Bildning och utbildning

Posted on January 31, 2013 by Editor

A superb interactive network diagram of the artists in MoMA’s Inventing Abstraction show: http://t.co/UhB1wOVq (via @brainpicker)

— Ruben R. Puentedura (@rubenrp) January 31, 2013

Jag skulle gärna vilja se ett liknande sociogram över de pedagoger våra blivande pedagoger möter under sin utbildning. Tyvärr tror jag att det inte skulle varit lika komplext.

Det finns tillfällen då jag upplever det sociokulturella perspektivet som enformigt och begränsande.

28 thoughts on “Bildning och utbildning”

andersbwestin on January 31, 2013 at 1:09 pm said:

Mellan tre hörn så finns det tre kanter.

LikeLike

Reply ↓
- andersbwestin on January 31, 2013 at 1:10 pm said:
  
  Åtminstone på trehörnade hattar
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
- Mats on January 31, 2013 at 2:27 pm said:
  
  Jag är glad att du ser det så!
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
  - andersbwestin on January 31, 2013 at 2:35 pm said:
    
    Det här vart kanske roligt. Men jag ser nu att jag skrev detta under fel inlaga.
    Men det är antagligen inte så tokigt ändå.
    Det vart nästan lite filosofiskt djupsinnigt som en reaktion på denna post.
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Mats on January 31, 2013 at 3:48 pm said:
    
    Your mind works in mysterious ways?
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
    - andersbwestin on January 31, 2013 at 3:58 pm said:
      
      Nja: Inte så konstigt egentligen. Klicka på din länk moma.org.
      Sammankopplingen mellan väldigt många trehörningar är svår att tänka bort när man klickar i bilden.
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
      - Mats on January 31, 2013 at 6:59 pm said:
        
        Aha – jag tycker att begreppet triangulering används på många förvirrande sätt. Nu är jag med!
        
        LikeLike
      - Anna on February 1, 2013 at 2:35 pm said:
        
        Inser att den kommentar jag just skrev (under rätt inlägg) redan fanns här från Anders… Kul att se att vi ibland tänker helt lika i alla fall 🙂
        
        LikeLike
      - andersbwestin on February 1, 2013 at 3:08 pm said:
        
        Hur vet du att det bara är ibland. Faktum är att det är mer sannolikt att vi tänker lika betydligt oftare än vad vi tror.
        Vi har nämligen en läggning att fokusera på sk avvikelser.
        Ett evolutionärt säkerhetssystem för “risk och fara”.
        
        LikeLike
      - Mats on February 1, 2013 at 7:31 pm said:
        
        En solskenshistoria!
        
        LikeLike
      - andersbwestin on February 1, 2013 at 7:49 pm said:
        
        Den där kommentaren var en aning “Lasse Berg”.
        
        LikeLike
      - Mats on February 1, 2013 at 10:21 pm said:
        
        Ok jag erkänner – på fredagkvällar gillar jaog samförstånd. Och nu läser jag om Skavlan och undrar vad jag missat?
        
        LikeLike
Helena von Schantz on January 31, 2013 at 7:47 pm said:

jag skulle verkligen vilja diskutera bildning och utbildning. Bildning uppfattas som frivolt och ett trevligt tidsfördriv – om än litet suspekt – och utbildning som nödvändigt. Jag tror att fokuseringen på det lönsamma är en väldigt olönsam syn på kunskap.

LikeLike

Reply ↓
- Mats on January 31, 2013 at 8:40 pm said:
  
  Javisst är det så! Jag funderar över vad som är min personliga bildning och hur den förhåller sig till det som skulle kunna kallas kulturellt kapital. Ibland blir jag generad över hur mycket bråte som jag samlat på mig i hjärnan genom åren – men oftare blir jag överraskad av en oväntad association som ramlar ner och förgyller vardagen.
  
  Men nytta? Nej, det känner jag inte till…
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
Henrik Birkebo on January 31, 2013 at 9:36 pm said:

Här associeras det friskt. Låt mig då bjuda till med ytterligare en utvikning (på temat kulturellt kapital). Under ett associativt samtal idag med en kollega drog jag mig till minnes att någon (minns ej vem, men han hade tillgång till mediautrymme) förklarade att det idag mestadels är “arbetarflickor” som blir lärare. Jag tyckte mig uppleva ett uns av någonting i hans tonfall, men jag kan ha haft fel. Hur som helst tyckte han uppenbarligen att denna hans observation ägde någon form av relevans. Frågan är: gör den det? Om “ja”, på vilket sätt? Bra/dåligt?

LikeLike

Reply ↓
- Mats on January 31, 2013 at 10:58 pm said:
  
  Det är en korrekt iakttagelse – på förskollärarutbildningen har 17% av de studerande föräldrar med högskoleutbildning jämfört med ett nationellt medeltal på 24%. För alla som arbetat för breddad rekrytering är det naturligtvis väldigt vackert. Problemen uppstår när vi förutsätter att studenterna har vissa erfarenheter som vi lärare tar för givna.
  
  Typ normer som att “goda föräldrar läser kvalitetslitteratur för sina barn innan de somnar”…
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
Henrik Birkebo on February 1, 2013 at 8:45 am said:

Så arb.klass = inte akademiker?

LikeLike

Reply ↓
- Anna on February 1, 2013 at 2:44 pm said:
  
  Traditionellt skiljer vi ju på arbetare, tjänstemän och akademiker (ex inom LO, Tco och Saco), även om gränserna luckrats upp så är det väl inte kontroversiellt att kalla barn till ickeakademiker för arbetarbarn, låter om inte annat snyggare än “barn till lågutbildade”. Sen kan man ju skriva om det med fina ord som “lågt socioekonomiskt kapital”, men då blir det ju i högsta grad ett inomakademiskt fikonspråk.
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
  - Anna on February 1, 2013 at 4:21 pm said:
    
    I lugn och ro inser jag att jag nog menade “sociokulturellt kapital”, men precis lika mycket fikonspråk för den som är i avsaknad av det… 🙂
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Anonymous on February 1, 2013 at 5:36 pm said:
    
    Gymnasieutbildad = lågutbildad?
    Egenföretagare = arbetare
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Henrik Birkebo on February 1, 2013 at 5:43 pm said:
    
    Gymnasieutbildade = arbetare?
    (Egen)företagare = arbetare?
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
    - Mats on February 1, 2013 at 7:30 pm said:
      
      I det här fallet handlar det väl i första hand om vilka förutsättningar de har att klara akademiska studier. Att vara den förste klassresenären ställer särskilda krav.
      
      LikeLike
      
      Reply ↓
      - Anna on February 2, 2013 at 9:25 am said:
        
        Många egenföretagare är ur ett akademiskt studieperpektiv lågutbildade, ja. Att man sedan kan tjäna pengar som gräs som lågutbildad och vara fattig som en kyrkråtta som akademiker är en helt annan sak. Precis som att man kan ha fantastik eller usel livskvalitet, vara en god eller usel medborgare osv oavsett. Men, pappas rörmokarpengar hjälper inte Rasmus eller Sofie när de ska läsa fysikläxan eller förstå Faukaults teorier, då har man oftast bättre nytta av en akademiskt utbildad förälder.
        
        LikeLike
      - Henrik Birkebo on February 2, 2013 at 10:01 am said:
        
        Sedan finns det ju de (har ingen aning om hur många?) som ändå gått en treårig gymnasieutbildning men bara inte gått vidare till högskolan utan istället gått andra vägar. De är alltså lågutbildade/arbetare? Frågan är inte retorisk, men jag undrar nog ifall de här klassificeringarna kan möjligen vara lite grovhuggna?
        
        LikeLike
      - Henrik Birkebo on February 2, 2013 at 10:13 am said:
        
        Här görs den uppdelningen du syftar tilll, Anna. På samma gång görs en differentiering av föräldrarnas utbildningsnivå och nuv. yrke:
        
        Click to access 1288500_027-038.pdf
        
        LikeLike
      - Mats on February 2, 2013 at 10:40 am said:
        
        Jag brukar nya studenter om de har minst en förälder med högskoleutbildning – men detta gör jag informellt för att kunna diskutera frågan. Vi får inte registrera bakgrunden.
        
        Klart det är grova generaliseringar och komplucerade samband!
        
        LikeLike
      - Anna on February 2, 2013 at 11:12 am said:
        
        SCB använder kategorierna: förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial kortare än tre år och eftergymnasial längre än tre år. Alla med “enbart” gymnasieutbildning räknas därmed lika oavsett om de läst till barnskötare, målare eller på samhällsprogrammet. Sen går ju fler från de teoretiska programmen vidare till högskolan så deras andel bland de gymnasieutbildade är lägre. Ur ett akademiskt perspektiv, vilket jag tycker att man har all rätt att ta när man diskuterar just möjligheten att klara akademiska studier, är då alla med gymnasieutbildning eller mindre än så, “lågutbildade”. Något som Mats, och många andra lärare i högskolan, kan vittna om faktiskt har betydelse för utbildningen. Men vill man uppnå breddad rekrytering ska det ju hanteras som i första hand något utbildningen ska klara av att hantera, inte individerna.
        
        LikeLike
      - Mats on February 2, 2013 at 12:03 pm said:
        
        Tack Anna! Det är lätt att hamna i ett bristperspektiv där vi ser de här studenterna som ett problem att hantera. Vilka stödåtgärder ska sättas in o.s.v.
        
        I första hand gäller det att ta vara på de nya erfarenheterna och möjlighet till förnyelse av innehållet. (Men sen kommer vi till examinationerna och kraven på korrekthet i fråga om språk och formalia…)
        
        LikeLike