Länk till Pedagogiska magasinet
Systemteoretiskt kan detta förklaras med att kaoset ”öppnar” de högre, mera ordnade hjärncentren, som utan denna kaosinförsel förblir ”slutna”. Och enligt systemteorin kan endast öppna system utvecklas. Slutna system utvecklas inte. Därför måste vi se till att till exempel förskolan inte bildar ett slutet system genom att vi för tidigt maximerar kunskapsinlärningen och tar ifrån barnen entusiasmen och den fria ”vilda” leken. Barn i förskoleåldern lever en känslig period i sin utveckling och leken behövs ju hela livet.
Mitt försök att bli seriös börjar bra.
Tysta tankar 
Sådana artiklar läser jag hjärna! 😉
LikeLike
Mit auch!
Eller
Auch mit?
Mitt förhållande till kaos är komplicerat
Click to access lek8_hausaufgabe_key.pdf
LikeLike
Den stora faran med slutna system är att när den där första sprickan i skalet dyker upp – och det gör den förr eller senare – så har man ingen som helst beredskap för att hantera Kaos som därmed raskt tar över hela härligheten. Det är inte så farligt som det låter, men det kan vara lite omskakande för den som trodde sig säker inne i sitt slutna skal.
LikeLike
Jag drog lite intuitivt till med tysk grammatik som ett slutet system av regler – döm om min kamrats frustration när han insåt att prepositionen gegenüber inte längre fanns med på listan!
Han slungades ut i kaos och sågs vackla ner för Unter den Linden skrikande…
LikeLike
Grammatik är ett helt vidöppet system – till och med de sk slutna ordklasserna förändras, även om förändringarna där är mindre och långsammare och därför ibland svårare att se annat än på håll. Språk är i största allmänhet en synnerligen kaosartad disciplin som rätt som det är utvecklas i en helt annan riktning än man trott, ibland hastigt när faktorer man inte förutsett (Zlatan, Eyjafjallajökull, tonårsbloggare och andra naturfenomen slår plötsligt till,till exempel) får en hejdundrande betydelse, ibland lika långsamt men obönhörligt glidande som kontinentalplattornas vandring över klotet.
Kaos är underskattat.
LikeLike
När jag mötte Måns Adler berättade han om sin utbildning till kaospilot. Det är ganska tyst om den skolan nu. Finns den?
Eller var det med nödvändighetven dansande stjärna?
Jag arbetar med att skapa små bedömningsfria kaosartade rum under lärarutbildningen – den mesta tiden går åt att förklara för studenterna att just nu (mellan 8.15-10.00) behöver ni inte fokusera på betygskriterier och kursplaner. Men det är antagligen en naiv illusion att försöka målstyrning med element av frihet och kaos.
Även om språket i Morricas exempel visar på att det är just så världen ser ut. Det finns antagligen ingen stor plan!
LikeLike
Låt oss inte gå på kaospiloter. Den navigerande aspekten i begreppet pilot tycks ha trillat av på vägen, och för en som ännu inte kommit över sin tonårsromantiska föreställning om storheter som Magellan, Cook och Columbus blir det en kulturkrock som kräver en del självövervinnelse att hantera. Kan man säga.
Kaos är en fascinerande naturkraft. Går det ens att frammana på schemalagda tider? Hur stänger man av när klockan slår? Så spännande!
LikeLike
Jag brukar tänka på Wiveka Sundvalls böcker om Eddie. Hans bästa råd till sig själv var:
– Det gäller att hålla huvudet kallt.
Vi släper de där piloterna. Jag är glad at de finns flygledare.
LikeLike
Ett gott råd! Paraply om sommaren och inte för täta mössor om vintern, således? Det kan jag leva med =)
(vem är Eddie?)
Jag hoppas det kommer en bloggpost som berättar mer om de där kaosexperimenten så småningom. Om det får önskas, alltså?
LikeLike
Jag lovar återkomma.
Eddie var Mimmis kompis i en barnboksserie från 80-talet. Jag trornden började med “en ettas dagbok”.
Han hade det inte så lätt. I Eddie och Maxon Jaxon fick han gå ner till hamnen och kyla ner sin nacke när det blev besvärligt.
LikeLike
Jag anar en hel dramatisk värld jag ännu inte upptäckt här. Mimmi är alltså Eddies kompis och Maxon Jaxon ytterligare en person i sällskapet? Spännande tider! Svensk socialrealism eller mer anglofierad äventyrslystnad? Eller båda i kombination?
Ser fram mot återkomsten till kaos. Ett fascinerande ämne.
LikeLike
http://sv.wikipedia.org/wiki/Viveca_Sundvall
Många pärlor!
LikeLike
Nu har jag läst artikeln. Och jag blir fruktansvärt besviken! Vem är Matti Bergström? Jag trodde han var hjärnforskare och så kan han häva ur sig sånt här!
Det här får mig att tvivla på en del annat han skriver också.
Var det sånt har han blev så berömd för på 90-talet?
LikeLike
Jag vet inte om det finneen spänning inom kåren hjärnforskare – den ena gruppen tror sig på allvar kunna lokalisera kompetenser och förklara samband, medan den andra är lite vagt symboliskt poetiska. Ungefär som transaktionsanalysens försök att förklara kommunikation?
LikeLike
Jag tror att de här böckerna är mer handfast och svårare att vifta bort:
LikeLike
Länken fungerar inte för mig, just nu.
LikeLike
http://sv.wikipedia.org/wiki/Matti_Bergström
Skulle bara vara bakgrund. Menar du att svensk skola har kaos som organisationsprincip?
LikeLike
Det säger jag ingenting om, vad jag kan se. Men skolan byggs gärna upp på ett sätt så att eleverna själva ska skapa en ordning de inte är mogna för. Det ska vara fritt och öppna spjäll på ett sätt som kanske inte helt gynnar inlärning, som kan kräva mer ordning och fokus. Eftersom jag inte jobbar i den riktiga skolan, vet jag inte exakt hur det ser ut, så det är mer ett intryck jag fått.
LikeLike
Jag minns trenden med lekhallar på 70-talet. Det gick inte så bra.
Barn och pedagoger kunde inte hantera de öppna lösningarna.
LikeLike
Det slår mig att den gode Matti blev en guru här i Sverige, där vi har utformat skolan efter hans principer, som det verkar. I Finland har man inte gjort det. Vem är bäst i test? 😉
LikeLike
Hur menar du? På villet sätt har han påverkat skolan? Jag tror ingen har påverkat förskolan mindre.
LikeLike
Jag vet att han var väldigt upphöjd i det här landet under 90-talet. Hans tankar är väldigt lika de som påverkat vår syn på barn under de senaste 20 åren. Så min tanke är att han varit en del i den rörelsen. Hur mycket han sedan påverkat är en annan femma.
LikeLike
Jag tror att målstyrningens är den absoluta motsatsen till teorier om kaos och vilda lekar. Bergström är en hjärnforskare som delvis bejakar irrationalitet – det kan nog upplevas som motsägelsefullt?
LikeLike
Mats jag tror du skall läsa lite andra forskare som Torkel Klingberg, och Seven Pinker vilka i sin forskning bekräftar Bergströms och Ken Robbins syn på att dagens skola och då främst Förskolan för de minsta succesivt dödar barns kreativitet. Pinkers bok “Ett oskrivet blad ” och andra myter om människans natur med förord av Martin Ingvar visar klart att dagens skola inte tar hänsyn till barnhjärnans utveckling. Torkel Klingberg visar i sin bok “Den lärande hjärnan”, att allt lärande sker i hjärnan, och nyckeln till barns utveckling finns i hur hjärnan formas. Han beskriver hur att gå från kunskap om nervceller till undervisning i klassrummet? Vad beror svårigheter som dyslexi, dyskalkyli och bristande koncentrationsförmåga på.Han visar klart hur viktigt det är att hitta barns svårigheter och ställa rätt diagnos innan barnet fyllt tre år, vilket innebär att Förskolan för dessa barn måste maximera gruppstorleken till 8 barn och att de har utbildad persona,l som kan avgöra om tex ett överaktivt barn har ADHD eller bar är naturligt överakiv. Personalen måste dessutom ha kompetens för att upptäcka om barnet har anknytningsproblem som senare kommer att skapa stora problem för barnet. Denna kompetens finns int bland lärare och i Skolverket varför kompetens från Socialdepartementet måste tillföras skolan.
LikeLike
Tack för tipsen!
Jag är förvänad över hur forskare (och då särskilt hjärnforskare) ofta tar klivet från diffusa antaganden om hur vårt tänkande fungerar till väldigt handfasta råd om gruppstorlek och metoder.
Dina påståenden om var kompetens finns och inte finns är lite underliga. Och svåra att bemöta på ett seriöst sätt.
Men jag förstår din oro och hoppas på ett fruktbart möte mellan pedagogik och läkarvetenskap.
LikeLike