Anna Ekström i Lärarnas tidning

Alla älskar Skolverkets nya generaldirektör. Jag tycker att hon argumenterar underligt. Vad menar hon? Vem syftar hon på?

20110909-072059.jpg

Jag känner ingen som efterlyser fler karlakarlar i förskolan. Möjligtvis har utbildningsministern någon gång antytt att det skulle vara en snabb lösning på disciplinproblemen – men efter 35 år i branschen är det för mig ett främmande uttalande. De män jag möter på förskollärarutbildningen hör definitivt inte till denna kategori.

Jag tror inte heller att män är bärare av några ” mystiska egenskaper” – däremot menar jag att det finns en hel del manligt kodade erfarenheter som är underrepresenterade i förskolan. Det är alltså ett mångfaldsproblem som blir till ett kvalitetsproblem.

Jag vill inte heller att männen ska reduceras till “representanter för manskönet”. Tyvärr är det nog alltid minoritetens lott att tilldelas den här funktionen. Ansvaret ligger på majoritetskulturen att inte exotisera avvikarna.

Generaldirektören fortsätter att beskriva läraryrket som könsneutralt och sig själv som duktig flicka. Det är en riskabel kombination. Jag efterlyser en normkritisk ansats. Vilka värderingar styr verksamheten under ytan?

De som inte kan eller vill spela spelet ramlar av vagnen och får skylla sig själv.

Efter många debatter med Zoran har jag lärt mig att känna igen en halmdocka. De åsikter Anna Ekström polemiserar mot är konstrutioner som försvarar bristen på kraftfulla rektyteringsåtgärder.

I Norge samarbetar stat och kommun. I Sverige kritisera GD kommunerna för att de inte gör något.

Sydsvenskan belyser problemet utifrån högskolevinkeln

16 thoughts on “Anna Ekström i Lärarnas tidning

  1. Mats!

    Om det inte finns några karlakarlar i skolan och förskolan idag så finns ju inte alla typer av människor representerade där. Hur ska då barn få en bred bild av alla möjligheter och roller som samhället har att erbjuda?

    Om alla förskolalärare och lärare ska stöpas i samma feminiserade form, oavsett om de är kvinnor eller män, så blir det ju inte mycket till förebilder för barnen som skolan kan erbjuda. Bredden blir ju i det närmaste noll. Barn får en inskränkt bild av vad det innebär att vara vuxen och vad samhället har att erbjuda.

    Like

    • Jag är osäker på vad en karlakarl är och passar i diskussionen.

      Du får gärna vara vänligare – sådan är tonen här.

      Jag har strukit din sista kommentar. Sådan är jag.

      Like

      • Mats!

        Det är egentligen helt ointressant vad en karlakarl är. Bara det faktum att de finns gör också att de ska vara representerade i förskolan och i skolan. Det är skolans plikt att de en fullständig bild av hur samhället ser ut och att alla typer av människor finns representerade i skolan. Annars får inte barnen en så bred bild av vuxenlivet och alla dess representationer som möjligt.

        Om det bara finns en massa feminiserade individer så begränsas barnen och de får en väldigt inskränkt bild av vuxenvärlden och samhället.

        Vad det är för kommentar du strukit av mig vet jag ej, men det säger nog mer om dig än om mig…

        Like

  2. Jag misstänker att hon inte bryr dig. Att pojkar misslyckas är ett ickeproblem. Hon ser en feminiserad värld och hon älskar det! Här finns inte plats för några karlakarlar, vad det nu är? Och pojkar som inte feminiseras, ja för ekström så är dessa pojkar om inte oönskade i alla fall oviktiga.

    Like

  3. Det jag anser och försöker uttrycka är att män och kvinnor behövs i skolan och förskolan och att de ska välkomnas för sina kunskaper och sin yrkesskicklighet och inte behandlas som representanter för sitt kön.

    Like

    • Hej Anna!
      Välkommen hit. Min plan är att vi ska kunna diskutera de här viktiga frågorna utan att trampa ner i de skyttegravar som feminister och antifeminister vakar över.

      Jag arbetar med att försöka rekrytera män till förskolan och driver ett nätverk som försöker stödja dem under utbildning. Dessutom försöker vi förstå varför så många avbryter sina studier.

      Många vittnar om motstridiga förväntningar – samtidigt som andra vårdar myten om en könsneutral yrkesroll. Jag vill gärna diskutera bilden av att det skulle finnas en objektiv “kunskap”. I examensordning och kursplaner arbetar vi naturligtvis utifrån den grundtanken – men när studenterna möter verksamheten blir det mer komplicerat.

      Vilket värde har deras erfarenheter? Vilka krav på homogenitet finns i förskolekulturen? Hur undviker de att exotiseras?

      Sådana frågor arbetar vi med! Bilden av en kompensatorisk manlighet i form av karlakarlar känns avlägsen och jag uppfattar det som en smula förlöjligande av vår verksamhet.

      Jag tror ingen vill bli uppskattad enbart på grund av sitt kön – men det är svårt att inte se hur tillhörigheten påverkar oss i det sociala spelet.

      När det är jämn könsbalans i kåren kommer det bli lättare att se vilken kunskap som är neutral! Min gissning är att förskolans verksamhet kommer attvse annorlunda ut.

      Like

    • Jag är säker på att du känner till diskussionen på 30-talet om hur viktigt det var att ta vara på reserven av begåvning inom arbetarklassen. Läraryrket blev för många början på en klassresa och jag tror att en del av de här nya lärargrupperna fick kämpa hårt för att bli accepterade inom en skola som dominerades av borgarklassen.

      I första hand var det kanske viktig att de här lärarna visade att det var möjligt och att hårt arbetade lönade sig. På lång sikt tror jag att läraryrket har förändrats genom att nya grupper befolkar det. Som en del av statens maktutövning handlar det även om legitimitet. Därför är mångfald viktigt – oberoende om det gäller kön, klass eller etnicitet.

      Like

  4. Problemet med Annas resonemang är att det är en biologisk omöjlighet.
    Man skall inte kriga mot naturens positiva drivkrafter. Då blir det bara fel. Man skall utnyttja naturen för att bygga det goda samhället.

    Jag anser att det är många personer i beslutande ställning som borde läsa en grundkurs i HumanEtologi.

    “Att göra kön” är en mänsklig representation av evolutionslärans begrepp “könsurvalet”.

    Varför skall det vara så väldigt svårt att fatta att även människan är ett tvåkönat däggdjur.

    Like

Leave a reply to Mats Cancel reply