”Mannen under omgörning”

Svenskans serie om manlighet har varit ojämn. Det är ett svårt ämne och jag anar att redaktionen har velat utmana en konservativ läsekretsen i väl utspädda doser.

Dagens text om kvinnan som blev man (men födde tre barn) tror jag kan vara provocerande för många. Efter dåden i Oslo och tre dagar med homofober på RingP1 inser jag att tolerans inte är något självklart. Ibland är vi inte lika öppna som vi föreställer oss.

Jag är glad att min reaktion är entydig. Sterilisering vid könsbyte hör inte hemma i ett civiliserat samhälle.

20110727-133730.jpg

Om Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i Genus, jämställdhet, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

46 kommentarer till ”Mannen under omgörning”

  1. andersbwestin skriver:

    Grundproblemet är hyckleriet.

    Man får faktiskt bestämma sig. Skall man använda juridik för att lura våra hjärnor. (precis som man försöker med begreppet allvarlig psykisk störning, en juridisk term som inte har något att göra med sunt naturvetenskapligt tänkande)

    En person med stora och få könsceller och som bär möjligheten att föda avkomma är och förblir en hona. Inte en hane. Hanar har enligt grundläggande biologisk definition väldigt många men väldig små könsceller.

    Hederligheten i denna fråga är att acceptera samlingsbegreppet ”det tredje könet”. Dvs att acceptera evolutionens i varje ögonblick ej meningssyftande utfall.

    Thomas Beatie är en kvinna med en manlig hjärna. En variant av transsexualitet. En av många varianter av det tredje könet.

    Hen är möjligen ett funktionellt begrepp. Betydligt mer funktionellt än att slå pannan blodig och försöka få mänskligheten att acceptera att hanar kan föda barn.

    Det blir så jäkla korkat. Man kan inte luras på detta sätt.

    Det är ett hyckleri.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Jag vet inte varför uppdelningen är så viktig. Men artikeln antyder ilskan hos dem som vaktar gränserna.

      Vi borde lära oss att leva med det tvetydiga.

      Gilla

      • andersbwestin skriver:

        Mats

        ”Vi borde lära oss att leva med det tvetydiga”.

        Jag föredrar att man utnyttjar den kunskap som finns upparbetad.

        Skall det vara så jäkla svårt att lära ut principerna för evolutionsläran och via denna kunskap få folk att acceptera att det är ett sk naturalistiskt utfall att det finns homosexuella, bisexuella, och olika varianter av transsexuella, men att 90-95 % av populationen ändå är det vi brukar benämna heterosexuella.

        Skall det vara så förbaskat svårt att fatta att naturen producerar gradualiteter.

        Att via populistiska agendor försöka omdefiniera utfallet leder bara till mängder av backlashrekyler.

        Det HBTQ rörelsen delvis håller på med är inget annat socialkonstruktivistisk maktkamp. (aktivism)

        Även efter namnbytet vet folk att en lokalvårdare städar lokaler.
        Helt oavsett benämning har jag alltid behandlat de som städar mitt kontor med jämlikhet, värdighet och respekt.

        Gilla

      • Mats skriver:

        Jag tror att det går att beskriva den brokiga och delvis motsägelsefulla HBTQ-rörelsen på många sätt.

        De flesta kämpar väl för att få vara som de är utan att skämmas?

        Gilla

        • andersbwestin skriver:

          Ja så är det. Men även om de gör det så kan även dom vara självupptagna sin kamp. Helt ointresserade av att vissa individer kan ha ett behov (medfött och av naturen given) av någon jäkla ordning och reda.

          Att lossas att alla är ”presumtiva transor” bara för att rättfärdiga sin egen avvikelse är i grunden inget annat än en ytterligare form av ”härskarteknik”.

          Därför påstår jag att min metod med att söka kunskap och insikt är långt mer ”humanistisk”. Lär därför ut naturens komplexitet istället för att med juridiska krusiduller försöka omdefiniera.

          Jag som monogam heterosexuell minimalistisk man måste också få bära rätten till en biologisk identitet även om jag skenbart tillhör en annan del av normalfördelningskurvan.
          (Tänker dom på mig i sin maktkamp? Har dom tid med empati relativt såna som jag eller är jag bara en ”fiende” som skall bekämpas.)

          Min fru psykoterapeuten beskriver då och då att utsatta personer inte sällan utsätter och skuldbelägger andra individer/grupper som inte kan bära skulden för de evolutionära utfallen.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Då kanske det är bättre att vi lär oss att förhålla oss till de där skuldbeläggningsförsöken?

          Men nu blir det fort komplicerat och jag tror att skuld är den minst intressanta parametern. Vad skulle man känna skuld för?

          Gilla

  2. Är inte det där litet av ett stickspår Anders? Nog sjutton ska man kunna få byta kön utan att bli tvångssteriliserad vad vi än kallar oss, varandra och sakernas ordning? Individens frihet ska inte inskränkas innan den inkräktar på någon annans frihet. Det gör den inte här.

    Gilla

    • andersbwestin skriver:

      Helena
      Problemet är att man inte har bytt kön om man inte tar bort de könsceller som tillhör det andra könet.
      Vi får vänta på vetenskapen. Kanske i en framtid att det går att byta kön på riktigt.
      Men just nu är vi en situation att den typen av sk könsbyten som här omtalas blir en lek med ord.

      Bättre då att vara ärlig och acceptera det tredje könet – eller kanske begreppen manhona eller kvinnohane. Då köper jag tanken. Dvs att man får göra ett könsbyte till det tredje könet utan sterilisering.

      Jag har aldrig gillat lögner och manipulationer. Det skapar bara negativa konsekvenser – senare längre fram.

      Dessutom – vem är det som skall ha tolkningsföreträde.

      Ser jag en gravid mage ser jag en kvinna helt oavsett vad juridiken hittat på.

      Vad menar du med att den inte inskränker någon annans frihet. En ”man” som är gravid inskränker naturligtvis min frihet att betrakta mig som en biologisk man.

      Jag är inte atomist. Jag tillhör flockdjuret homo sapiens. Allt vad denna art hittar på påverkar min frihet.

      Jag tillhör dessutom den typ av människa som anser att det finns en kunskapens pyramid. I basen fysiken, biologin, kemin och övrig naturvetenskap. I toppen bland annat juridiken och andra samhällskunskaper. Dessa på toppen verkande kunskapsområdena är förpliktade att alltid bygga på de kunskaper som bygger basen.

      Annars har vi ett rejält postmodernistiskt korthus som ständigt kan raseras och omdefinieras efter den rådande ständigt nervösa tidsandan.

      Jag kan väl påpeka att jag aldrig har gillat religioner och inte TV reklam heller för den delen. Det hänger liksom i hop med min grundläggande syn på livet och det jag benämner som moralens grundfundament.

      Ge tusan i lögner. (åtminstone när någon annan upptäcker dom – enkelt.)

      Gilla

      • Morrica skriver:

        Jag håller med dig om lögner, men jag förstår inte hur en annan familjs metod för barnavlande kan påverka din frihet att betrakta dig som biologisk man?

        Gilla

        • andersbwestin skriver:

          Förstår du Thomas Beaties önskan av att få definiera sig som man så måste med logik också förstå min ovilja mot att ändra begreppet man så att det ingår som en delmängd av begreppet kvinna.
          Om män kan bära och föda barn vad är då en man i relation till en kvinna.

          Thomas Beatie håller på med maktkamp (hen är en aktivist) som med kraft vill ändra världen. Aktivister tar sig rätten utan att beakta konsekvenser i andra positioner och i en framtid.
          Men aktivister har sällan empati för den andre.

          Jag tycker att Thomas Beatie skall få bära och föda barn men då är hen per definition ingen man utan antingen en kvinna eller manhona.

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Nej, Anders, jag förstår inte med logik hur en människa kan uppleva sin egen självbild hotad av att en annan människa gör något som bryter mot den konventionella bilden av vad som ryms i en könsroll.

          När jag tar del av din förklaring får jag istället intrycket av att det ligger på det känslomässiga planet.

          Gilla

        • andersbwestin skriver:

          Människan är en komplex blandning av logik och känslor.
          I detta fall står min logik i samklang med mina känslor.

          Så är det inte alltid. Jag ogillar tex trängsel mer än vad som är lämpligt. Det är hämmande för min livskvalitet.

          Jag kan väl betona att även Thomas Beatie i första hand styrs av känslor.

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Eftersom jag aldrig träffat honom eller pratat med honom har jag ingen som helst uppfattning om vad som styr honom, och avstår från att spekulera.

          Kanske står ”din logik” i samklang med dina känslor, kanske är det du uppfattar som logik styrt av dina känslor. Du vore inte den förste att trampa i den gropen. Det är varken ett angrepp eller någon form av kritik, bara en tanke värd att tänka.

          Gilla

      • Mats skriver:

        Jag hänger inte riktigt med. Det där med flockdjur är svårt – menar du att vårt behov av koncensus är så starkt att vi inte står ut med avvikelser som hotar vår självbild och tankar om normalitet.

        På ett annat plan måste jag beundra en rörelse som rymmer så stora inre spänningar. Föreställningar om kön som social konstruktion måste vara svåra att förena med dem som vill korrigera biologin kirurgiskt.

        Gilla

        • andersbwestin skriver:

          Mats
          Om detta vore lite kuriosa så skulle jag inte bry mig.
          Men här pratar vi om själva grunddefinitionen av tvåkönat liv.

          DVS

          – En hona har stora men få (tom räkningsbara) könsceller och honan kan föda avkomma.

          – En hane har små men extremt många könsceller och kan inte bära och föda barn. (mannen är snarare en parasithona som tvingas lägga ägg inne i en hona för att fortplanta sig.)

          Skall juridiken omdefiniera detta så får juristerna banne mig först avkräva att alla biologer och biologisk litteratur först skrivs om. Biologerna får helt enkelt hitta på en ny definition eller t.o.m komma med hypotesen att det tvåkönade enbart är en illusion och att alla evolutionsstudier får tas om från början. Man måste ha misstolkat naturens ordning.

          Juridiken har därmed segrat och med tanke på alla som vill plugga juridik istället för naturvetenskap/teknik så är väl det bara en logisk konsekvens.

          Juridiken är den nya religionen. Gud är ersatt av juridiska texter.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag kanske inte har samma behov av stringenta juridiska definitioner? Men jag förstår dilemmat och anar att vi bara ser toppen av isberget. Många samhällen bygger på strikta roller och då måste det vara avgörande att kunna beskriva skillnaden mellan könen på ett neutralt sätt.

          Men det där hoppet från evolution till juridik? Kan vi inte låta det biologiska och juridiska domänerna fortsätta att vara åtskilda. De har olika språk och syften. Juridiken är normativ och avser att reglera mänskliga konflikter. Biologin är en beskrivande vetenskap och erbjuder oss ledtrådar för hur naturen är organiserad – men vi kan inte göra biologins lagar till rikets lag.

          Eller bör vi det?

          Gilla

        • andersbwestin skriver:

          Biologins destruktiva sidor skall naturligtvis bekämpas. Men då i samklang med kunskap i biologins egenskaper.

          Om nu biologin konstaterar att det är naturligt med en gråskala i könstillhörighet så är det just detta som skall inkorporeras i juridiken.

          Förenklat i detta fall: Definiera det tredje könet istället för att försöka sudda bort de redan konstaterade två könen.

          Det vanliga är individer med tydlig könstillhörighet. Varför skall inte detta få vara tydligt när det är tydligt.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Erfarenheterna från att försöka tvinga in barn med tvetydigt kön i något av facken är ofta ytterst obehagliga. Det tycks mer handla om samhälets behov av ordning än det enskilda barnets behov av att höra till en grupp.

          I Indien lever de som en ganska stark grupp – Hijara
          One who is neither a man nor a woman. A male who was emasculated as a result of impotency or born as an intersexual. Hijara dress as women for birth and wedding ceremonies. Followers of the Hindi Mother Goddess.
          The hijara of India

          http://intersexnews.blogspot.com/2009/03/walking-with-hijaras.html

          Gilla

        • andersbwestin skriver:

          Jag gillar inte enbart indiska ragor och indisk mat. Även detta upplever jag som något klokt.
          Mycket annat i den Indiska kulturen kan dock skrämma.

          Kastväsendet är förskräckligt.

          Gilla

        • Mats skriver:

          De här personerna är ganska förvirrande för oss som är vana att se allt i kategorierna manligt/kvinnligt. Det är en mycket märklig grupp som lever i utkanten av samhället. Men det låter ingen annan definiera dem – och ingen vågar bråka med dem! (I alla fall i Goa där jag stött på dem)

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Precis som de öppet transexuella och de mer spektakulära homosexuella personerna utmanar vår världsbild här i väst. Vi lever i ett intressant tidevarv.

          Gilla

  3. Morrica skriver:

    Jag önskar WordPress erbjöd en gillaknapp för enskilda kommentarer.

    Gilla

  4. Jag förstår inte varför vi ska ha ett sådant behov av prydliga fack att lägga allt i. Som du Anders själv konstaterar är naturen oändligt variationsrik. Vi är i olika utsträckning manliga och kvinnliga hela bunten. Det finns barn som får sitt kön bestämt av läkarna, människor som byter kön, und so weiter. Har man valt att byta kön vill man antagligen bli kallad och sedd som det kön man bytt till. Den önskan tycker jag vi helt enkelt respekterar.

    Gilla

    • andersbwestin skriver:

      Jag är inte ensam om att vilja ha ordning o reda. Det tillhör vår art att vilja ha kontroll. Det gäller även dig. Jag är helt övertygad om att även du är full av svarta hål av ordning o reda,

      Jag tror inte att du riktigt förstår vad jag menar. Män med gravidmage kommer aldrig att i betraktarens ögon att vara män.
      Det måste vara meningslöst att kalla sig för något när ändå ingen tror på vad man säger.

      Hyckleriet består i att vi inte tar till oss naturvetenskapens successiva upptäckter och istället lattjar mer juridiska glidningar.

      Det tredje könet kanske består av 5-10 % av populationen.

      Hade det varit social accepterat med ett tredje kön så bedömer jag det som mycket sannolikt att Thomas Beatie hade gått omkring med mustasch och gravidmage utan att ha något som helst behov av att juridiskt klassas som man.

      Jag vill att vi skall inkorporera naturvetenskapens landvinningar i vårt kollektiva medvetande istället för att fortsätta med sociala kamouflage som ändå är helt genomsynliga.

      Kanske tänker jag också på varför det är så få naturvetare som orkar med att vara politiker. Är man sanningsletare så står man inte ut manipulativa kamouflage.

      En bil är en bil, en mc en mc och när det kommer en crossover av de två så får den också sitt namn. För all evighet så kommer människan att skapa fack, struktur och ordning.

      Det är nog därför som jag ständigt lyssnar på sk kaotisk jazz. (som mental semester)

      Gilla

    • Mats skriver:

      Jo vår längtan efter ordning får sitt starkaste uttryck i språket. Eftersom vi inte med säkerhet kan säga något om hur det egentligen är i den så kallade verkligheten förlägger vi fokus på den språkliga nivån. Kanske drömmer vi om ett exakt språk där varje ord har en noga definierad och allmänt accepterad betydelse. Inga begrepp är överlappande och tillsammans vilar vi i den trygga språkliga gemenskapen.

      Men den här utopin är besvärlig. Språket är motsägelsefullt och varje beskrivning riskerar att tappa sin aktualitet samtidigt som den formuleras. Men vi fortsätter att kämpa med språket och ibland känns det som om orden faktiskt skapar klarhet – lika ofta hamnar vi i förvirring och missförstånd.

      Jag är inte säker på vilka språkliga eller juridiska aktiviteter det är som du menar är ”manipulativa kamouflage”? Det kan väl inte vara alla?

      En sådan uppgiven inställning orkar vi inte leva med – även om kaotisk jazz erbjuder stunder av tröst. I musikens värld behöver vi inte sätta ord på budskapen och ibland är det möjligt uppleva musiken som något annat än betydelsebärande ”språk”.

      Är det ett naturventenskapligt privilegium att bara ”ta in”? Det där sanningsletande låter som en allmänmänsklig drift. Storslagen och patetisk samtidigt.

      Gilla

      • Morrica skriver:

        Språk är rörliga, de utvecklas, följer världens och samhällens utveckling, ibland lite före, ibland lite efter, ibland på små experimenterande avvägar. Betydelsen av ord och uttryck glider, förändras, delas eller glider ihop, och rätt som det är upptäcker vi förvirrade att begrepp som varit en del av vårt vardagsmedvetande helt skiftat skepnad.

        Vi kan inte stoppa denna rörlighet, hur jobbigt och frustrerande vi än tycker att det är när vi inte riktigt känner igen oss, varken i språket eller samhället.

        Gilla

      • Mats skriver:

        Vi kanske glider bort från ämnet, men nog är detta också spännande! Om språkets funktion är att skydda oss från kaos genom att skapa en form av juridiska kategorier som delar upp verkligheten i goda och dåliga handlingar – vilka konsekvenser får det då för oss som genomskådar de här , som Anders kallar dem, ”manipulativa kulisserna”?

        Språkets rörlighet är verkligen en utmaning för oss som är tjänstemän och ständigt måste stämma av mot de officiella tolkningarna.

        Jag tyckte det kändes lite otryggt när Skolverket proklamerade att texten om lärarlegitimation var ”ett levande dokument”.

        Gilla

        • andersbwestin skriver:

          Ola Larsmo ”glömde” i artikeln påpeka att det inte enbart är fascister som beter sig på detta sätt med ord.

          Kuligast är nog ändå Schlingmans: Moderaterna Det nya arbetarpartiet.

          och förstås:

          Könsmaktsordningen. (vilken jäkla ordning tänker jag)

          Men det är klart. Än har dessa ord inte renderat i några mord – eller har jag kanske fel där. Det är ju lite svårt att härleda den kausala processen alla slingervägar.

          Gilla

        • Anna skriver:

          Mats, jag är rätt så säker på att det var själva legitimationen som skulle ses som ett levande dokument, alltså att den går att fylla på med nya behörigheter. Sen har tyvärr en hel del av materialet kring legitimationen också varit (är) lite väl levande och glidande i betydelse, men det kan vi nog inte beskylla Skolverket för, de ska ju bara försöka genomföra ett uppdrag med lite väl luddiga konturer där man gång på gång fått laga efter läge. Men tids nog har nog bitarna fallit på plats.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Hej Anna!
          Du har säkert rätt. Min frustration handlar nog om att jag inte kunnat ( eller vågat) ge besked till oroliga studenter om sina examinas värde.

          Gilla

        • Mats skriver:

          Tack Anders för länken till Larsmos text.

          Han beskriver vackert värdet av att vårda språket. Verkligen fint.

          Jag är inte säker på att ordet könsmaktsordning är omöjligt att använda. Dess totala anspråk är naturligtvis besvärande – men alla försök att analysera makt bör uppmuntras…

          Gilla

      • Morrica skriver:

        Hur menar du när du skriver att språkets funktion är att skydda oss från kaos, Mats?

        Gilla

        • Mats skriver:

          Jag tror att orden ofta har en distanserande funktion. Genom att sätta ord på en upplevelse eller känsla kan vi stoppa in den i rätt hylla och därigenom åstadkomma en behaglig och lite förutsägbar rytm i tillvaron. Orden fungerar som ett filter för vad vi släpper in – å andra sidan har språket också en fördjupande funktion. Genom att benämna instrumenten i symfoniorkestern kan det också vara möjligt att få en fördjupad musikupplevelse. Ungefär som vinkännarens poetiska  liknelser om smaker kan ge förhöjda smakupplevelser!

          Mitt påstående är att det finns upplevelser som inte vinner på att formuleras i ord.

          Om jag ska vara lite ordningsman och försöka återvända till ämnet så tror jag att en del av det vi kallar manlighet kan placeras i denna mystiska (intuitiva) domän. Hur som helst känns det inte meningsfullt att producera en vattentät definition.

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Kan orsaken till det vara att det som skulle kunna vara en vattentät definition just nu vore ur fas med verkligheten om ett ögonblick, eftersom världen gått vidare?

          Gilla

        • Mats skriver:

          Det skulle också kunna vara så att vi överskattar språkets profetiska och besvärjande kraft. Just när det gäller omgörningen av mannen tycks det vara en förvånansvärt livskraftig struktur som skulle bekämpas.

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Det jag inte riktigt har fått kläm på är varför ni så gärna vill modellera om er? Vad är det ni uppfattar som så skevt med mansrollen? Vad är det som skaver?

          Gilla

        • Mats skriver:

          Jag tror inte att jag hör till den gruppen som gärna vill göra om mig. Testa gränser och upptäcka nya sidor är lockande men det var länge sedan jag beskrev mansrollen som ett fängelse.

          En del av feminismens svårigheter är dess försök att övertala männen om deras problem. Omgörningsprojektet uppfattas som något uppifrån – något påtvingat. Kanske är det därför många är så arga?

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Förlåt om jag är lite tjatig, men jag är inte säker på att jag förstår riktigt hur du menar. Säger du att feminismen generellt vill övertala männen om männens problem, om kvinnornas problem eller om feminismens problem? Och hur menar du med ”övertala”?

          Gilla

        • Plura skriver:

          Anbefaller läsandet av en av de största feministerna, Anna Laestadius Larssons krönika ”Jag viftar med pappaflaggan på barrikaden” i dagens SvD.

          Gilla

        • Morrica skriver:

          Det gör du rätt i, Plura.

          Länken

          Gilla

        • Mats skriver:

          Tack Plura!
          Verkligen bra text!
          Individuell föräldraförsäkring – FTW!

          Gilla

        • andersbwestin skriver:

          Mats
          Du får gärna förtydliga. Vad var det för bra med denna text.

          Gilla

  5. Pingback: Den vita kaninen « You're no different to me

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s