sitt yrkesliv åt detta viktiga värv.
Tysta tankar 
Jag har kontakt med en hel del lärarstudenter under och efter utbildningen. Mina erfarenheter stämmer illa med synpunkterna ovan. Många studenter är helt enkelt inte mogna för akademiska studier. Att studenter klarar sig beror i hög utsträckning på att utbildningarna inte håller en akademisk standard.
LikeLike
Med över 35 000 registrerade lärarstudenter är nog spridningen rätt stor. Men Mias poäng, precis som min i en tidigare kommentar, var väl att de alla, oavsett om de antagits i konkurrens eller inte, är behöriga till högskolan. Det är sällan (eller aldrig) schimpanser… Sen är det ju universitetskanslerämbetet som avgör vad som håller akademisk standard och inte herr Torestad även om han har full frihet att tycka vad han vill…
LikeLike
Jag tror att det finns olika bilder av “akademisk standard”. Det är inget absolut begrepp.
LikeLike
Förmodligen finns det en Malmöstandard, ja.
LikeLike
Minst.
LikeLike
Mats. Är det du som har skrivit låten: den fula ankungen?
Och en till: tarsan simmar många mil? Är det du som gjort hela låten? Jag tycker om låtarna.
LikeLike
Jepp – jag erkänner! Och är lite stolt!
LikeLike
Bra att man nyanserar. Chimpansliknelsen var ett lågvattenmärke. Men. Jag reagerar ändå på diskrepansen mellan att ha godkänt i Sv En Ma till den nivå att man är behörig till lärarprogrammet men ändå skriver 0,1 på högskoleprovet. Om man verkligen har de kunskaperna, som godkänt/E innebär, med sig ska man skriva betydligt bättre på provet. Annars har man helt enkelt fått för “snälla” betyg.
Det finns dock förmildrande omständigheter. Orddelen innehåller många “vuxna” ord och en del ord som mest naturvetaretare kan. Har man gått Barn och fritid är det inte så lätt att spika den. Du möter inte orden varken i svenskan (E-nivå) eller i de andra kurserna. Gjorde den nya “fylla i”-delen i tidningen. En del av texterna var på dålig svenska (och och och) eller så pretentiösa (bisatser, krånglig meningsbyggnad, svåra ord) att den blir svår för den som inte läst många texter. Har man svenska som andraspråk är man i princip rökt. Ofta var det flera ord som saknades. Till det ena ordet passade flera alternativ, men för ett ord var det bara ett som kändes riktigt bra. Det handlade mycket om att tänka sig in i hur skribenten tänkt. Den mognaden har få på gymnasiet.
Med grundläggande matematik a (ännu är inte Gy11-eleverna framme) har man inte riktigt de verktygen för att lyckas bra på NOG och statistikdelen. Det krävs nog den statistik som ingår i Ma B (men numera flyttats till viss del till ma 1) för att göra bra ifrån sig. NOG-delen handlar om att förstå vilken information som räcker för att svara på frågan, dvs man ska inte räkna ut svaret. Där har man en ENORM hjälp av att kunna ställa upp ekvationssystem. Gärna med mer än två variabler. Har man lika många ekvationer som variabler går det att lösa. Detta kommer man inte till förrän i Ma B (numera Ma 2). Har man endast grundläggande Ma A (Ma 1) har man helt enkelt inte verktygen att effektivt lösa dessa uppgifter. Man får tråckla och klura där andra kan slå ett Alexanderhugg (passande ord för orddelen) över problemet.
Grundläggande behörighet ger helt enkelt inte verktygen för att skriva högskoleprovet bra. Speciellt på mattesidan som är en stor del.
Sen är det lite orättvist att hon hänvisar till de nya reglerna (GY11) då det fortfarande är elever i det gamla systemet som börjar på högskolan.
LikeLike
Hmmmm – det blev lite tekniskt. Jag är glad att du reder ut!
LikeLike
I korthet mindre tekniskt: Har man precis grundläggande högskolebehörighet har man färre verktyg att klara högskoleprovet. Har man gått ett teoretiskt program har man mött svåra ord i naturvetenskap, samhällsvetenskap och historia. Där har man mött svårare mer vetenskapliga texter. Man har bättre matematiska verktyg att klara de delarne med Ma 2, 3, 4. Man ställer högre teoretiska krav på högskoleprovet än i basala gymnasiekurserna.
LikeLike
Tack – jag borde nog kunna det där!
LikeLike
Men är det verkligen sannolikt att någon får 0,1.
Tyder det inte på att det är en person som systematiskt och medvetet försökt att svara fel istället för rätt.
Läste någonstans att slumpen skulle ge 0,4. Är det fel?
LikeLike
http://www.studera.nu/hogskoleprovet/fpn/normeringstabellervaren2012.5.1c6d4396136bbbed2bd80002376.html
Det påstods att man genom att svara “c” på alla frågor skulle fått 0,4 ht 2012, men det var tydligen ovanligt många c som var rätt då.
LikeLike
Helt oavsett så är Heidi Avellan en kvinna som ofta ger mig riktigt kalla kårar. Är hon på riktigt brukar jag fråga mig själv när jag hör henne i radion. Barsk är bara förnamnet.
Finsk hårdhudad ispinne. Romantikpilen står i 0.1 i en skala med max på 2,0.
Till och med schimpanser får ett högre värde på “romantikskalan”.
LikeLike