Nu börjar allt fler tröttna på orättvisorna.
Our schools should be at the forefront of promoting civic solidarity and guaranteeing social mobility; private schools, however, do the opposite. They produce not a meritocracy but a plutocracy, in which a tiny minority is able to entrench its power and privilege. Thus the inconvenient truth is this: if we genuinely want to create a level playing field for our children, and ensure equality of opportunity and social justice, there can be no place for private schools. It is time to abolish our educational caste system.
Tysta tankar 
Intressant tanke i en tidning skapad av en konservativ republlikan som senare blev nyliberal. Men tanken i ditt citat känns riktig. Ska läsa artikeln i kväll.
LikeLike
Vad är problemet här i Sverige? Idag är inte friskolorna fria. De har samma krav på sig som de kommunala.
LikeLike
Det enda sättet att bygga en långsiktig skola och kunskapssyn är att skapa en statlig skola med en speciell skolriksdag frikopplad från den vanliga politiken.
Att höja upp skolan och kunskapen som ett gemensam symbol /objekt oberörbar i nivå med Gud. Ungefär som vi försöker göra med Riksbanken, Domstolar och Kungahuset.
Fyra Ave Maria varje morgon i riktning mot närmaste skola.
Alla andra alternativ leder till söndrande och destruktiva gruppselektionssubstitut med en massa småpåvar och kortsiktiga egoprojekt.
(gruppselektionssubstitut: begrepp myntat av Richard Dawkins)
LikeLike
Allt var inte guld och gröna skogar på den gamla tiden. Man fick snällt gå i den skola som var närmast hemma. Var det en dålig skola fick man flytta, vilket betyder segregation i samhället. Vi som hade råd och framförallt medvetenheten kunde välja. Resten blev kvar. Jag upplevde skolan som en stängd verkstad. Här ska du gå och ifrågasätt inte. Allt blev inte bättre med friskolereformen och en del sämre, men det har fått skolorna att fundera över vad de sysslar med och att man inte kan bedriva vilken verksamhet som helst och eleverna bara kommer år efter år.
Sen kan man inte jämföra privatskolor i USA och England med Svenska. De har mycket större möjligheter att frångå en statlig läroplan och sätta avgifter som utesluter underklassen. Sådana skolor finns och fanns här också. Effekten nu är att föräldrar av alla klasser kan “ta sin Mats ur skolan” som överklassen alltid kunnat. Medelklassen gör det i större utsträckning, men det finns en hel del friskolor med yrkesutbildning. Många av mina elever (frigymnasium med yrkesprogram) kommer definitivt inte från bokliga hem, där bildning är högprioriterat.
Problem med penningflöden utomlands och betygsinflation går att lösa utan att återgå till en skola för “alla” (ett fåtal) som stagnerat i utveckling. Jag tror inte att det finns en typ av undervisning som passar alla. Hur får vi en diversitet i pedagogik utan att tillåta fler aktörer?
LikeLike
Men då styrdes den statliga skolan av en politikerstyrd skolriksdag.
LikeLike
Diversiteten får man genom att medvetet konstruera diversitet eftersom man intellektuellt insett att evolutionen producerar variation.
I en statlig skola kan man erbjuda mängder med varianter bara man vill.
LikeLike
Eftersom du gärna hänvisar till evolution och menar att en variation kan uppkomma även inom en statlig skola, vill jag bara påpeka att det som driver vilka varianter som är bättre är konkurrens. Och det får man inte om det endast finns monopol, eller närmast monopol. Min erfarenhet av den tidigare skolan var knappast att sämre varianter slogs ut, utan att de kunde köra på år ut och år in i förvissning om att barnen kom vad man än gjorde. Du kan få din T-ford i vilken färg du vill, bara du vill att den ska vara svart.
Jag ser gärna ett förstatligande av den offentliga skolan, så kommunerna inte kan använda den som mjölkko med ockerhyror, men en sund konkurrens får skolorna att skärpa sig.
LikeLike
Konkurrens kan se ut på olika sätt. Jag vill kanske kalla det för mjuk och hård konkurrens.
Genom att bejaka olikheter kan man mycket väl inom den statliga skolan medvetet tillåta konkurrerande / kompletterande inriktningar men där basen läsa, skriva, räkna och skapande finns i alla varianter.
Jag tycker tex att man redan från mellanstadiet kan prova på:
Inriktningar mot teknik, naturvetenskap, samhälle, språk, konst + fler som jag kanske inte kommer på i stunden.
Dessutom anser jag att man skall medge pojk, flick och mixade skolvarianter.
Nu försöker man skapa denna diversitet genom att hoppas på friskolesystemets kreativiteten.
Skolriksdagen består av ledamöter från hela samhälles yrkestvärsnitt, tex akustiker, fysiklärare, konstnärer, industriledare, byråkrater, kommunplanerare, poliser, uppfinnare, fackföreningsfolk, politiker, pedagogforskare, högskoleprofessorer mm mm.
Kanske slipper man då i snart sett varje nummer av tidningen Ny Teknik läsa artiklar om att skolan måste skärpa sig vad gäller nyskapande , teknik, entreprenörskap, företagsbyggande
LikeLike