Visst kan det bli det. I synnerhet om de har delvis rätt, föreställer jag mig. Det kan göra värre skada att ha delvis rätt än att ha helt rätt, eller helt fel.
Men att tänka kritiskt innebär ju så mycket mer än bara att “avslöja missförhållanden”, det hoppas jag studenterna har klart för sig när de lämnar er, även om de inte har det när de kommer (vilket i sig är en kritik mot gymnasieskolorna, men det är en annan diskussion)
Enligt den klassiska kunskapsdefinitionen som Platon lade fram och som berör propositionell kunskap så vet en person A p, där p är ett påstående, omm
1. A tror att p är sant.
2. p är sant.
3. A har goda skäl för p.
1 och 3 har en subjektiv prägel medan 2 är ett objektivt kriterium. Eftersom 3 inte implicerar 2, så kan en person endast tro att han vet, han kan aldrig veta att han vet. Människor under antiken var övertygade om att jorden var i universums mitt och de får väl sägas haft goda skäl för att tro detta, det var ju konsensusuppfattningen hos den tidens vetenskapsmän. Men enligt Platons definition av kunskap hade de inte kunskap även om de trodde det, ty det 2:a kriteriet var ju aldrig uppfyllt. Men om det hade varit sant hade det ändå inte förändrat något rent subjektivt hos dessa människor.
Studentens fråga skulle kunna betraktas som insiktsfulll. Jag minns insikten om att svenskläraren vänstersympatier som ett viktigt verktyg för att få högre betyg. Lärarutbildare är säkert också färgade av sina drömmar om vilka sorter av kritiskt tänkande de skulle vilja se mer av.
Vad svarar ni på studenternas fråga?
LikeLike
Hmmmm…
Lagom och inte alltför hotfull?
På allvar finns det ett etiskt problem med studenter som skriver examensarbeten och tror de ska avslöja missförhållanden. Det kan bli väldigt fel.
LikeLike
Visst kan det bli det. I synnerhet om de har delvis rätt, föreställer jag mig. Det kan göra värre skada att ha delvis rätt än att ha helt rätt, eller helt fel.
Men att tänka kritiskt innebär ju så mycket mer än bara att “avslöja missförhållanden”, det hoppas jag studenterna har klart för sig när de lämnar er, även om de inte har det när de kommer (vilket i sig är en kritik mot gymnasieskolorna, men det är en annan diskussion)
LikeLike
Min käpphäst är epistemologisk. Jag är närmast besatt av de kunskapsteoretiska frågorna.
Det riskerar att bli lite abstrakt men jag vill gärna Gräva i de filosofiska frågorna – hur vet vi att vi vet det vi tror vi vet?
LikeLike
Enligt den klassiska kunskapsdefinitionen som Platon lade fram och som berör propositionell kunskap så vet en person A p, där p är ett påstående, omm
1. A tror att p är sant.
2. p är sant.
3. A har goda skäl för p.
1 och 3 har en subjektiv prägel medan 2 är ett objektivt kriterium. Eftersom 3 inte implicerar 2, så kan en person endast tro att han vet, han kan aldrig veta att han vet. Människor under antiken var övertygade om att jorden var i universums mitt och de får väl sägas haft goda skäl för att tro detta, det var ju konsensusuppfattningen hos den tidens vetenskapsmän. Men enligt Platons definition av kunskap hade de inte kunskap även om de trodde det, ty det 2:a kriteriet var ju aldrig uppfyllt. Men om det hade varit sant hade det ändå inte förändrat något rent subjektivt hos dessa människor.
LikeLike
Och just här brukar det uppstå ett stänk av osäkerhet mitt i den bekäftiga normativitet som tyvärr ofta präglar pedagogiska diskussioner.
LikeLike
LikeLike
Studentens fråga skulle kunna betraktas som insiktsfulll. Jag minns insikten om att svenskläraren vänstersympatier som ett viktigt verktyg för att få högre betyg. Lärarutbildare är säkert också färgade av sina drömmar om vilka sorter av kritiskt tänkande de skulle vilja se mer av.
Paradox, jajamen
LikeLike
Svårt att bevisa – men tills dess motsatsen är bevisad väljer jag att betrakta mig som oskyldig.
Fläckvis.
LikeLike