Vet Jan Björklund om detta? Kan vi förbjuda förkortningar i svenska skolor?
När jag började på Lärarutbildningen var det någon som sa:
– Välkommen till förkortningshelvetet!
Det var en annan typ av förkortningar.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Tysta tankar 
Förbjuda? Detta är en skriftspråklig utveckling, en rationaliseringen av ffa vardagskommunikationen som gör den smidigare och enklare. Det kommer ta en generation eller två innan de letar sig in i mer formellt språk, men de kommer. Detta är något att glädjas åt, inte bekymra sig över.
Och än en gång, jag tror militären Björklund är rätt obekymrad han också, de militära förkortningarna är många och vardagliga.
LikeLike
Jag har också svårt att tro att Jan skulle orka “rasa” över detta. Även om han säkert, precis som jag, säkert studsar lite när ungarna besvarar ens tilltal med ett “lol”.
LikeLike
Jag tror att han kan bli “oerhört provocerad” av många saker. Just läsplattediskussionen var mer politik än pedagogik och jag uppfattar hans tolkning av Stockhaus som revirmarkerande.
Den övergripande frågan är hur skolan förhåller sig till nya uttryck. Morrica antyder att de sipprar in med någon form av naturkraft – jag är nyfiken på vilken roll vi lärare tilldelar oss själva i denna process. De ängsliga grindvakterna?
LikeLike
Ängslig var ordet, sa Bull
Varför inte de lätt roade iakttagarna? Språk lever, växer, utvecklas och invecklas. Det är när de slutar göra det vi behöver börja oroa oss.
LikeLike
Jag försöker odla en lätt road och milt överseende attityd – samtidigt inser jag risken att det förväxlas med cynisk uppgivenhet.
Men det är mycket sällan jag blir “oerhört provocerad”. Jag kan nog sakna en del av den intensiteten!
LikeLike
Jag hör få uppröras över förk men funderar över vrf man lägger så mkt fokus på utbmins ev upprördhet i smnhngt?
LikeLike
Jag upplevde det ogenerade maktspråket som obehagligt – att hota med skolinspektionen var lite magstarkt.
Annars får han gärna vara “oerhört provocerad” över vad som helst.
LikeLike
Har ngn hotat med skolinsp i samband med förkortningar? Det tycks jag ha missat helt!
LikeLike
Nog gjorde JB det i första DN-artikeln.
LikeLike
En artikel om förkortningar? Den har jag missat
LikeLike
Äsch – inte det sammanhanget. Det var visst någon diskussion om läsplattor för ett tag sedan som vi borde lämna bakom oss.
Jag tror att hans utgångsläge är ganska koleriskt och det kan vara en tillgång inom politiken. Ibland går det för fort, men det lanske är smällar man får ta. (Eller Skolverket får ta)
Men jag har slutat hacka på Björklund.
LikeLike
Så bra. Det där småtrendiga slentrianhackandet många använder för att markera gemenskap och tillhörighet börjar se lite gnälligt och småsint ut. Jag är glad att du inte ägnar dig åt sånt!
LikeLike
Nog var min första reaktion i den diskussionen att stå över? Men det var nog när en del tog chansen att politisera frågan till Stockhaus och SKL som jag drogs med.
Lätt hänt – ingen ursäkt.
LikeLike
Det är väl inte konstigare med nya förkortningar än gamla egentligen. Men det är ju lite intressant att detta sker samtidigt som vi som ägnar oss åt “formellt” skrivande blir alltmer noga med att skriva ut i stället för att förkorta. Det blir ju lite mer komplicerat när förkortningarna oftast bygger på engelska ord. Förkortningarna sprider sig ju in i talspråket också, inte heller det något nytt. “Lol” är väl så gott som etablerat i ungdomars talspråk och nog har vi hört en och annan “kostymnisse” kläcka ur sig ett “asap”. Vissa “ord” faller ju lite sämre på tungan, har ännu inte hört något talapråksförsök på “brb”, det närmsta skulle väl vara en liten förlupen rap då…
LikeLike
Det som är intressant här menar jag att så många av dem är aktivt exkluderande och uttryckligen avser att skapa en kommunikation som föräldragenerationen inte bör ta del av.
Jag kanske är präglad av högskolans ganska stränga kod om formellt och vetenskapligt skrivande. Om vi öppnar dörren för de här uttrycken rasar också många andra murar – och det kanske är bra.
Idag skrev jag ett meddelande till studdnterna om en kommande filmuppgift och avslutade med ett käckt “BYOD”.
Själv googlade jag uttrycket förra veckan…
LikeLike
Förkortningar är ett sorts fikonspråk som exkluderar. Militärer och tekniker är väl kända för tre bokstavsförkortningar. Det är så mysigt att utesluta omgivningen med fikonspråket. Samtidigt som det åxå beskriver en form av osäkerhet i kommunikationsförmågan.
LikeLike
En del forskare menar att det är en viktig del av vissa professioner. Ett yrkesspråk som enbart de invigda förstår.
Då blir det lättare att motivera privilegier gentemot andra grupper.
LikeLike
Eller att kommunicera inbördes på ett smidigt och rationellt sätt utan att lägga krut på att grubbla över hur eventuella omkringdrällande som inte behöver informationen känner sig.
LikeLike
Jo – jag är väl bekant med mönstret från högskolan. Ibland förväxlas det med visdom.
LikeLike
Det sorgliga, tycker jag, är när den som inte genast förstår ställer sig åt sidan och förklarar sig exkluderad i stället för att ta reda på, fråga eller lära sig.
LikeLike
Jo, jag möter de här grupperna också.
Du har rätt. En person utan drivkraft och nyfikenhet är det mest sorgliga.
Idag är det svårt att INTE googla.
LikeLike
Och möjligheten att lyssna och fråga har alltid funnits. Ofta roligare än att stå vid sidan av och känna sig kränkt för att samtalarna inte förenklar.
LikeLike
Fast om vi är tillräckligt många som känner oss kränkta blir det liksom roligt igen! Reaktionerna på Skavlan tyder på att många gick igång på att hata (årets ord!) personen Gray och njöt av den plötsliga gemenskapen.
– Vi är inte som han!
LikeLike
Ehum…. jasså? *försöker se ut som jag självklart såg programmet*
LikeLike
Jag har haft 1500 besökare på bloggen idag som har sökt på John Gray.
Skavlan är stor. Den här diskussionen lär nog rulla vidare ett tag.
Fast det går också att låtsas som ingenting. Absolut ingenting av värde sades.
LikeLike
Jag tror jag ska låtsas att jag var på puben och missade hela kalabaliken 😛
LikeLike