Jag anar att det finns en poäng…

…men jag ser den inte. Kan någon hjälpa mig?
Tacksamma hälsningar
Signaturen “Förvirrad”

Sven-Eric Liedman: Dags för vänstern att ansa i rabatten http://t.co/icmH51aL

— DN Kultur (@DNKultur) March 15, 2012

11 thoughts on “Jag anar att det finns en poäng…”

‘Gårdagens svar besvarar inte dagens frågor’ tycks mig sammanfatta tankegången.

LikeLike

Reply ↓

Mats on March 16, 2012 at 9:25 am said:

Aha – jag undrar om jag tillhör målgruppen för budskapet?

LikeLike

Reply ↓
- Morrica on March 16, 2012 at 6:24 pm said:
  
  Jag tror inte någon av oss står utanför den målgruppen.
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
- Mats on March 16, 2012 at 7:06 pm said:
  
  Men det är ingen oskyldig historielektion? Jag föreställer mig att Liedman har haft ett särskilt syfte med sin text och kan inte riktigt ringa in den tänkta målgruppen.
  
  Men jag kan också vara onödigt respektfull. Han kanske bara tyckte att det behövde sägas.
  
  LikeLike
  
  Reply ↓
  - Morrica on March 16, 2012 at 7:41 pm said:
    
    Det ligger något i det. Det behöver sägas, igen och igen. Alltför många klänger fast i gårdagens svar som vore de snuttefiltar, trots att de inte alls har med dagens frågor att göra, och det är en hållning som inte är helt hälsosamt för ett samhälle.
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Mats on March 16, 2012 at 8:01 pm said:
    
    Jag antar att det här perspektivet även går att anlägga på Bengt Ohlssons senaste text?
    
    http://www.dn.se/blogg/pa-stan/skribent/ohlsson/
    
    Men det går trögt för mig ikväll.
    
    Vilken rabatt är det som behöver ansas?
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Morrica on March 16, 2012 at 8:08 pm said:
    
    Nu sätter du geten som trädgårdsmästare, men rent genrellt så kanske man kan tänka sig att en viss gallring bland traditionsvänstern, där koketterandet med solidaritet med den ena och den andra gruppen ibland mer blir en princippositionering än en faktiskt önskan att förändra saker, kanske inte skulle göra någon större skada?
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
    - Mats on March 16, 2012 at 8:37 pm said:
      
      Vad säger vi om ilskan mot Ohlsson och Ekelund?
      
      att Benke på allvar inte verkar se den ideologiska länken mellan sitt kåseri och Hägglunds verklighetens folk-dravel är bara sorgligt
      
      — Jens Liljestrand (@jensliljestrand) March 16, 2012
      
      Eller detta ganska sensationella påstående- är sveriges författare verkligen så småaktiga?
      
      Den enda författarkollegan som lyckönskat (!) Ranelid till hans schlagersuccé är Fredrik Ekelund. Varför är jag inte förvånad?
      
      — Jens Liljestrand (@jensliljestrand) March 11, 2012
      
      Är det någon form av tuktning som pågår? Jag känner mig ganska lost i de där diskussionerna om vad som egentligen är kulturvänster, men det verkar vara ett oändligt känsligt ämne.
      
      LikeLike
  - Mats on March 16, 2012 at 8:32 pm said:
    
    Jag förstår vad du menar och håller nog med – men säger Liedman något som har bäring för ditt påstående?
    
    Om det är poängen önskar jag att han var tydligare.
    
    LikeLike
    
    Reply ↓
  - Morrica on March 16, 2012 at 8:57 pm said:
    
    Jag uppfattar att det är i princip kärnan av det han säger. Om ilskan mot Ohlsson och Ekelund tillåter jag mig att citera en av mina kloka kursdeltagare (jag är helt uppfylld av deras klokhet och insiktsfullhet i dag!) ‘har de inget större än så att bekymra sig över så har de det väldigt bra, och borde vara glada för det.’
    
    LikeLike
    
    Reply ↓