Vår nya biträdande utbildningsminister analyseras i media. Många är både entusiastiska och förväntansfulla. Jag är förvånad över att ingen reporter ställer frågor om förskolan som låg på Sabunis bord.
Var det förslaget om att rekrytera män till förskolan som gjorde Sabunis position ohållbar? Kommer Maria Arnholm att fortsätta den djärva förnyelsen av svensk jämställdhetspolitik i förskolan som Skolverkets förslag innebär?
Jag har skrivit ganska mycket om utredningen. Trots en del kritik är jag mycket positiv till de förslag som läggs fram. Det värsta som kunde hända är att utredningen glöms bort av ideologiska skäl.
Tysta tankar 
Hon verkar dock vara orolig över pojkars sjunkande skolresultat.
Nu blir det spännande. Har hon förstått orsakerna och hur man fixar till problemet?
LikeLike
Jag är rädd att det är svårt att bevisa ett samband mellan enskilda lärares kön och skolresultat. Det handlar om kulturer och blir därför svårbeforskat!
LikeLike
Jag har ju redan tidigare givit ett förslag till hur man reder ut sådant. Hade vi varit smarta redan på 70 talet så hade vi konstruerat skolan som ett samtidigt forskningsprojekt där olika varianter av pedagogik, utformning, indelning givits tillåtelse.
Nu är Björklund på gång och gör samma misstag. Alla skolformer skall lyda under samma form av pedagogik / diktat.
Jag har inte pratat om enskilda lärare. Jag pratar om ett nuvarande TABU.
LikeLike
Jo – jag vet. problemet är att politikerna först vill att forskarna först ska presentera EVIDENSBASERADE studier som stödjer ditt antagande. och eftersom sådana studier är politiskt omöjliga att genomföra i stor skala råder dödläge.
LikeLike
Vilka politiker då?? Den som inbillar sig att rikspolitiker kan göra mer än vad de gjort hittills, att säja att skolan ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, är bra blinda.
Det är i så fall blindstyrena på kommunalnivå som helt misstolkat sitt uppdrag. De har inte ett dugg med det att göra sedan nya skollagen kom. Det är förkolechefen och rektorn tillsammans med förskollärare och lärare som väljer pedagogiken.
LikeLike
Den evidensbaserade studien säger att betyg och resultat inte följs åt, problemet är att hittills har inte ansvaret lagts på någon grupp som kan påverka det förhållandet.
Det ser inte ut att ändras.
LikeLike
Johan vad har betyg och resultat med varandra att göra. Det är två skilda storheter.
LikeLike
Plura,
med få ord Nej, det är de inte.
Dvs
1. Inte om resultaten avser den kunskap som ska ligga till grund för betygen, vilket rimligen kan hävdas för t.ex. nationella prov.
2. Att det inte finns något “exakt lika med” mellan resultat och betyg, men det betyder inte att sambandet istället är ortogonalt, ett sådant resonemang är snarare en form av falsk logik.
3. Resultat och betyg bör rimligen vara mer kopplade än kön och betyg, även för de som av politiska eller emotionella skäl har svårt att förlika sig med utvärderingsformen som gett resultatet.
Om du inte kan acceptera det svaret så föreslår jag att du på ett otvetydigt sätt visar hur dessa i din mening blir skilda storheter.
LikeLike
Någon form av samband finns det nog – annars vore hela spektaklet med kursplaner, mål, kriterier och prov djupt ovärdigt.
Men det är nog ingen som påstår att det skulle vara enkelt – mäter vi det vi säger att vi mäter – eller väljer vi att mäta sådant som är lätt att mäta.
De här frågorna brottas de flesta lärare med – särskilt besvärliga blir de när barnets/studentens framtid ligger i tolkningen.
LikeLike
Det är samtidigt ganska svårt att hävda evidens i form av att det vi inte ens försöker mäta, och ännu mindre systematiskt eller definierat, skulle utgör större/bättre evidens än det vi faktiskt mäter systematiskt även om det kanske är ofullständigt.
LikeLike
Nu är du ute och cyklar. Var hittar du det??
Riksdagen och regeringen har satt krav på VAD och VARFÖR. HUR du gör det är upp till dig bara du uppnår fastställda mål.
LikeLike
Kanske är det just vad och varför som borde ha beforskats.
Dessutom olika varianter av hur.
Låt mig ge ett exempel:
Hur klarar sig pojkar i en skola med högst 10 % kvinnliga lärare i åldersgruppen 10-16 år.
Hur klarar dessutom pojkar med olika personlighet när de i samma forskningsprojekt ges möjlighet att redan från årskurs 4 välja profilinriktning – tex teknik-kultur – idrott/hälsa mm när de dessutom får undervisning i övriga ämnen via detta profilämne som “lockvara” (motivationstrigger)
Naturligtvis finns motsvarande val för flickor.
Detta kombineras dessutom i de tre fallen: Pojk – flick och blandade könsskolor.
Sedan följer man dessa kontrollgrupper under 30 år.
Slutresultat: Underlag för utvärdering och statiskt analys med efterföljande politiska insikter.
Detta är enbart en del av de varianter som jag kan tänka mig.
LikeLike
Anders rekomenderar att du studerar Hatties omfattande forskning kring de påverkansfaktorer för studieprestationer. Man behöver inte gå över ån efter vatten.
LikeLike
Vad har det med saken att göra? Har man inga mål är resultet ointressant. Dessutom är väl kunskap inte lika med att ha förståelse för preblemlösning. Kunskaper är överräklamerade. Sådant kan man hämta när man behöver. Det som är viktigt är att ha förståelse vad som behövs i en framtid. Säger bara TetraPack, IKEA, Microsoft, Appel…
LikeLike
Vi kommer väl tillbaka till vad kunskap är – i bästa fall råder viss från koncensus om OECD:s berömda nyckelkompetenser:
“EU:s åtta nyckelkompetenser gäller alla medborgare och är: Kommunikation på modersmålet, Kommunikation på främmande språk, Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, Digital kompetens, Lära att lära, Social och medborgerlig kompetens, Initiativförmåga och företagaranda och Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. De åtta nyckelkompetenserna gäller alla medborgare och det som de anses behöva för att framgångsrikt ta de olika stegen inom skolväsendet, till högre utbildning och eller till arbetsliv.”
Från Skolverket
LikeLike
Men Mats, det är bara basfärdigheter. Den kunskapen är inte intressant än i de perspektivet att den ger en platform för alla att ha samma kunskapsnivå. Då händer ingenting. Det är fört när man förstår att det finns luckor i kunskapen som förståelsen blir viktig eller det som Stig Hagström kallade kompetens.
LikeLike
Jag har svårt att se den gränsen – det du kallar basfärdigheter kan vara ytterst komplicerat och sofistikerat.
LikeLike
Det är väl det som siljer oss entreprenörer från andra;)
LikeLike
Jag håller kurser i ämnet – men är inte säker pånatt jag vill räkna mig till den gruppen. Gillar livet som löneslav…
LikeLike
Det är basfärdigheter som många uppenbarligen saknar.
Jag har också svårt att se någon gräns mellan dina definitioner.
LikeLike
Utan grundläggande och ganska breda kunskaper är det svårt nog att förstå vad som behövs här och nu, ännu mer så att förstå vad som kan behövas i en framtid eftersom man då inte bara behöver kunskapen om här och nu utan även då och förr för att kunna förutsäga utvecklingen. Visioner, eller i alla fall framgångsrika sådana, ploppar inte bara upp ur tomma intet.
Inget av företagen du räknar upp ser i min erfarenhet kunskaper som överreklamerade, snarare tvärtom.
LikeLike
Tråkigt att ni inte var i Vara i måndags. Då kanske ni förstått. Under tiden kan ni läsa detta http://skolporten.blogspot.se/2013/01/heja-vara.html
LikeLike
Vad menar du att den förståelsen skulle bestå i utifrån det länkade inlägget?
LikeLike
Sabuni slutade, vad jag vet, av egen fri vilja. Det har hon annonserat på ett tidigt stadium.
Däremot är väl den nya tanten kvar i dagisträsket kan jag tro.
LikeLike
Har du någon gång stött på en politiker som erkänner sig tvingad att sluta? Till och med Juholt…
I Sabunis fall har medier spekulerat i en mängd faktorer. Den vanligaste var väl att hon fick ansvar för allt men ingen makt.
LikeLike
Men nu tillhör även du käre Brutus de konspiratoriska. Hon aviserad förra året att hon inte skulle fortsätta med politik. Att det blev just är bara spekulationer.
LikeLike
Jag är i ganska gott sällskap. Hennes avslutningsanförande var märkvärdigt självprisande – typ “osvenskt”. Nästan lite trotsigt.
LikeLike
OK. Hon visste att hon skulle avgå. Om det var självmant eller av annan anledning. Då kan man kosta på sig att göra utspel eftersom det inte kostar någonting. Och osvenskt vet jag inte precis. Fler etniska svenskar har gjort det före henne. Det är nog mer frågan om människotyp.
LikeLike
Ganska coolt tycker jag. Tyvärr han hon inte visa handlingskraft i förskolefrågan.
LikeLike