Greider på Newsmill

Om Editor

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i Lärarutbildning, Politik, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Greider på Newsmill

  1. Jan Lenander skriver:

    Jag tycker att Greider bara är lite allmänt gnällig om att jag var inte bra på matte så det är ett dumt ämne. Lite som historien om ”Sour grapes”. Här är min kommentar från Newsmill:

    ”Göran Greider anser att hans åsikter och journalistiska texter ska läsas av många för att han anser att hans samhällsanalys och journalistiska förmåga är större än andras. Det är förstås lite tråkigt att höra honom döma ut andra ämnesområden än de han är bra på som tråkiga för att de kräver ett passerande av många trösklar och mycket arbete på vägen. Kanske ska den som är duktig på matematik men lite sämre på journalistik få chansen att bli bäst på sitt område? Kanske är det viktigt för Sveriges framtida konkurrenskraft att vi behandlar de som har lätt för matte på ett bra sätt så att vi får behålla många av dem?”

    Gilla

    • Mats skriver:

      Jag tror du gör det alltför enkelt för dig när du förminskar frågan till att handla om Greiders skolprestationer. Om han tagit sig igenom naturvetenskapligt gymnasium tillhör han förmodligen den övre percentilen!

      Gilla

      • janlenander skriver:

        Han stötte på sina första problem i matte på gymnasiet och duktiga elever är inte mindre benägna till Sour grapes resonemang. Det är viktigt att inse att det inte är någon annan matte som svensk industri kommer att behöva. Björklund driver på om tex mer muntlig matte i linje med de behov vi kan se hos företagen men duktiga mattelärare har redan undervisat så.

        Jag ser ytterst lite substans i Greiders artikel och hävdar att skulle han ha rätt så ligger vi ännu risigare till. Behoven för att få vara en framstående industrinationen finns där opåverkade av om eleverna tycker matte är roligt eller ej.

        Gilla

  2. Trofinios skriver:

    Greider hävdar att det är ett sundhetstecken att svenska elever presterar sämre i matematik. Skälet till försämringen är enligt Greider att eleverna ”revolterat” mot en tråkig och meningslös matteundervisning, som kategoriserar människor två läger: genierna och icke-genierna.

    Greider ger inget belägg härför att någon sådan revolt har förekommit. Han utgår helt sonika från att anledningen till de dåliga resultaten är uttråkade elever som fått nog. Första frågan som då inställer sig är då: var undervisningen mindre tråkig för 10 år sedan när eleverna presterade bättre? Men det säger inte Greider någonting om, istället vittnar han om hur tråkig han själv tyckte matten var när han gick i skolan för länge sedan. Men därmed har han undergrävt sitt eget argument. Om matten alltid varit tråkig och eleverna helt plötsligt presterar sämre då bör det rimligen vara någon eller några andra faktorer än tråkigheten som är orsak till förändringen.

    Vidare ignorerar Greider nästan helt andra förklaringar som förts fram till de försämrade resultaten: en högre andel obehöriga lärare, en mer individualiserad undervisning, en allmän nedgång som matematiken och som kan bero på flera faktorer, till exempel kommunaliseringen, målstyrningen, friskolesystemet, ekonomiska kristen på 90-talet, läraryrkets devalverade status som ger lågt söktryck till lärarutbildingarna etc…

    Gilla

  3. andersbwestin skriver:

    Den dag då ett lands välfärd kan bygga på journalistiska eller litterära texter samtidigt som man inte ”utnyttjar” fattiga i den mindre utvecklade delen av klotet – ja då skall jag hålla med Greider.

    Innan dess så skall vi hårdsatsa på verklig matematik anpassad för de arketyper som populationen innehåller.

    Matematik har genom åren i för hög grad undervisats av mattenördar utan koppling till verkligheten.

    Icke mattenördar behöver stimuleras av den verkliga verkligheten.

    Exempelvis jag behövde högtalarkonstruktion som morot. Helt plötsligt fattade jag Besselfunktioner som lika självklara som 1+1=2

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Besselfunktion

    Innan var det bara som en kletig hinna.

    Gilla

    • janlenander skriver:

      Ja jag har hittat till matten på samma sätt. Ifall jag inte sett nyttan i teknik och fysik hade jag aldrig orkat bevisa samplingsteoremet som sen har varit centralt i mycket av det jag arbetat med.

      Teknikintresserade lärare har blivit en bristvara till och med på teknikprogrammet så nördifieringen har fortsatt inom matten. Nu har vi dock värre problem med de som undervisar utan att kunna något.

      Gilla

    • Trofinios skriver:

      Tyckte din kommentar på Newsmill var ganska bra. Det borde klagas mer på alla dessa språkekvilibrister som förvirrar människors sinnen med formuleringar som tycks vittna om stor visdom men där man knackar lite på orden märker hur ihåliga de egentligen är.

      Gilla

    • Mats skriver:

      Jag tror jag var sjuk den dagen vi gick igenom besselfunktionen…

      Gilla

  4. Mats skriver:

    Jag är inte säker på vad vi diskuterar. På ett plan tror jag att vi är överens om att matematikämnet behöver någon form av berättelse för att skapa den motivation som krävs för att ge sig in och kämpa med ekvationerna.

    Både Jan och Anders vittnar om att det inte var ämnet i sig som lockade utan att ni faktiskt hade en plan för vad ni ville göra med här kunskaperna. Det här är samma kamp som försigårminom svenskämnet mellan formalister och funktionalister.
    Formalisterna menar att du först måste lära dig alla bokstäver och ord innan du kan börja formulera ordnoch meningar.
    Funktionalisten börjar med att fråga vad det är du vill kommunicera- aha då kan det vara bra med några bokstäver.

    Det handlar nog mer om motivationspsykologi än att kämpa sig igenom något obehagligt. Min erfarenhet är att de flesta människor kan när de vill.

    Själv valde jag en annan väg – det räcker med en far, en bror och en syster som är ingenjörer.

    Jag får väl rädda Sverige på något annat sätt!

    Gilla

    • Trofinios skriver:

      För 10 år sedan presterade svenska elever riktigt bra i Pisa-undersökningen. Matematiken var knappast roligare för 10¨år sedan än idag. Den har alltid dragits med en tråkighetsstämpel. Greiders förklaring att det är elevernas protest mot ett tråkigt och ”elitistiskt” ämne som ligger bakom nedgången håller alltså inte eftersom matematiken inte helt plötsligt blivit ännu tråkigare. Förklaringen till nedgången för sökas på annat håll, och förslag på problem som förklarar nedgången saknas knappast, jag nämner några i mitt tidigare inlägg. För att svenska elever återigen ska börja prestera bra måste alltså flera av dessa problem åtgärdas, ett viktigt sådant är givetvis att se till att det inte finns en uppsjö med obehöriga lärare som undervisar i matematik.

      Vid sidan av att åtgärda vissa grundläggande problem finns givetvis den ständiga frågan hur man kan gör ämnet mer intressant och öka elevernas motivation. Min poäng är dock att vi kan låsa fast oss vid matematikens påstådda tråkighet och tro att lösningen på den sjunkande kunskaperna uteslutande handlar om denna omständighet. Som jag ser det finns det alltså en rad mer allvarliga problem som om de åtgärdas kommer ha en positivare effekt på elevernas kunskaper än en ensidig satsning på att göra ämnet mer intressant. Givetvis kan man arbeta på alla fronter samtidigt, men grundproblemen får alltså inte glömmas bort utan måste åtgärdas.

      Gilla

      • Trofinios skriver:

        Grr… Jag glömmer alltid att korrläsa. Det ska vara ”Min poäng är dock att vi inte kan låsa fast oss …”

        Gilla

      • andersbwestin skriver:

        Spanarna i P1 för några veckor sedan var en förklaring på spåret.
        Det har blivit ”tråkigt” med kunskap.

        I det nya samhället erhålls högre status via attityden och uttrycken:

        1) Jag gillar!

        2) Jag gillar inte!

        Dvs individualistisk subjektivitet.

        Objektivitet är förbaskat trist när man skall bygga status.

        Lady Gaga på Er!

        Gilla

  5. janlenander skriver:

    Matematikämnet behöver många berättelser för att lyfta och ämneskompetens med tillämpningserfarenheter är något som blir allt mer oundgängligt.

    Ett ämne vars själva själ är just formalism dragen till sin spets kan inte byggas utan man tar hänsyn till kraven på att bygga nerifrån och upp. Som teknik och mattelärare möter jag eleverna både från det funktionella perspektivet och det matematiska formalistiska och ser perspektiven som komplementära, inte som alternativ till varandra.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Frågan om vad som är ämnets kärna eller själ tror jag är under förhandling? Nog var matematikerna närmare präster och filosofer under antiken?

      Idag har de blivit bundna framför nyttovagnen. Och verkar trivas med det? De ska liksom rädda landet.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s